Pour faciliter l'initiation de la transcription par l'ARN Polymérase II, le complexe co-activateur de la transcription SAGA possède une activité d'acétylation des histones H3 et une activité de déubiquitination des histones H2B, catalysée chez l'homme par l'enzyme USP22. Mon travail de thèse a porté sur l'étude de la régulation de cette activité de déubiquitination.Au sein de SAGA, USP22 interagit fortement avec trois protéines pour former un module structural appelé module de déubiquitination (DUBm). Nous avons montré que la formation d'un tel module était requise pour activer USP22. D'autre part, deux sous-unités du DUBm humain, ATXN7 et ATXN7L3, contiennent un domaine SCA7. Nos résultats montrent que le repliement structural adopté par ces deux doigts de zinc n'avait pas encore été décrit. Nous avons démontré que le domaine SCA7 de ATXN7 peut interagir avec un nucléosome in vitro et que cette interaction participe à la régulation fine de l'activité de déubiquitination de SAGA. Nous proposons qu'en interagissant avec le nucléosome, le domaine SCA7 de Sgf73 ou de ATXN7 pourrait positionner le DUBm de façon optimale par rapport à son substrat.

Afin d'initier la transcription par l'ARN Polymérase II, la chromatine est modifiée par des coactivateurs, dont certains catalysent des modifications post-traductionnelles des queues des histones. La protéine GCN5 est une enzyme qui possède une activité histone acétyltransférase (HAT). Elle fait partie du complexe coactivateur SAGA, qui acétyle les histones H3. Or, il existe un second complexe HAT contenant GCN5 : le complexe ATAC, mis en évidence chez la drosophile. Chez l'homme en revanche, l'existence d'un tel complexe n'avait pas encore été démontrée au début de ma thèse.L'objectif de ma thèse a consisté tout d'abord en la purification et la caractérisation du complexe HAT ATAC chez l'homme. Puis, j'ai cherché à comprendre le fonctionnement et la spécificité d'action du complexe ATAC, par rapport au complexe SAGA.Dans une première partie, j'ai ainsi pu montrer que GCN5 fait partie d'un second complexe chez l'homme, le complexe ATAC. La composition en sous-unités du complexe ATAC a été déterminée et l'activité de ce dernier sur les histones étudiée. Nous avons pu démontrer que, comme hSAGA, hATAC acétyle les histones in vitro et in vivo, et préférentiellement la lysine 14 de l'histone H3. Chez les vertébrés, un paralogue de GCN5, PCAF peut se substituer à GCN5 dans les complexes ATAC ou SAGA.Par la suite, j'ai poursuivi la caractérisation de ces complexes HAT afin de comprendre le rôle des enzymes au sein des complexes et leurs fonctions. Pour cela, j'ai voulu comprendre le rôle des sous-unités, comment elles influencent l'activité de l'enzyme, et ainsi identifier les protéines qui permettent la spécificité de hATAC par rapport à hSAGA.

Esaias Tegnér (1782-1846) var en stor kulturpersonlighet i 1800-talets Sverige. I dikten ”Det Eviga” proklameras det att våldet inte förmår skapa något evigt, utan det som våldet skapar blir ”vanskligt och kort”. Den följande undersökningen tar avstamp ur detta, och vill sätta våldet hos Tegnér under närmare betraktelse. Detta gör den via att utgå från Helge Jordheims ”nya filologi”, som sätter språkets relation till historien i fokus, med specifik inriktning på Reinhart Kosellecks begreppshistoria – en teoretiker som Jordheim presenterar. Med denna teoretiska bakgrund antar undersökningen följande frågeställningar: Vad är det som Tegnér avser med våld? Hur behandlar han begreppet? Vad har begreppet för dimensioner – är det en nyanserad eller en platt förståelse? Sker det någon form av utveckling av begreppet med tiden? I sådana fall hur och vad är det som förändras? Undersökningen sätter två perioder av Tegnérs diktproduktion i huvudfokus: den tidiga diktningen 1799–1807, och den mogna periodens diktning 1808–1825. Ur detta kan uppsatsen visa på ett återkommande våldsbegrepp, som knyter an till Tegnérs idealistiska åskådning. I den första perioden är våldet är tillfälligt, negativt och känsloladdat, samtidigt som det finns en vilja att sätta begreppet under reflektion. När Tegnér mognar som diktare utvecklas begreppet. Den reflekterande hållningen byts ut mot en proklamerande. Våldet blir meningslöst, ondskefullt, krigiskt och ensamt.

