Sammanfattning Föreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ våren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna. Vid intervjuutsagorna framträder att utbildning uppfattas som något för framtida behov, mot ett yrke där betygen är biljetten in. Vad gäller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, därefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lärare och kamrater samt till inlärningsmiljön- med fokus på hur undervisningen organiseras. Eleverna erfar att utbildningen på Introduktionsprogrammet jämställs med grundskolan men med större fokus på betyg. Arbete uppfattas som ett utbildningsresultat där de personliga behoven tillfredsställs vad gäller självständighet och oberoende genom egen försörjning men också de personliga behoven av social gemenskap och självförverkligande uppfattades som betydelsefulla aspekter av ett arbete. Efter att ha analyserat intervjuerna erfars mig elevernas oerfarenhet att reflektera över sina erfarenheter, vilket är viktigt i ett samhälle där man skall göra egna val och kunna se dess konsekvenser. Nyckelord: Gymnasieelever, introduktionsprogrammet, utbildning, arbete, fenomenografi. / Abstract The purpose of this phenomenografic study has been to examine the thoughts of six pupils in Upper Secondary school, Individual alternative, concerning the phenomenon education, work and their future. Maslow´s theory of needs and motivation was the background of the analysis. The result of this study is that what pupils find most significant in education is the marks. Education is something for the future, and the marks are the tickets to vocational training. Studies in Primary school also focus on the marks. Education in Primary school is also apprehended to Needs and motivation where the relationship to teachers and classmates is important. Also the environment of teaching was in focus. The pupils experience Primary school and Upper Secondary school as being the same but with a larger focus on the marks in Upper Secondary school. Work is apprehended as a result of education where the personal needs such as independence, social community and self-fulfillment are important aspects of one´s work. After my work with the analysis, my thoughts are that the pupils are inexperienced in verbalizing their thoughts. It is important in a society built on individual choice to be aware of the consequences of one´s choices. Keywords: Upper Secondary school pupils, Introduction Program, education, work, phenomenografy.

Achievement and the experiences of women in secondary school mathematics have been well documented in the research literature (e.g., Benbow & Stanley, 1980, 1983; Tartre & Fennema, 1995; Sherman, 1982; Ryckman & Peckham, 1987; Keller & Dauenheimer, 2003). With respect to achievement, the research literature primarily focuses on how women are deficient to men (e.g., Benbow & Stanley, 1980, 1983) and the roles affective attributes (e.g., Sherman, 1982; Fennema, Petersen, Carpenter & Lubinski, 1990) and stereotype threat (e.g., Quinn & Spencer, 2001; Steele & Aronson, 1995) have played in women’s deficiencies. Despite the perspective and nature of this research, there are, however, women who have achieved at extraordinarily high levels in the secondary mathematics classroom. It is important to examine this historical research as it has impacted the views of teachers, researchers, and media with regard to female mathematics students’ opportunities. By reflecting upon the research literature and its far reaching impacts, high-achieving women in mathematics can begin to reverse the perceptions that limit their opportunities. Thus, the purpose of this study was to explore, through the experiences and stories relayed by the study’s participants, how young women might negotiate the (historic all male) mathematics domain. Employing a qualitative research designed within a phenomenological framework and analyzed through a combination of postmodern and standpoint feminisms, I examined the stories of four undergraduate female students who were identified as being high-achieving in secondary school mathematics. These young women, by reflecting upon their secondary school experiences, and by reflecting upon their experiences within the context of the existing research literature, not only identified the aspects of their lives they felt had the greatest impact upon their opportunities but also examined their personal definitions of success and the impacts their gender had on their (socially defined) achievements within secondary school mathematics.

