Electronic surveillance operators are a vital part of electronic warfare. Included in their field of responsibility is the analysis of, the assessment of, and the actions on potential threats. A vital component of these is an operator’s situation awareness. It governs to what degree of confidence and accuracy these aspects can be determined. An interface of an electronic surveillance operator must therefor be designed to provide and improve situation awareness. A technology that is hypothesized to improve situation awareness is virtual reality. Through its head-mounted display and handheld controllers it is aimed to create immersion and generate natural interactions. Information can be closely explored through new perspectives and the entire body can be used to interact with interfaces. These aspects and the additional dimension provided by virtual reality are the factors expected to improve situation awareness. The aim of this study is to explore the effects for situation awareness with a 3D interface in virtual reality compared to a traditional 2D interface for electronic surveillance operators. A user-centric approach was selected to evaluate how an existing 2D interface for electronic surveillance operators compares to a novel 3D interface in virtual reality. The existing interface is provided by Saab AB, and the 3D interface is developed for this particular case. Furthermore, a wrist-mounted menu and a stationary dashboard menu were implemented in virtual reality to support minimal implementation bias and for further discussion on interactions in virtual reality. The results indicate improved situation awareness in the virtual reality 3D interface. This is complemented by users’ reflections to generate a discussion for design guidelines, whether traditional interfaces may be replaced by virtual reality interfaces, and what effects virtual reality has on situation awareness. / Operatörer för elektronisk övervakning är en viktig del av elektronisk krigföring. Inkluderat i deras ansvarsområde är analysen av, bedömningen av, och åtgärderna mot potentiella hot. En viktig komponent i dessa är en operatörs lägesuppfattning. Den styr i vilken grad av tillförlitlighet och noggrannhet dessa aspekter kan fastställas. Ett gränssnitt för dessa operatörer måste därför utformas för att ge och förbättra lägesuppfattning. En teknik som antas förbättra lägesuppfattningen är virtuell verklighet. Genom bildskärmar som bärs på huvudet och handhållna kontroller syftar den till att skapa immersion och naturliga interaktioner. Information kan utforskas på nära håll genom nya perspektiv och hela kroppen kan användas för att interagera med gränssnittet. Dessa aspekter och den ytterligare dimension som virtuell verklighet ger är de faktorer som förväntas förbättra lägesuppfattning. Syftet med denna studie är att utforska effekterna för lägesuppfattning med ett 3D-gränssnitt i virtuell verklighet jämfört med ett traditionellt 2D-gränssnitt för elektroniska övervakningsoperatörer. Ett användarcentrerat tillvägagångssätt valdes för att utvärdera hur ett befintligt 2D-gränssnitt för elektroniska övervakningsoperatörer kan jämföras med ett nytt 3D-gränssnitt i virtuell verklighet. Det befintliga gränssnittet tillhandahålls av Saab AB och 3D-gränssnittet är utvecklat för just detta fall. Dessutom implementerades en handledsmonterad meny och en stationär instrumentpanelmeny i virtuell verklighet för att stödja minimal implementeringsbias och för ytterligare diskussion om interaktioner i virtuell verklighet. Resultaten indikerar förbättrad situationsmedvetenhet i 3D-gränssnittet för virtuell verklighet. Detta kompletteras med användarnas reflektioner för att generera en diskussion för designriktlinjer, om traditionella gränssnitt kan ersättas med virtuella verklighetsgränssnitt och vilka effekter virtuell verklighet har på lägesuppfattning.

In this thesis, three kinds of depth perception symbols are designed and evaluated with an implemented Augmented Reality prototype. The three types of depth perception symbol's purpose are to intuitively visualize depth for objects whose position is too far away to see without technical assistance. The area needed to be aware of is increasing with time since weapons are developed to operate at farther distances. The symbols, together with Augmented Reality, could improve the situational awareness of dismounted soldiers during navigation and in that way allow the soldiers to be aware of a larger area.  This thesis aims to investigate if the natural depth perception cues Relative size, Aerial effect, and Drop-line effect improve the depth perception of virtual symbols displayed on a handheld 2D screen with Augmented Reality.  The three different depth perception cues were integrated into the three symbol designs. The symbol designs were then put into an Augmented Reality prototype that was used during an explorative user study with eight participants. Both qualitative and quantitative data were collected with a presurvey, interviews, and a post-test-questionnaire.  The study's results indicate that the three depth perception cues intuitively visualize depth when integrated into the three symbol designs. The most intuitive symbol design combined the three depth perception cues. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att analysera hur det sociala samspelet påverkar skapandeprocessen i arbetet med textila bilder. Frågan som denna studie utgår ifrån är hur det sociala samspelet påverkar skapandeprocessen i uppgiften textila bilder. Detta är en autobiografisk studie ur ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Empirin utgörs av minnesanteckningar, processfotografier samt ljudinspelade intervjuer utifrån metoden Stimulated Recall Interview. Analysen av empirin görs enligt metoden Tematisk Analys och resulterar i fyra huvudkategorier: Den första kategorin är Oavsiktlig påverkan som syftar till den påverkan vi har på varandras skapandeprocess utan att vara medvetna om det. Den andra kategorin är Avsiktlig påverkan som redogör för den återkoppling vi ger varandra när någon av oss behöver bolla en idé i sin skapandeprocess. Den tredje kategorin är Påverkans dilemma som beskriver hur vi hanterar dilemman vi möter när vi får en återkoppling som inte är i linje med vår inre estetiska kompass. Den sista kategorin är Självreflektion som behandlar dialogens roll och huruvida denna resulterar till reflektion och värdering kring den egna arbetsprocessen.

Bakgrund: Idag uppskattas var tredje person få en cancerdiagnos under sin livstid.Cancer drabbar inte enbart den enskilda individen utan även de närstående. De närstående anses vara patienternas viktigaste stöd under sjukdomsprocessen och de har ett behov av att vara delaktiga i vården. Syfte: Att belysa forskning om upplevelsen av att vara närstående till en person med diagnosen cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier.Resultat: Tre teman framkom vid dataanalysen. De närstående upplevde en förändrad vardag med nya roller och prioriteringar. Känslor som oro, osäkerhet och rädsla präglade de närstående men samtidigt fanns där ett hopp om att behandlingen skulle gå bra. De närstående upplevde att de ibland hade behov av att vara fria från sjukdomen och de sökte stöd hos vänner och familj. Att få vara delaktig i vården och få information var viktigt för att de närstående skulle få en känsla av kontroll och säkerhet. Resultatet i studien visar att de närståendes livssituation förändras och att det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om deras upplevelser. / Background: Today it is estimated that one of three people get a cancer diagnosis during their lifetime. Cancer affects not only the individual but also the next of kin. The next of kin are considered to be the patient’s main support during the disease, and they need to be involved in the care. Aim: To illustrate the research about the experience of being next of kin to a person diagnosed with cancer.Method: A literature review based on ten qualitative studies.Results: Three themes were found from the data analysis. The next of kin experienced that their daily lives were changed with new roles and priorities. Feelings of anxiety, uncertainty and fear characterized the next of kin but at the same time, there was a hope about that the treatment would go well. The next of kin felt that they sometimes had needs to be free from the disease and they sought support from friends and family. To be involved in the care and get information was important so that the next of kin would get a sense of control and security. The results of the study shows that the next of kin’s life situations are changing and it is important for the nurse to be aware of their experiences.