Present dissertation aims to achieve three related objectives. First, it is aimed at investigating the theoretical view of Reicher and Hopkins (2001) that some people called &lsquo / identity entrepreneurs&rsquo / actively try to re-define the limits and the contents of the social categories. For this purpose social political milieu of Northern Cyprus is chosen as it is intended to achieve the ingroup members&rsquo / support by portraying national/ethnic identity constructions of National Unity Party, which acknowledges supporting the independence of Turkish Republic of North Cyprus and the Republican Turkish Party, which acknowledges supporting the unification of Cyprus. In accordance with the first objective, the official documents of two parties were analyzed by Structural Analysis of Group Arguments (SAGA) technique. The results confirm that the definitions of Northern Cypriots, the Cyprus Problem, the solutions of the problem, and collective threats and interests were constructed by these parties in the service of their own political projects. Second study purposes to explore the identity constructions of lay Northern Cypriots in order to investigate the relationship between political and lay constructions. By the second objective 19 Turkish Cypriots who were not involved in politics actively (classified as anti and pro-integrationists iv based on their votes at the Referenda of Annan Plan) were interviewed. The results indicate that the lay Northern Cypriots narrated three identities when defining themselves as &lsquo / Turkish&rsquo / , &lsquo / Turkish Cypriots&rsquo / and &lsquo / Cypriots&rsquo / , each of which implicated different constructions of the Cyprus problem, its possible solutions, and perceptions of collective threats and interests. All the constructions were made in accordance with their identity definitions and their votes at the referenda. The analysis also shows that the political and lay constructions are convergent at a great extent. Lastly, present work aims at investigating the relationship between national/ethnic identities and collective projects, quantitatively. Regarding the third objective a questionnaire study was conducted in North Cyprus, with 206 participants. The data confirmed the model, which proposed that social identities (Turkish, Turkish Cypriots and Cypriots) influenced attitudes towards unification through perceived collective interests and threats.

Abstract   The aim of this study is to create a pathway through Gustav Sandgren’s short-story collection Skymningssagor and the second collection with that title, based on his social criticism, notions of art and nature, use of fairytale motifs and finally, his view of the metaphoric liberation of mankind.   The study is based on a comparative and thematic investigation, illustrated by examples from Sandgren’s short stories.   The theoretical framework is based on Eva Nordlinder’s study of the art fairytale in Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom (1992) and Konstsaga och Kultursyn (1992) as well as Torben Brostrøm’s study of the folktale in Folksagan och den moderna litteraturen (1992).   The investigation shows that Sandgren’s social criticism permeates his short stories, but that his keys to salvation, nature and art (first and foremost music) exist to help mankind rise above our shackles. The investigation also shows that Sandgren’s short stories are firmly placed within the tradition of the fairytale and the romantic notion of a relation between nature and man.     Keywords   social criticism, fairytale, nature, music, art, liberation