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan. Dock är attityderna inte helt igenom negativa då en majoritet samtidigt anser att ämnet är viktigt och är relativt nöjda med den undervisning de får idag. Angående arbetssätt är det helt klart enskilt arbete och arbete i läroboken som dominerar, medan de laborativa och kommunikativa arbetssätten fått stå åt sidan. Vidare visas det att många elever vill arbeta mer med annat material än läroboken, till exempel med spel, parövningar och grupparbeten, då de anser dessa arbetssätt vara både roliga och lärorika. Därutöver framkommer det att även om vissa arbetssätt anses som tråkiga behöver detta inte innebära att de av eleverna samtidigt anses vara icke lärorika. Utifrån resultatet av enkäten och litteratur inom ämnet har slutsatser dragits, vilka visar att eleverna behöver och efterfrågar en mer variationsrik undervisning. Dock går det inte att dra generella slutsatser om en undervisning som är optimal för alla elever, utan detta varierar beroende på elever och klass då undervisningen måste anpassas efter deras sätt att lära. Av den anledningen är en öppen dialog och ett demokratiskt arbetssätt i skolan en nödvändighet för att få till en undervisning som i största möjligaste mån är anpassad efter elevernas behov. / Both grading statistics and national and international evaluations show that the mathematic results of the Swedish students in the lower secondary school are descending. Many students find the subject difficult and numerous reports show that classes in mathematics often are monotonous and typically consist of the students’ own work with textbooks. The purpose of this study was to examine students’ attitudes towards mathematics, what they think about different methods of working during the mathematic lessons the and how they would like to improve the mathematic education they receive today. To answer these questions I conducted at survey with 117 students from grades 7th and 8th in a lower secondary school in Svealand, Sweden. The results from the study show that many students see mathematics as difficult and it is not one of the subjects that they like most in school. However, the attitudes are not negative all through since a majority of the students at the same time consider the subject as important and are pleased with the education that they get today. Further more the study demonstrates that many students would like to work more with exercises in pairs, exercises in groups and other material than the textbooks since they find these kinds of working methods as both fun and useful. Beyond this, the results also show that even if the students do not consider all working methods as fun they think about them as useful. On the basis of the results and literature within the subject conclusions have been drawn which shows that the students need and wish for more variety in mathematic classrooms. However, it is not possible to draw general conclusions about an education that is optimal for all students, because this varies depending on the students and the class and the education has to be adapted to their ways of learning. For this reason an open dialog and a democratic way of working in school is essential if we want to obtain an education that in as many ways as possible is adapted to the student needs.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever. Som omvårdnadsteoretisk ram användes Dorothea Orems egenvårdsteori samt Aaron Antonovskys salutogena perspektiv. Studien är en kvantitativ stickprovsundersökning. Enkätfrågorna omfattar skolsköterskors användning av MI i dagligt arbete, MI-teknikens grundprinciper samt eventuella behov av stöd och handledning för att vidmakthålla sina kunskaper i MI-tekniken. Resultatet visar att skolsköterskor använder MI i sitt omvårdnadsarbete i stor utsträckning och att metoden anpassas för implementering i det dagliga arbetet. Majoriteten anser att MI-metoden fungerar bättre än traditionell rådgivning vid livsstilsförändringar. Begränsningar utgjordes dock av grundprincipen att uppmärksamma förändringsprat hos eleven, samt att det finns ett stort behov av handledning och stöd för att vidmakthålla MI-kunskaperna. I vidare forskning skulle det vara intressant att undersöka vilket stöd och handledning det finns behov av och hur stöd och handledning bör utformas. / MI (Motivational Interviewing) is a conversational approach designed to prepare individuals for changes. Social Board specifies in its guidelines to Swedish school health services that they should use evidence-based practices in the health pedagogic work. Continuous education in MI has been implemented in recent years. School nurses have a good insight into the school students´ health mode for unhealthy living habits, and they also have an opportunity to influence these. The purpose of the study is to examine school nurses´ use of MI in their nursing work with secondary school students. Dorothea Orem’s self-care theory and Aaron Antonovsky’s salutogenic perspective were used as a theoretical frame. The study is a quantitative sampling. Survey questions covered the school nurses´ use of MI in daily work, MI-technique fundamentals, along with any need for assistance and guidance in order to maintain their skills in MI-technology. The result shows that school nurses are using their nursing work extensively and that the method adapts for implementation in their daily work. The majority believes that the MI-method is working better than traditional advice at lifestyle changes. Limitations, however, consisted of the basic principle of paying attention to the students talk about change and that there is a great need for mentoring and support to maintain the knowledge of MI. In further research, it would be interesting to study support and what guidance is needed and how guidance should be designed.