Jorge Luis Borges's story "El Zahir" describes a moment where the protagonist finds rest from his monomania by reworking one of the central texts in Old Germanic myth, the story of Sigurd and Brynhild. The approach taken here by the protagonist is the paradigm used in this thesis for understanding Borges's own strong readings of Old Germanic literature, specifically Old Scandinavian texts. In chapter one, a brief outline of the myth of Sigurd and Brynhild, with a particular emphasis on Gram, the sword that lied between them, is provided and juxtaposed with Borges's own family history, focusing on the family's storied military past. This image of the sword as the symbol for the north and its relation to Borges's family and political interests is sustained throughout the thesis. Chapter two is a survey of the various facets of Borges's literary output that were influenced by Nordic myth and literary styles: first, literary criticism, second, poetry and prose, and third, translation. The survey shows that Borges's engagement with the north began early and was maintained throughout his life. Likewise, after working through seven works from disparate periods it becomes clear that Borges is not merely introducing the Spanish speaking world to Old Scandinavian texts, but, in the same fashion as the protagonist in "El Zahir," subsuming them in a way that is uniquely Borgesian. The third chapter follows the same approach as the survey but focuses on Borges's short stories, specifically two short stories from his collection entitled Libro de Arena: "Ulrica" and "Undr." Many of the conclusions that emerged in the survey are further validated in the analysis of these two stories, but with greater emphasis on how they relate to Borges's later years, and the themes that begin to surround his preparation for death. The concluding chapter summarizes the findings of the previous three chapters by way of a close reading of Borges's tombstone. Each aspect of the stone is connected to Old Germanic myth and how that symbolized the eventual consummation of his joy: the sword that kept him separated from love was eventually lifted, as it was for Ulrica and Javier in "Ulrica."

Undersökningens syfte är att belysa på vilket sätt teknikundervisningen med sin praktiskestetiskakaraktär kan gynna språkutveckling. Teknikundervisning handlar om att ställasinför ett problem som ska lösas, om att misslyckas, förändra, pröva igen och lyckas. Idenna studie har åtta elever i åldrarna tio till femton från en förberedelseklass skapat ensaga och arbetat praktiskt med konstruktioner, dokumentation, och textbearbetning ianslutning till denna. Undersökningen ger svar på frågor kring hur de praktiska delar inomteknikundervisning kan gynna språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk.Särskilt fokus har legat på hur eleverna interagerar när de får konstruera figurer ochåterberätta sin saga med hjälp av dessa och praktiskt–estetiskt teknikarbete. Arbetet gertydligt svar på frågan hur teknikämnets problemlösande delar kan vara speciellt lämpligapedagogiska verktyg för språkutveckling vid arbete med elever i förberedelseklass.Berättarlust och språkutveckling stimuleras genom kreativt arbete och resultatet pekar påatt elever från förberedelseklasser klarar uppgiften med bravur. / The aim of this examination is to throw light on how the school subject Technology with itspractical aesthetical quality can support language development. Technology deals with thefact that you are faced with a problem that should be solved, about failure, change, tryagain and succeed. In this examination, the pupils have created a short story and workedpractically with constructions, documentation and revision connected to their story. Theexamination answers questions concerning in what way teaching in Technology supportlanguage development among children who have another mother tongue than Swedish.How pupils interact when they are able to construct diagrams and retell their story bydiagrams and practical aesthetical work in Technology have particularly been in focus. Thiswork clearly gives an answer to the question how Technology with its quality of solution ofproblems can be particularly suitable as a pedagogical tool within language developmentamong pupils in preparatory classes. Pleasure in storytelling and language development arestimulated by creative work and the result points to the fact that pupils from preparatoryclasses solve the task with dash.

