Denna studie handlar om temaarbete i förskolan där sagan är grunden i temat och det man arbetar utifrån. Syftet är att ta reda på hur språkutveckling kan ske hos de yngsta barnen med detta arbetssätt. Fokus i studien är förskollärarnas erfarenheter. De intervjuer som har genomförts har haft inriktning på vilka arbetssätt som kan vara givande för språkutvecklingen inom ett sagotema samt hur man kan synliggöra den språkutveckling som sker. Resultatet av undersökningen visar på en gedigen erfarenhet av förskollärarna och att de arbetar i miljöer där språkutvecklingen är ett stort fokus och där reflektion tillsammans med barnen tar en stor plats. För att nå målen med temat är drama och skapande vanliga arbetssätt. De förskollärare som intervjuades lyfte fram att de genom ett tema med sagan som grund kan arbeta med förskolans verksamhet som en helhet där förskolans läroplansmål nås. / This study is about theme as a method in preschools, where children’s stories is the basis of the theme. The aim is to find out how language development can take place through this approach and how preschool teachers experience this way of working. The interviews that have been conducted have focused on how this theme-based method involving stories could be beneficial for the youngest children’s language development and how to make visible the language development that takes place. The results of the survey show an experience from preschool teachers with the language development as a major focus, and where the reflection with the children take an important place in the them-based work. To reach the goals with the theme the preschools work with drama and creativity as common methods. The preschool teachers interviewed highlighted that through the theme of the fairy tale you can reach the goals that the curriculum defines for preschools.

<p>Bilagor: 1 partitur, 1 CD</p>

Acetylation was previously thought to occur exclusively on histones, but recent high-throughput screens have identified thousands of non-histone substrates. Despite the identification of these sites, little is known about how these acetyltransferase enzymes target their substrates. Gcn5 is the catalytic acetyltransferase found within the highly conserved SAGA complex. Recently, a member of this complex, Ada2, was found to impact Gcn5 substrate selection. In the yeast model organism Saccharomyces cerevisiae, a synthetic substrate developed from a proposed Gcn5-specific consensus sequence is used to identify regulators of Gcn5 substrate selection. This work is the first to demonstrate that addition of a consensus sequence is enough to confer acetylation of a non-substrate. With this method, Ada3 was identified as a key regulator, and acetylome profiling identified novel targets for Gcn5 dependent acetylation specifically regulated by Ada3. This system could be adapted for other acetyltransferases to identify regulators of substrate selection.

Made available in DSpace on 2016-08-29T14:11:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_8454_DISSERTAÇÃO Janice PDF.pdf: 685036 bytes, checksum: 9812ae67ddd74551149f5a0a46aac151 (MD5) Previous issue date: 2014-12-11 / O objetivo desta pesquisa é analisar a questão identitária presente no romance Hotel Atlântico, do escritor João Gilberto Noll, acompanhando a trajetória errante do narrador-personagem, um indivíduo que transita à deriva, na contramão da sociedade, em busca de novas circunstâncias que lhe permitam experimentar a possibilidade de ser outro, utilizando máscaras que representam diferentes identidades. Noll faz emergir, no cenário literário, a representação da fragmentação, do desassossego e da solidão, características próprias do homem pós-moderno e de sua conturbada relação com o tempo. Ao criar uma linguagem que projeta imagens distorcidas no espaço e no tempo, o escritor gaúcho busca promover a reflexão e o questionamento acerca dos sentimentos de insegurança e de estranheza vividos pelos indivíduos no mundo efêmero e descentralizado da pós-modernidade. Para discorrer sobre esse tema complexo e provisório que é a identidade, serão fundamentais as considerações de Stuart Hall e as abordagens de Zygmunt Bauman que, ao discorrer sobre o mundo líquido-moderno, mostra como a identidade se tornou um tema necessário para o entendimento das transformações sociais e de suas implicações na individualidade pessoal.

An individual’s years in college are a time of trial and transformation. This dissertation examined college students’ self-created accounts of their time in college in order to identify students’ significant meaning-making activities during those years. Four primary areas of student life were investigated: the rules that students were expected to adhere to, the ways in which students and their class cohorts antagonized one another, hazing, and class competitions. A comparative historical approach was used to analyze student-created accounts of college life in the years 1871-1941. Archival research at a geographically diverse sample of fourteen colleges and universities provided primary source materials created by students, including correspondence, diaries, photographs, and scrapbooks. Collectively, these sources affirm that students derived their significant meaning-making experiences from their extracurricular activities. An additional dimension of the study proposed an extension of the work of sociologist Burton Clark on organizational sagas. An analysis of students’ self-reported experiences suggest that Clark’s notion of organizational sagas extends beyond the bounds of discrete institutions, reaching down to the level of individuals and upward to college students as a collective entity.