This study uses focus groups and a questionnaire to examine the information-seeking behaviours of Swedish upper secondary school students. Focus group interviews were conducted among students aged 17-20 at four Swedish upper secondary schools in two different cities. The interviews focused on how the informants themselves experienced their information seeking. In addition, a survey focused on the opinions of upper secondary school teachers regarding the source use of their students. The research questions considered were: What kind of information-seeking behaviour characterizes Swedish upper secondary school students? What kind of information do Swedish upper secondary school students seek when it comes to issues where corporations can be of assistance? How do Swedish upper secondary school students prefer to have information presented? The results of the study provided some valuable insights concerning these questions. The students turned out to use the Internet, and most often Google, in much of their information seeking. However, human contact in the form of face-to-face conversations or presentations was also considered highly important. Furthermore, the information-seeking skills, or information literacy, of secondary school students are not emphasized in their education. The study was performed in cooperation with AstraZeneca in the hope of the results providing the company with valuable information regarding one of their intended target groups.

Jag har i denna studie intervjuat sex olika lärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet. Studien handlar om hur teaterlärare skapar en teaterföreställning. Mina frågeställningar är: Hur skapar teater lärare teaterföreställning i skolan? Vilka metoder använder sig teaterlärare av i sin undervisning? Vad har lärare för synpunkter på fördelar utifrån metoder som den använder vid skapande av en teaterföreställning? Ingår det andra ämnen vid skapande av en teaterföreställning i skolan? Vad anser lärare att elever lär sig med teater i skolan? Min avsikt är inte att påvisa vilken metod eller sätt som passar bättre än någon annan, utan att lyfta fram flera tankar om hur man kan arbeta med teaterföreställning i undervisningen. Jag har arbetat med en kvalitativ metod och varje intervju tog en timme att genomföra. Sedan har jag transkriberat ned lärarnas svar och delat in svaren i olika frågeområden och analyserat det utifrån det konstpedagogiska perspektivet enligt Mia Sternudds avhandling. Svaren har jag även analyserat med mål att kunna använda som riktlinjer för att kunna skapa en teaterföreställning liksom kursmål för scenisk gestaltning som lärarna utgick ifrån när denna undersökning gjordes. Med det konstpedagogiska perspektivet som jag har använt mig av i denna undersökning handlar det om att göra en teaterföreställning till publik och att elever utvecklas socialt, kommunikativt och personligen med processen att skapa en teaterföreställning i skolan.  I undersökningen kom jag fram till att alla lärare arbetar med text för att skapa en teaterföreställning i skolan. En del lärare som ingick i undersökningen brukade ibland utgå från improvisation. Alla lärare arbetade med koncentrationsövningar och fantasiövningar och hade utgångspunkten i Stanislavskijtekniken vid skapande av en roll i en teaterföreställning. Elevdemokrati fanns med på alla skolorna vid skapandet av en föreställning, men det var i regel läraren som hade sista ordet. Vissa skolor arbetade ämnesintegrerande och det var mest ett samarbete med svenska eller engelska. Samarbetet med andra ämnen bedömdes av lärarna rent generellt som mycket tidskrävande. Samtliga lärare som ingick i undersökningen menade att arbetet med en teaterföreställning skapar ett gott samarbete mellan eleverna och ett gott arbetsklimat i skolan. Lärarnas uppfattning är att eleverna med teater i skolan lär sig att samarbeta, ta ansvar och respektera varandra, egenskaper som är värdefulla när eleverna senare ska fungera i ett demokratiskt samhälle. / In this study I have done an interview with six different teachers of theater in three different upper secondary schools in the area ofStockholm. The study describes how the teachers work in creating a theatrical performance at the school. The questions in the study were: How do the teachers create a theatrical performance in school? Which viewpoints did the teachers have about the advantage of a certain method? Are other subjects than theater involved in the performance? What do the theatherteachers think of the educational value for the pupils when creating a theatrical performance? The method is qualitative and every interview lasted for at least an hour. Because of the long duration of the interviews I used a tape recorder to register the whole information which I later transcribed in smaller parts. The answers were analyzed from an art pedagogical perspective according to the definition by Mia Sternudd. In this study I found that all teachers worked with a written text when they created a performance. Some teachers in the study sometimes used improvisation. All teachers were working with trainings of concentration and fantasy and the foundation for them all were the techniques of Stanislavskij. Democracy of pupils was present in the creation of a performance, but usually the teacher had the last word to be told. In some of the schools the teachers worked with integration of subjects. In these cases integration usually was with Swedish or English. The cooperation with integration of subjects generally was very time-consuming. All teachers in the study thought that the creation of a theatrical performance in school creates a good cooperation and a good working climate. The teachers thought that the pupils by working with theater in school learned to cooperate, to take responsibility and to respect each other, qualities which are important when the pupils later are going to function as citizens in a democratic society.