<p>I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4to^x, Cod. Holm. 55 fol^x, och Lbs 222 fol^x. Syftet med arbetet är dels att både teoretiskt och metodologiskt bidra till diskussionen angående namnanpassningsprocessen och särskilt vad gäller ortografisk namnanpassning, dels att studera individuell ortografisk namnanpassning i ett konkret handskriftsmaterial. Undersökningens material utgörs framför allt av de i de utvalda handskrifterna belagda ortnamnsformerna på 39 västslaviska toponymer. Bland undersökningens teoretiska och metodologiska resultat kan man nämna avgränsning och definition av huvudtermer (<em>namnreplikation</em>, <em>namnanpassning</em>, <em>ortografisk namnanpassning</em> o.s.v.) och utveckling av specifika metodologiska redskap för att studera namnanpassningsfenomen i skrift, t.ex. bortsortering av ortografiska fel i enlighet med en bestämd princip utifrån jämförelsen av de undersökta ortnamnsformerna med s.k. <em>ursprungliga former</em>, d.v.s. de ortnamnsformer som är belagda i handskriftens bevarade förlaga. Det förekommer 28 ortografiska anpassningar fördelade på 11 av 39 undersökta toponymer. Dessa anpassningar kan delas in i 4 typer: formell, semantisk, formell-semantisk ortografisk namnanpassning och ortnamnsersättning. I samtliga av de undersökta handskrifterna går det att spåra en klar tendens till formell anpassning av ortnamnen. Anpassningsfrekvensen varierar från skrivare till skrivare, men det är möjligt att konstatera att flest anpassningar gjorts av Jón Þórðarson, författaren till Lbs 222 fol^x. Huvudorsaken till de upptäckta anpassningarna tycks ligga i systemtvånget, då de flesta ursprungliga ortnamnsformer som blir anpassade i materialet på olika sätt strider mot onomastikonet/språksystemet. Det visar sig att en av de faktorer som i de flesta undersökta fall bidragit till att namnet till slut anpassats, är namnets synkrona ogenomskinlighet.</p>

I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4tox, Cod. Holm. 55 folx, och Lbs 222 folx. Syftet med arbetet är dels att både teoretiskt och metodologiskt bidra till diskussionen angående namnanpassningsprocessen och särskilt vad gäller ortografisk namnanpassning, dels att studera individuell ortografisk namnanpassning i ett konkret handskriftsmaterial. Undersökningens material utgörs framför allt av de i de utvalda handskrifterna belagda ortnamnsformerna på 39 västslaviska toponymer. Bland undersökningens teoretiska och metodologiska resultat kan man nämna avgränsning och definition av huvudtermer (namnreplikation, namnanpassning, ortografisk namnanpassning o.s.v.) och utveckling av specifika metodologiska redskap för att studera namnanpassningsfenomen i skrift, t.ex. bortsortering av ortografiska fel i enlighet med en bestämd princip utifrån jämförelsen av de undersökta ortnamnsformerna med s.k. ursprungliga former, d.v.s. de ortnamnsformer som är belagda i handskriftens bevarade förlaga. Det förekommer 28 ortografiska anpassningar fördelade på 11 av 39 undersökta toponymer. Dessa anpassningar kan delas in i 4 typer: formell, semantisk, formell-semantisk ortografisk namnanpassning och ortnamnsersättning. I samtliga av de undersökta handskrifterna går det att spåra en klar tendens till formell anpassning av ortnamnen. Anpassningsfrekvensen varierar från skrivare till skrivare, men det är möjligt att konstatera att flest anpassningar gjorts av Jón Þórðarson, författaren till Lbs 222 folx. Huvudorsaken till de upptäckta anpassningarna tycks ligga i systemtvånget, då de flesta ursprungliga ortnamnsformer som blir anpassade i materialet på olika sätt strider mot onomastikonet/språksystemet. Det visar sig att en av de faktorer som i de flesta undersökta fall bidragit till att namnet till slut anpassats, är namnets synkrona ogenomskinlighet.

4 ABSTRACT Interleukin-1α (IL-1α) is a pleiotropic cytokine and a key mediator of host immune response. It is synthesised as a 31-kDa precursor, that is cleaved by the cysteine protease calpain into the 17-kDa mature IL-1α and the 16-kDa N- terminal peptide of IL-1α (IL-1αNTP). Although IL-1α can be secreted, act on target cells through the surface receptor IL-1RI and trigger the signal transduction pathway, increasing evidence points toward the involvement of IL-1α in certain nuclear processes. IL-1αNTP is highly conserved among higher eukaryotes and contains a nuclear localisation sequence; indeed, both the precursor and IL-1αNTP are found in the cell nucleus. Previously, a genetic interaction of IL-1α with nuclear histone acetyltransferase (HAT) complexes has been reported from mammalian cells and, interestingly, also from the heterologous yeast model. This thesis extends the research of the nuclear function of IL-1α and demonstrates that IL-1α physically associates with the HAT/Core module of yeast SAGA and ADA HAT complexes. Results of the HAT subunit gene knock-out experiments followed by a set of co-immunoprecipitations also suggest a novel model of the yeast SAGA complex assembly, in which ADA appears to represent only a partly functional HAT complex. In its natural milieu of mammalian cells, IL-1α...