Föremålet för denna undersökning är en isländsk handskrift från 1300-talet, AM 231 VII fol., som innehåller ett fragment av Barlaams saga ok Josaphats. Fragmentet består av två skadade pergamentblad och flera forskare har hävdat att dess upphovsman är densamme som har skrivit Uppsala-Eddan, även kallad DG 11. AM 231 VII fol. har dock aldrig givits ut separat eller stått i fokus för en ingående undersökning om dess paleografiska och ortografiska drag. Syftet med uppsatsen är att presentera en diplomatarisk utgåva av handskriften, granska dess paleografi och språkformer och bilda ett pålitligt underlag för en jämförelse mellan den och DG 11. En sådan jämförelse faller emellertid utanför ramen för denna uppsats. På grundval av den paleografiska undersökningen har jag på en makropaleografisk nivå kunnat etablera handskriftens graftyper och på en mikropaleografisk nivå dess graftypsvarianter. Dessutom har jag ur skrifthistoriskt perspektiv kategoriserat skriften i fragmentet som tillhörande den gotiska skrifttypen Northern Textualis, även om vissa kursiva drag också går att iaktta. Resultaten av den ortografiska undersökningen motsäger delvis de tidigare redogörelserna av handskriftens språkformer. I synnerhet gäller detta: 1) representationen av den bakre trycksvaga vokalen, som oftast är \o\, medan \v\ bara förekommer några gånger; 2) den främre trycksvaga vokalen skrivs alltid \i\, förutom i ett fall där graftypen \e\ används; 3) reflexivändelsen i verben skrivs både \z\ och \zt\; 4) norvagismerna är fler än man tidigare hade iakttagit: den oomljudda ordformen \mannoþvm\; skrivningarna med \e\ för förväntat /æ:/ efter velar och nasal konsonant; \þ\ för förväntat /d/ efter nasal konsonant och efter /l/; ordformen \herbyrgi\. De nya yngre drag som jag har kunnat iaktta är följande: det ofta förekommande bruket av \av\ för /ɔ/ istället för \o\; fonemet /æ:/ skrivs oftast \æ\ och bara några gånger e med hake; /l/ dubbeltecknas alltid framför /d/ och /t/; reflexivändelsen i verben är ibland \zt\. Som äldre drag räknar jag bruket av graftypen \o\ för den bakre trycksvaga vokalen. Vokallängden markeras ibland genom överskriven accenttecken i kortare ord, men oftast markeras den inte. Dubbelteckning av \a\ förekommer uteslutande i namn av icke-nordiskt ursprung. Fonemen /a:/ och /ɔ:/ har sammanfallit och skrivs \a\. Fonemen /æ:/ och /ø:/ har också sammanfallit och skrivs båda två \æ\. Konsonantlängden markeras oftast genom dubbelteckning men vissa långa konsonantiska fonem betecknas genom överskriven punkt: /t:/, med kapitäl, /g:/, /m:/, och /r:/, eller med särskilda graftypsvarianter, /n:/. Kapitälerna har i vissa fall endast framhållande funktion eller förekommer i samband med supralinjära förkortningstecken. Visst inflytande från den latinska skrifttraditionen kan noteras i skrivningen \qv\ för /kw/.

The aim of this thesis was to increase understanding of King company success in the social mobile game industry by asking the question: How does a company manage to organize the innovation work in successful casual games within social mobile gaming industry? In order to answer it, we conducted a case study research with secondary data in which we examined the company to discover the elements that contribute to this success, despite a lack of research in how these kind of companies build their business model and strategies, highlighting the players' behaviour. Our findings conclude it is possible to success in social mobile game industry using incremental innovation in different aspects: games design, implementation of the games, and in the business model.  By applying this innovation, with a good viral strategy and giving the player the decision to play by free or purchasing virtual goods, King has been able to become the largest developer game company on Facebook.

Föreliggande undersökning analyserar ett urval stil- och språkliga drag i tre av Selma Lagerlöfs romaner: Gösta Berglings saga (1891), En herrgårdssägen (1899) och Kejsarn av Portugallien (1914). Analysen är av stilistisk karaktär och har avsett att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tre romanerna. Metoden utgår från Cassirer (1970) där ett urval aspekter av relevans för denna undersökning har analyserats. Dessa är aspekter på berättarperspektiv, samt språkliga och allmänt stilistiska aspekter, som redogörs både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet i föreliggande undersökning visar att Lagerlöfs språk och stil under det 23-årigatidspann som analyserats är tämligen enhetlig. Det finns inga större skillnader mellan Gösta Berlings saga från 1891, En herrgårdssägen från 1899 och Kejsarn av Portugallien som utkom 1914. Vad gäller berättarperspektivet innehar samtliga tre romaner en allvetandeberättare, men där det i Gösta Berlings saga och Kejsarn av Portugallien även finns avsnitt utifrån ett förstapersonsperspektiv (s.k. jag-form). Lagerlöf lyckas även i samtliga tre romaneratt skapa närhet till läsaren, genom att bjuda in läsaren i handlingen. Avseende de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna, genererar Lagerlöf att hålla sig konsekvent i sin stil, men skillnader så som i användandet av skiljetecken finns i resultatet. Romanerna präglas för övrigt av långa meningar, med flera satser och även där är det marginella skillnader som skiljer romanerna åt. Användandet av anaforer visar att Gösta Berlings saga är den roman som sticker av, då det i denna roman är tydligare än i de andra två, men annars tenderar Lagerlöf att använda anaforer, likaså sagostil och bildspråk i sina romaner.

Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning, utifrån egna erfarenheter och genom att läsa forskning fått en förståelse för att barns föreställningar om naturvetenskapliga fenomen inte stämmer överens med verkligheten. Det har också gett oss en uppfattning om att det saknas läromedel inom astronomi för barn i de yngre åldrarna. Grundat utifrån detta valde vi att utveckla ett läromedel inom astronomi. Läromedlet är tänkt att vara lättillgängligt och lättanvänt för lärare, samt att läromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för årskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ”Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser”. För att kunna ta reda på vad ett bra läromedel är och på så sätt få tips till vårt eget så genomfördes en enkät på våra partnerskolor. Vi har även genomfört en sammanställning av faktaböcker, skönlitteratur, läromedel och internetsidor. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ metod som har legat till grund i utvecklingen av läromedlet. Av enkäten har vi fått resultatet att pedagogerna eftersöker läromedel som bland annat inne­håller praktiska övningar kopplat till Lgr 11 och kopieringsunderlag. Av inventeringen av lit­teratur har vi kommit fram till resultatet att det saknas ett läromedel inom Astronomi för grundskolans yngre åldrar samt att ett sådant läromedel som pedagogerna i enkäten eftersö­ker inte finns på marknaden.   Läromedlet består av en lärarhandledning och en arbetsbok till eleverna. Lärarhandled­ningen är uppdelad efter rubrikerna saga, diskussionsfrågor, fakta och instruktioner till akti­viteter med tillhörande kopieringsunderlag. Arbetsboken är uppdelad i rubrikerna fakta, in­struktioner till aktiviteter och ordlista med svåra ord. Läromedlet bygger på metoderna: story­line, saga och högläsning. För att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper om rymden så an­vänds verktyg som experiment och diskussionsfrågor. Läromedlet riktar sig främst till lärare och elever i grundskolans tidigare år, årskurs 1 till 3, men är även tänkt att kunna anpassas till barn i förskoleklass. / During our practical teacher training we became aware of children’s alternative conceptions in astronomy.  We turned our faces towards science education literature and found evidence that children’s conceptions is not corresponding to scientific explanations. We also realized that there is a lack of Swedish teaching aids in astronomy for younger children (school year 1-3), therefore we have chosen to develop a teaching tool in astronomy. The teaching material is meant to be accessible and easy to use for teachers, as well as the teaching material shall meet one of the key requirements of Lgr 11 for grades 1-3 in science: "The earth, sun and moon movements relative to each other. Phases of the moon". (own translation) To find out what a good teaching aid is and get tips to our own, we made a survey at our part­ner schools. We also performed a compilation of nonfiction, fiction, educational materials and Internet sites. The material was then analyzed with the help of a qualitative method which then formed the basis of the development of the teaching aid. Our main results from the survey are that the educators are seeking teaching aids which includes practical exercises linked to Lgr 11and photocopiable documents. From the inventory of literature, we have come to the conclusion that there is no Swedish teaching aid in Astronomy for the younger children in primary school and that such teaching materials that the teachers in the questionnaire are asking fore can’t be found in today’s market.   The teaching material consists of a teacher's guide and a workbook for students. The teach­er's guide is divided by the headlines: story, discussion topics, facts and instructions for ac­tivities with photocopiable documents. Students’ workbook is divided into headings: facts, instructions for activities and a glossary. These teaching materials are based on the methods: storyline, story and reading aloud. For students to be able to make meaning of Space the teaching aid contains tool as experiments and discussion questions. The teaching material is primarily aimed at teachers and students in primary school, grades 1 to 3, but the teaching material is also intended to accommodate children in preschool.

