Regulation of chromatin by epigenetic modifications is a fundamental step during the control of gene expression in eukaryotic cells. The participation of different factors including histone chaperones, chromatin remodeling complexes and histone-modifying complexes regulate chromatin dynamics and ensure the correct metabolism of transcripts that need to be exported to the cytoplasm. In these lines, post-translational modifications including monoubiquitination of histone H2B (H2Bub1) and methylation of histone H3 represent a well-studied histone cross-talk which is required for chromatin integrity and transcription. Additionally, the transition from H2Bub1 to its deubiquitinated form by Ubp8, the DUB enzyme from SAGA (Spt-Ada-Gcn5-acetyltranferase) co-activator complex, is fundamental to obtain a correct gene expression. In this work, we demonstrate that the histone chaperone Asf1 and the Ran-binding protein Mog1, participate in maintaining correct levels of H2Bub1. We show that Mog1 is required for the trimethylation of histone H3 at lysine 4 (H3K4me3), hence, acting as a modulator of histone cross-talk. Mog1 role into gene expression is also demonstrated by its physical and genetically interaction with transcription factors including SAGA and COMPASS complexes. Indeed, we demonstrate that Mog1 interacts genetically with TREX-2 subunits and affects mRNA export. During this work, we have also focused in understanding the molecular mechanisms surrounding Spinocerebellar Ataxia Type 7 (SCA7) which is a rare disease caused by amino acid glutamine (Q) repeats within the DUBm component, ATXN7. Therefore, our interest has been directed towards the study of new mechanisms that trigger SCA7 such as the DUB activity from SAGA complex, protein-protein interaction networks and metabolic profiles. / La regulación de la cromatina a través de modificaciones epigenéticas es un paso fundamental durante el control de la expresión génica en células eucariotas. La participación de diferentes factores tales como chaperonas de histonas, complejos de remodelación de la cromatina y complejos modificadores de histonas, regulan la dinámica de la cromatina y garantizan el correcto metabolismo de los transcritos que necesitan ser exportados al citoplasma. De esta forma, las modificaciones postraduccionales que incluyen la monoubicuitinación de la histona H2B (H2Bub1) y la metilación de la histona H3 representan un "cross-talk" de histonas la cual es requerida para la integridad de la cromatina y la transcripción. Además, la transición de H2Bub1 a su forma desubicuitinada por Ubp8, la enzima DUB del complejo co-activador SAGA (Spt-Ada-Gcn5-acetiltranferasa), es necesaria para obtener una expresión génica correcta. En este trabajo, se demuestra que la chaperona de histona Asf1 y la proteína de unión a Ran, Mog1, participan en el mantenimiento de los niveles de H2Bub1. Se demuestra que Mog1 es necesaria para la trimetilación de la histona H3 en la lisina 4 (H3K4me3), actuando como un modulador del "cross-talk" de histonas. El papel de Mog1 en la expresión génica también se demuestra por sus interacciones físicas y genéticas con factores de transcripción, incluyendo los complejos SAGA y COMPASS. Además, demostramos que Mog1 interactúa genéticamente con subunidades de TREX-2 y afecta a la exportación de mRNAs. Durante este trabajo, también nos hemos centrado en la comprensión de los mecanismos moleculares que envuelven a la Ataxia Espinocerebelosa Tipo 7 (SCA7), que es una enfermedad rara causada por una repetición de aminoácidos glutamina (Q) dentro del componente del DUBm, ATXN7. Por lo tanto, nuestro interés se ha dirigido hacia el estudio de nuevos mecanismos que desencadenan SCA7, como la actividad DUB del complejo SAGA, las interacciones proteína-proteína y los perfiles metabólicos. / La regulació de la cromatina a través de modificacions epigenètiques és un pas fonamental durant el control de l'expressió gènica en cèl·lules eucariotes. La participació de diferents factors tals com chaperones d'histones, complexos de remodelació de la cromatina i complexos modificadors d'histones, regulen la dinàmica de la cromatina i garanteixen el correcte metabolisme dels transcrits que necessiten ser exportats al citoplasma. D'aquesta forma, les modificacions postraduccionals que inclouen la monoubicuitinació de la histona H2B (H2Bub1) i la metilació de la histona H3 representen un "cross-talk" d'histones la qual és requerida per a la integritat de la cromatina i la transcripció. A més, la transició d'H2Bub1 a la seua forma desubicuitinada per Ubp8, l'enzim DUB del complex co-activador SAGA (Spt-Ada-Gcn5-acetiltranferasa), és necessària per a obtenir una expressió gènica correcta. En aquest treball, es demostra que la chaperona de histona Asf1 i la proteïna d'unió a Ran, Mog1, participen en el manteniment dels nivells d'H2Bub1. Es demostra que Mog1 és necessària per a la trimetilació de la histona H3 en la lisina 4 (H3K4me3), actuant com un modulador del "cross-talk" d'histones. El paper de Mog1 en l'expressió gènica també es demostra per les seues interaccions físiques i genètiques amb factors de transcripció, incloent els complexos SAGA i COMPASS. A més, vam demostrar que Mog1 interactua genèticament amb subunitats de TREX-2 i afecta a l'exportació de mRNA. Durant aquest treball, també ens hem centrat en la comprensió dels mecanismes moleculars que envolten a l'Atàxia Espinocerebelosa Tipus 7 (SCA7), que és una malaltia rara causada per una repetició d'aminoàcids glutamina (Q) dins del component del DUBm, ATXN7. Per tant, el nostre interès s'ha dirigit cap a l'estudi de nous mecanismes que desencadenen SCA7, com l'activitat DUB del complex SAGA, les interacciones proteïna-proteïna i els perfils metabòlics. / Oliete Calvo, P. (2017). Study of the SAGA deubiquitination module: identification of new modulators and its implication on Spinocerebellar Ataxia Type 7 [Tesis doctoral no publicada]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/86155 / TESIS