In the current situation there is not much written about assessment of laboratory work, and the majority of the working physics teachers are retiring and there are only a few newly qualified physics teachers. The purpose of this thesis is to examine how physics teachers assess laboratory work within upper secondary schools, with Gy2011 in mind. The new grade system, Gy2011, has a larger focus on the laboratory work then the earlier system Lpf 94. Skolverket has in their man-ual with examples of assessment two different sorts of laboratory experiments. The first assess-ment is regarding the planning of a laboratory work and the other about how able the pupil exe-cutes laboratory work. Both kinds of laboratory work have suggestions regarding reports and scoring matrixes. Teachers from three different schools in the southern parts of Sweden, have among other things, been interviewed concerning their opinion regarding assessment of laborato-ry work. The results show similarities between the schools but also differences. The assessment of the laboratory work differs between the schools and also within the schools.

This study looks at how six teachers work with English grammar with and without the use of ICT. The aim is to investigate how teachers use ICT in English grammar and compare it with a more traditional approach. The primary source of the case study is interviews conducted with five secondary teachers and one primary teacher in southern Sweden. The teachers work in three different schools with different approaches to ICT. One school has been using ICT for three years, the second school has recently started using it and the third school does not use ICT in English grammar teaching at all. The teachers’ experiences and thoughts on grammar teaching and on ICT are presented and discussed. The results show that only one of the teachers has a sound understanding of how to integrate ICT in English grammar teaching. All interviewed teachers are positive towards the use of ICT but most of them are not aware of the resources available or how to organise the teaching to make use of ICT in the best way. More and more Swedish schools provide laptops for all their pupils but it is clear that the teachers need more training to use ICT in English grammar teaching successfully.

Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys. Vår huvudfrågeställning är följande: Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning? För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar: Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning? Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner? I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten. Likabehandlingsplanerna för skola 1, skola 2 och skola 5 följer Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning till stor del, medan likabehandlingsplanerna för skola 3 och skola 6 inte följer dessa rekommendationer i lika stor utsträckning. Skola 4 uppfyller råden till viss del. Det framgår av vår studie att flera av skolorna har allvarliga brister i sina likabehandlingsplaner.

This essay investigates the pupils, in Swedish upper secondary school in the greater Stockholm area, who choose to study the Russian language as a foreign language. The essay asks; who are these students, and what is motivation behind their language choice? In order to answer these two questions the essay uses both interviews and paper survey. The theoretical background ofth is essay is based on the works and theories of French sociologist Pierre Bourdieu, and thus the question; who are these students is aimed at the students' social and economical background in lines with Bourdieu's theories. The essay also uses the earlier study of Swedish sociologist Mikael Palme, in which he maps the different schools and programs in the greater Stockholm area, in a socio-economical context based on habitus. The results of the essay are that the students mostly come from relatively wealthy homes and have parents with highereducation. Half of the students are girls and the other boys. Most of the students have a Swedishbackground and as many as 96% of them intend to continue to study after upper secondary school. The most frequent reason, for students choosing to study Russian, is the notion language is exotic, exclusive and interesting. The essay also found that very few of the students had any plans for future studies with any connection to the Russian language