No description available.

Denna uppsats undersöker vilka strategier som använts för att översätta personnamn från fornisländska till nusvenska i fem översättningar av Njals saga. Syftet är att utreda om det finns någon systematik i hur isländska språkelement behandlas när de saknas i svenskan (till exempel diftonger): behålls den isländska formen eller ersätts den med språkelementet som det utvecklats i svenska? Vidare undersöks översättarnas eventuella principer kring namn och namnelement som finns i nusvenska. Personnamnen i översättningarna jämförts med personnamnen i Íslenzk fornrit. Alla personnamn förekommer inte i alla översättningar. Resultatet visar att de två huvudsakliga strategierna är att å ena sidan översätta namnen i enlighet med svenskans språkutveckling och å andra sidan hålla namnen så nära den isländska formen som möjligt. Översättarna kombinerar vanligen dessa två men är oftast konsekventa i hur en enskild språkföreteelse behandlas. När en nusvensk namnform existerar väljer översättarna ibland att frångå sin huvudsakliga strategi.

Sammanfattning Rödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare? Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok. Min uppsats innehåller en intern textanalys, men har även en komparativ inriktning eftersom varje genrestudie till viss del är en komparativ studie. I min analys använder jag mig av den amerikanske litteraturvetaren John G Caweltis grundformel för deckaren och den ryske formalisten Vladimir Propps 31 olika sagofunktioner. Genrerna i boken har olika uppgifter: deckaren representerar huvudgenren och handlingen i nutid, folksagan det förflutna, barndomens tid och dagboken som är en glidning mellan då och nu, den rör sig i båda tiderna. Dessa ger handlingen dess innehåll; sagan, presenterar flickan som blir överfallen i skogen som sexåring? Deckaren, ger oss frågan vem som mördar män? Och dagboken, vem personen är bakom dessa ord. Alla frågor besvaras samtidigt eftersom alla har samma svar men de kommer successivt så läsaren har en chans att ana, misstänka och ändra uppfattning om vem av systrarna som faktiskt mördar. Boken har en genrebeteckning i form av kriminalthriller men det hindrar inte författaren att lägga in andra genrer. Min metod för denna uppsats har varit närläsning, men även ur en komparativ aspekt eftersom alla genrestudier innehåller det. Denna roman skiljer sig i förhållande till dels Unni Lindells andra kriminalromaner som innehåller samma huvudperson men även genom de olika genrebytena som gör den till en otraditionell kriminalthriller.

Dark game design patterns are features used by game creators to manipulate the player to make certain choices. These patterns can lead to unintentional player actions causing negative experiences. In this descriptive user experience study, focused on the mobile game Candy Crush Saga, the dark patterns’ effect on desirability (whether something is fun and engaging) and the players’ decision to quit or continue to be a player due to the patterns were investigated. An online survey, where the participants were asked about their feelings towards five different dark patterns identified within Candy Crush Saga, was conducted and distributed by using Google Forms and Facebook. The survey received 60 responses from current and previous players of the game. The sample was not controlled and rather homogeneous, therefore it was not necessarily representative of the entire Candy Crush Saga audience. The analysis of the gathered data indicated correlation between the use of certain types of dark patterns and decreased desirability. Some variation could be detected between the effects of different dark patterns. Similarly, certain patterns had a stronger impact on the players’ decision to quit being a player and other patterns on the choice to continue. Four out of the five patterns studied were indicated as both a reason to quit for some and a reason to continue for others.  The results offer insight to game developers and businesses about the previously insufficiently studied connection between the dark game design patterns and their direct effects to the users’ perceived experience. It is apparent that a decrease in the use of certain dark patterns would contribute to  a more positive playing experience.