Literary tourism refers to any travel inspired by literature. This dissertation considers literary tourism from the perspective of a contemporary literary tourism attraction. It investigates the origins of literary tourism both in the historical context as well as in academic writing as interdisciplinary research between geography and literature. The current state of literary tourism research is also considered and the main research themes at present are identified, that is, authenticity and who the literary tourists are. This study also considers what the future might hold for literary tourism by looking at popular contemporary examples, including the works of J.K. Rowling, G.R.R. Martin, J.R.R. Tolkien, Dan Brown, Stieg Larsson and L.J. Smith. In this context, literary tourism’s reciprocal relationship with film tourism is unpacked. This dissertation then moves on to discuss the main focus of this investigation. A mere decade ago, the world was unaware of a book series called The Twilight Saga by Stephenie Meyer. Yet in a few short years, the literary tourism associated with this series has turned a small town in northwest Washington State into a tourism phenomenon. This study considers the development, extent and impact of literary tourism on this town, called Forks. It also considers other literary and film tourism sites associated with The Twilight Saga to show the vast range of the impact literature can have on tourism. / Dissertation (MHCS)--University of Pretoria, 2014. / tm2015 / Historical and Heritage Studies / MHCS / Unrestricted

Projektet utgår från två böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och Ojämlikhetens nya geografi av David Harvey. De två böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berättelsen har fått stå som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det är mer än bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstår byggnaden.

Abstract The present dissertation analyzes the role of the fairy tale in the literary works of the Czech author Ota Pavel. Ota Pavel (1930–1973) started as a sports reporter and later became a popular and esteemed writer of fiction, mainly short stories. His works have been translated to many languages, among them Swedish. The study consists of a biographical reading of Ota Pavel’s texts and a discussion of the function of the fairy tale in his stories. My analysis of his literary development and use of various prose elements is based on narratological theories of the fairy tale – Karel Čapek’s motifs and fairytale characters, Gérard Genette’s paratexts and Vladimir Propp’s functions and dramatis personae – and includes remarks on the function of diminutives, etc. Ota Pavel is also viewed in the context of the literary landscape of his time – the 1960s and 1970s – and the reception of his work is discussed. Pavel’s stories contain a number of characteristic features which together form his unique style: direct allusions and references to fairy tales--for example, fairies and witches – and the linguistic markers and distinctive use of the narrator’s voice. One of the most common characters in Ota Pavel’s work is the hero, who, often with the assistance of magical objects or supernatural helpers, defeats supernatural antagonists or solves impossible tasks. Developing and growing as he – the hero is usually male–strives toward his goal, Pavel’s protagonist struggles not with dragons and giants, but with himself and his own difficulties and misfortunes. Earlier research refers to Ota Pavel’s two “genres”: sports prose and retrospective, or “memory” prose. This study shows that the boundary between the two is fluid, and that all Pavel’s work might be called memory prose. The title of this thesis – Ota Pavels sagovärld (The Fairytale World of Ota Pavel) – indicates the perspective from which the subject is approached. On the one hand, it alludes to the influence of the fairy tale on Pavel’s work, while on the other it points to the fact that his own life was such that he sometimes needed to retreat into a fantasy world of his own. Keywords: Tjeckisk litteratur, saga, Ota Pavel, narratologi, Tjeckoslovakien