Made available in DSpace on 2016-04-28T19:58:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Diego Nunes Bezerra.pdf: 716313 bytes, checksum: 8c1f43f81a2010014c09e091f8da98dc (MD5) Previous issue date: 2012-11-27 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The best-seller Harry Potter s series, written by the British author J. K. Rowling, and stared by the character Harry Potter have been studied by the contemporaneous Criticism while the image spectacular society s concepts. Among these concepts there are the saga, and the Greek hero, as structures of the myth, and both are restructured by media mechanism action in favor of the fabled contamination. In this study, the saga occupies the center of a heroic circular action that remodels the hero concept, and also gives us the updated decadent hero while image integrated to the mass society system. In a ludic point of view, the series Harry Potter (seven books) are about sharing the hero s (Harry Potter) qualities in counterpoint to the anti-hero Voldemort, who brings us the construction of the intrigue, the effects of the dual decadent nature game: bad vs. good, once humanized by the marvelous multimidia contemporaneous element. In this way, the marvelous becomes the support roll in the adventures of this hero in the gaps created by him through the remodeling saga. Under the communicative perspective of the fanfiction, the potternian fiction corroborates to the decadent heroic structure, by using a mixture of mass reading, and mass writing into the classic saga, extended to the author-mass, and to the readermass, creating the parenthood of the modern saga. This communicative link of the reprogrammed saga made by way of magic and witchcraft element shave lead up us to the study of this central theme, in three stages: the fiction and fanfiction intertextuality in Harry Potter s series; the architext in construction: Harry Potter s series; the fiction in intertextuality: the reading of magic enunciations / Os best-sellers da Série Harry Potter, da autora britânica J. K. Rowling, protagonizados pela personagem Harry Potter, têm sido estudados pela crítica contemporânea sob o suporte de conceitos dados pela sociedade da imagem espetacular. Entre estes conceitos figuram: a saga e o herói grego, como estruturas do mito, ambos em reestruturação pela ação dos dispositivos midiáticos em trabalho de contaminação fabular. Neste estudo, a saga ocupa o centro de um círculo de ações heroicas que, ao mesmo tempo em que modelam o conceito de heroicidade, atualizam o arquétipo do herói decadente enquanto imagem, integrado ao sistema da sociedade de massa. Em operação lúdica, a Série Harry Potter (7 Livros) concentra-se na partilha das qualidades do herói Harry Potter em contraponto com o anti-herói Voldemort, assimilando, na composição da intriga, os efeitos do jogo bem vs. mal em sua natureza dual decadente, uma vez humanizada pelo elemento maravilhoso multimidiático contemporâneo. Para tanto, o maravilhoso passa a ser o coadjuvante das aventuras desse herói, nas fissuras por ele geradas pela via da remodelação da saga. Sob a perspectiva comunicacional da fanfiction, a ficção potterniana corrobora com a estruturação do herói decadente, por meio da mixagem leitura e escrita de massa à saga clássica, extensiva ao autor-massa e leitor-massa, compondo a parentela da saga moderna degenerada. Esse nexo comunicacional da saga reprogramada pela magia e feitiçaria nos propiciou o estudo da temática central em três momentos: A intertextualidade fiction e fanfiction na Série Harry Potter de J. K. Rowling; O arquitexto em construção: a Série Harry Potter; O ficcional na rede intertextual: a leitura das enunciações mágicas

The aim of this thesis is to set up characteristic attributes of saga time structure and with concern to these to show how the Old Norse people understood time. Main attention is concentrated on the time structure of the family sagas. First, it is shown the principal of the dating in saga and how it differs from the principal of dating in annal and chronicle. I proceed to deal with the most common time indications to appear in saga and their role in the storytelling. The focus point of this thesis is a comparison of narrated time and time of narration. To support this intention, I use the three concepts of Gerard Genette - duration, order and frequency. Based on the duration concept, I try to investigate why extensive time leaps abound in sagas and what on the other hand appears to have been given some extra author's attention. According to the order concept, a question is discussed to what extent the saga holds the chronological composition. Within the frequency concept, it is compared how many times an event occurs to how many times it is narrated. In the following chapters the time structure of the kings'sagas and the legendary sagas is discussed. The crucial difference between the time structure of these and the structure of family saga is established. There is a conclusion to each chapter,...