Judith Weir (b. 1954) composed King Harald’s Saga: Grand Opera in Three Acts for Unaccompanied Solo Soprano Singing Eight Rôles (1979) for radio broadcast. She wrote the libretto for the opera based on Snorri Sturluson’s book, King Harald’s Saga. This opera illustrates Weir’s remarkable compositional style, including her treatment of the libretto in narrative style and her representation of multiple characters by one singer. Despite Weir’s fame as an opera composer, King Harald’s Saga is rarely performed owing to three major musical and performing challenges. These challenges are performer’s ability to delineate eight separate characters (dramatic challenges), to sing wide leaps and long melismas (vocal challenges), and to perform a cappella with wide leaps and complex rhythms (musical challenges). This dissertation presents a performance guide for the soprano addressing these three challenges and suggesting possible solutions. Such a guide will assist the soprano in preparing and performing this grand opera, which thus far has not received the due attention and appreciation of either performers or audiences.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader mellan tre versioner av sagan Törnrosa i deras framställning av berättelsens struktur, karaktärers funktion och teman, samt hur sagan förändras när den filmatiseras. Studiens syfte är även förankrad i läroplanen för att visa vilka möjligheter det primära materialet har utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien bygger på Algirdas Julien Greimas aktant modell (1983), Maria Nikolajevas (2017) karaktärsskildring och Åsa Jernudds (2010) filmpoetiska begrepp. Analysen visar att de karaktärer som är nödvändiga för intrigen i samtliga versioner är ett subjekt, ett objekt, en hjälpare och en motståndare. Det framgår tydligt i samtliga versioner att oavsett vem huvudpersonen är och oavsett vilket problem skurken skapar ska samtliga berättelser nå ett lyckligt slut. Bröderna Grimms Törnrosa (1981) och Disneys Törnrosa (1959) skildrar prinsessans öde. Disneys Maleficent (2014) skildrar istället den onda fens öde.

No description available.

No description available.

Syftet med studien och våra frågeställningar var att få fördjupade kunskaper om sagans möjlighet att öka förutsättningar till elevernas lärande och utveckling. Vi ville också se om det är relevant att öka sagoarbetet i undervisningen. Tidigare forskning användes i studien för att fördjupa förståelsen om sagoarbete i läroprocessen. Piagets och Vygotskijs teorier har använts för att belysa hur intresse och motivation kan vara en hjälp för lärandet. För att samla in empiri har vi använt oss av intervjuer med elever som kan visa oss deras förhållningssätt till sagor. Vi intervjuade även lärare för att få deras uppfattning av sagoarbete i skolan samt för att se om de tycker att sagoarbete kan främja elevers lärande. Vår förhoppning är att kunna svara på om det är betydelsefullt att öka sagornas inflytande i dagens undervisning i grundskola.Examensarbetet innehåller en historisk bakgrund som är utformad som en tidslinje, för att tydliggöra sagans möjligheter för lärande. Många sagor som vi känner till idag blev skapade för många år sedan, men de har fortfarande inte förlorat sin aktualitet. Vi tittade närmare på fyra välkända sagor. Tidslinjen börjar med sagan om Rödluvan och vargen av Bröderna Grimm som var nämnd av elever och pedagoger i studiens intervjuer. Därefter fortsätter vi med Den fula ankungen av Hans Christian Andersen. Vi tar också upp Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf och till sist berättelsen om Pippi Långstrump av Astrid Lindgren.Resultatet av studien visar att sagoarbetet som utgångspunkt för att öka intresse och motivation kan vara till hjälp för att uppnå kvalitativt lärande genom en givande undervisning som är grundad på elevernas förutsättningar. Resultatet visar också att ett ökat sagoarbete kan leda till en positiv uppmärksamhet i vardagsundervisningen för eleverna.Slutsatsen blir att sagoarbete kan vara en rik källa till inspiration och till ett lustfyllt lärande för eleverna. Lärarna såg gärna en ökning av sagornas användning i sina lektioner. Vi har också uppmärksammat att både elever och lärarna är väl bevandrade i sagornas värld.