Many mobile games use a user interface designed to get their players to spend more time, money or social engagement within their application. This is done by deliberately misleading or otherwise confusing the user by, for example, making the player lose track of time when playing or by giving rewards to players who spend money or invite their friends into the game. This can be taken to the extent that it strongly affects players negatively both financially and socially. This type of game elements is also known as dark patterns, which are not only used in games but also on websites, social media and other digital applications. Dark patterns have been discussed more in recent years since consumers and users have become more aware of how deceptive digital design affects behavior. This study examines the game design of Candy Crush Saga with a focus on dark patterns, and how these affect the game as a whole as well as the users who play it. The study focuses on three categories that characterize dark patterns, namely temporal, monetary and social. Based on these categories, they have subcategories that describe specific design elements with examples. The study that has been done consists of two parts: a heuristic evaluation and a survey where a number of active players have been asked to answer questions about their gaming habits in the game Candy Crush Saga. The study finds that the game contains several dark patterns, which in varying degrees affects the players’ experience in the game. The study also discusses how cumulative dark patterns enhance each other and can therefore be perceived as particularly problematic. / Många mobilspel använder sig av ett användargränssnitt utformat för att få sina spelare att spendera mer tid, pengar eller socialt engagemang inom deras applikation. Detta genom att medvetet vilseleda eller på annat sätt förvirra användaren genom att till exempel få spelaren att förlora uppfattningen av hur mycket tid de har spenderat i spelet eller genom att ge belöningar till spelare som spenderar pengar eller bjuder in sina vänner i spelet. Detta kan tas till den grad att det starkt påverkar spelarna negativt både ekonomiskt och socialt. Denna typ av spelelement kallas även dark patterns, som förutom i spel även används på webbsidor, sociala medier och andra digitala applikationer. Dark patterns har diskuterats mer under senare år då konsumenter och användare har blivit mer medvetna om hur vilseledande digital design påverkar beteenden. I denna studie har spelet Candy Crush Sagas speldesign undersökts med fokus på dark patterns, och hur dessa påverkar spelet i sin helhet och användarna som spelar. Studien har fokuserat på de tre kategorier som kännetecknar dark patterns, nämligen de temporala, monetära och sociala. Utifrån dessa kategorier har de underkategorier som beskriver specifika designelement med exempel. Studien som har gjorts består av två delar där det dels är en heuristisk utvärdering som har gjorts, samt en enkätstudie där en andel aktiva spelare har fått svara på frågor angående deras spelvanor i spelet Candy Crush Saga. Studien konstaterar att spelet innehåller flera dark patterns, som i varierande grad påverkar spelarnas upplevelse i spelet. Studien diskuterar även hur kumulativa dark patterns förhöjer varandra och därav kan upplevas som särskilt problematiska.

Uppsatsen belyser, utifrån en definition av dekadens som litteratur som står i förbindelse till den litterära sekelslutsströmningen och tematiserar förfall och mörker, det dekadenta i Gösta Berlings saga. De tydligaste dragen av dekadens som romanen uppvisar är den estetiska synen på döden, livsledan och den grumlade lyckan. Analysen visar att dekadenta motiv och stildrag uttrycks i och genom berättarens person och att berättaren innehar mycket av det som en dekadenspoet tillskrevs, samt att Selma Lagerlöf medvetet använder sig av det dekadenta för att framhäva och förena motsägelser. De dekadenta dragen som analyseras, är utöver döden och livsledan det gränsöverskridande, såsom berättarens könstillhörighet, hennes ålder och hennes relation till fiktionen och verkligheten. Berättarens dödslängtan, hennes beskrivning av döden som en vän och dödens estetik har lyfts fram. Hur berättaren medvetet väljer bort den rena lyckan och nöjer sig med en grumlad lycka blir tydligt. Även idén om det samhälleliga, mänskliga och kulturella förfallet är närvarande verket igenom. Dessutom hittas likheter med de franska dekadenterna i synen på poesin och konsten. Estetiseringen av döden, samt betoningen av att njuta av det hemska och fasansfulla går också väl i linje med dekadenspoesins teman. Alla dessa dekadenta drag finns närvarande i skådeplatsen, handlingen, i karaktärerna och framförallt hos berättaren. Samtidigt antyds en inspirationens himmel som pekar på ljus. Berättarrösten kan definieras som en dekadensens röst som framhäver livsledan, varur en livslängtan föds, och den grumlade lyckan, som innebär ett omfamnande av livet som det är.

No description available.

I det här arbetet har jag utforskat hur jag genom att skapa tydliga ramar för mitt skapande kan främja kreativiteten och öka min motivation inför skapandet i fråga.Genom att undersöka grunderna för motivation och flow har jag skapat en ram för skapande, i form av en redan skriven saga som jag har komponerat musik och ljud till.Undersökningen visar att sagoformen bidrog med en tydlig begränsning som främjade motivationen och gav ramar för mitt konstnärliga arbete. Detta går helt i linje med den forskning och bakgrund som presenteras i arbetet.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur huvudkaraktären i Selma Lagerlöfs debutverk Gösta Berlings saga gestaltas. Fem olika kapitel har valts ut på grund av att de är mest utmärkande för Gösta Berlings karaktärsgestaltning och utveckling. Som teoretiskt underlag använder jag mig av Shlomith Rimmon-Kenans karaktärsindikatorer som appliceras på varje utvalt kapitel och diskuteras i fem olika textanalyser. Ambitionen är att få en tydligare bild av en fascinerande, motsägelsefull och abstrakt karaktär. Resultatet tyder på en rik karaktärsgestaltning med karaktärsdrag som följer en utveckling från svag till stark där etiskt ansvar ställs mot estetiskt leverne. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-05-30</p>

Många har åsikter kring AI och litteratur men vad är det som faktiskt händer i en litterär skapandeprocess där AI-verktyg används? Detta är en uppsats som undersöker de barnlitterära AI-sagorna i podcasten ”Magiska godnattsagor”. Syftet är att beskriva och förstå AI-sagorna som fenomen och hur historien i Den magiska pinnen formas från idé till färdig saga genom det kollektiva skapandet mellan barns idéer, AI som genererar texten och redigeringen av podcastens vuxna producenter. Uppsatsen behandlar följande tre frågeställningar: 1. Vilka kreativa inslag bidrar de medskapande barnen, AI-verktygen och de vuxna producenterna med i formandet av Den magiska pinnen från idé till färdig saga? 2. Hur förhåller sig historien i versionerna av Den magiska pinnen till konventionella drag för barnlitteratur och sagan som litterär genre? 3. På vilket sätt kan författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” beskrivas och förstås och det skifte som sker i den traditionella relationen mellan producent och konsument av medier? Uppsatsen använder analytiska verktyg hämtade från litteratursociologi, narratologi och adaptation. Undersökningen visar att de medskapande barnen bidrar med utgångspunkten för sagans intrig samt inslag av magi och spänning. AI bidrar med en utveckling av intrigen, en humoristisk aspekt och ett moraliskt handlingsförlopp som visar på pedagogiska undertoner i texten. Producenterna bidrar med humoristiska inslag, valet av sagan som litterär genre och att karaktärerna i sagan namnges efter de medskapande barnen. De olika versionerna av Den magiska pinnen relaterar till konventionella drag för barnlitteraturen och sagan som litterär genre. Exempel på detta är uppdelningen i dikotomier, den progressiva intrigen och det lyckliga slutet. Författarfunktionen i ”Magiska godnattsagor” kan betraktas både som en kollektiv process och en individuell process. Barnens medskapande roll i skapandet av Den magiska pinnen innebär att den traditionella relationen mellan producent och konsument av medier och den traditionellt ojämna relationen mellan avsändare och mottagare i barnlitteraturen utmanas till viss del. AI kan beskrivas som kreativa verktyg som kräver samarbete med människor för att generera en komplett historia.