Combined with the data showing that the analogous section of BRG1 has histone binding properties, the second proposed model, where the SnAC domain acts as a histone anchor required for remodeling and directly binds to a location on the histone surface, was pursued. This was supported by Fe-BABE targeted cleavage that showed a cleavage site located within the SnAC domain as well as crosslinking data that showed there was a 2-3 fold reduction of Snf2 crosslinking upon deletion of the SnAC domain [62]. In order to find which histones SnAC binds to specifically and the regions of the histone(s) involved, a recombinant SnAC domain protein was generated and used in pull down assays with histones H2A, H3, and H4 in order to show binding and specificity. Finally gH3, a tailless histone H3, was purified to determine if the interaction between the SnAC domain and the histone occurred in either the tail, or core domain of the protein.

Bakgrund: Sexualiteten följer en person genom hela livet. Andelen äldre personer ökar i befolkningen då medellivslängden ökar. Allt fler äldre personer är sexuellt aktiva och många önskar att de kunde vara mer sexuellt aktiva. Att undersöka äldre personers sexuella aktivitet och tillfredsställelse med sexuallivet i samband med livstillfredställelse skulle kunna generera kunskap för sjuksköterskan i arbetet att bedriva en god omvårdnad. En ökad kunskap om äldre personers sexualitet skulle kunna användas i utvecklingsarbetet till att förbättra omvårdnaden för äldre personer i relation till deras sexualitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuell aktivitet och tillfredsställelse med sexualliv relaterat till kön, ålder och partnerskap samt undersöka sambandet mellan sexuell aktivitet, tillfredställelse med sexualliv och livstillfredställelse hos äldre personer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Baserad på inhämtad data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kunna se samband och förekomster. 1119 personer är med i studien i åldrarna 60 år till 90 år och uppåt. 43,8 % är män och 56,2 % är kvinnor av de som deltog. Resultat: Sexuell aktivitet (p=<0,001) och tillfredsställelse med sexuallivet (p=<0,01) påverkar livstillfredsställelsen. Fler män är sexuellt aktiva (57,8%) medan fler kvinnor är tillfredsställda med sitt sexualliv (85,0%) (p=<0,001). De som har en partner är mer sexuellt aktiva (63,8%) (p=<0,001). Den sexuella aktiviteten minskar succesivt med åren (p=0,001).   Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan sexuell aktivitet, tillfredsställelse med sexuallivet och livstillfredsställelsen. Detta visar att sexualiteten är viktigt del av livet även för äldre personer. Denna kunskap kan ha en betydelse för att sjuksköterskan ska kunna förbättra omvårdnaden till äldre personer i förhållande till deras sexualitet. Det är viktigt att inom sjukvården bejaka äldre personers sexualitet och inte förkasta den.

As computational power has increased, computational modeling has become a very promising tool to model the biomechanics of complex joint systems. Musculoskeletal computational models have become more complex when compared to original iterations which utilized a number of simplifications. This thesis utilized a three-dimensional computational model of the wrist joint structure to investigate scapholunate kinematics. The model accurately represented the bony anatomy of the wrist and hand and represented soft tissue structures such as ligaments, tendons, and other surrounding tissues. Creation of the model was done using commercially available computer-aided design and medical image processing software, and utilized the rigid body modeling methodology. It was validated for scapholunate kinematics against a cadaver study and then utilized to investigate further measures and surgical procedures. The simulations performed by the model demonstrated an accurate anatomical response of wrist function. As better understanding of the biomechanics of the wrist joint is achieved, this model could prove to be an important tool to further investigate wrist mechanics.

Bakgrund: Många sjukdomar går att förebygga med hälsosamma levnadsvanor för en möjlighet att leva fler friska år. Att studera äldres hälsa och levnadsvanor kan tydliggöra riskgrupper för distriktssköterskans preventiva arbete med att förhindra uppkomsten av livsstilssjukdomar. Syfte: Att undersöka levnadsvanorna och hälsan hos de yngre äldre, hur levnadsvanorna och hälsan har förändrats över en 12-årsperiod samt om det fanns några samband mellan levnadsvanor, upplevd hälsa och socioekonomiska förhållanden. Metod: Befolkningsbaserad tvärsnittsstudie med data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge [SNAC-B]. Urvalet inkluderade 60 och 66-åringar från undersökningarna 2001–03 (n=397) samt 2014–15 (n=260). Sexton variabler beskrev deltagarnas bakgrund, hälsa och levnadsvanor. Skillnader undersöktes med Chi-2 och Mann Whitney U-test. Samband undersöktes med binär logistisk regression.  Resultat: Andelen rökare minskade till 8,7%. Andelen fysiskt aktiva ökade till 85,7%. Riskbruk av alkohol ökade till 11,3%, ökningen var signifikant hos kvinnor (p=0,013). Andelen med bättre upplevd allmän hälsa ökade till 83,3%, män uppgav bättre allmän hälsa än kvinnor (p=0,038). Den mentala hälsan minskade hos båda könen till 77,3%. Samband sågs bland annat mellan alkoholvanor och mental hälsa (OR 4,3). Slutsats: De yngre äldre mår allmänt bättre och har förbättrat sina levnadsvanor över en 12-årsperiod. Kvinnor är mer hälsomedvetna men männen gjorde störst framsteg. Då alkoholvanorna ökade oroande, speciellt hos kvinnor, och den mentala hälsan försämrades bör distriktssköterskan uppmärksamma äldres alkoholvanor och psykiska hälsa samt öka förskrivningen av FaR för en chans till ett mer hälsosamt åldrande.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar och det kommer behövas mer resurser i vården. E-hälsa är en del av den digitalisering som pågår i vården och patienter förväntas behöva acceptera vård som levereras via nätet. Det har däremot visat sig vara problematiskt för äldre personer att använda sig av e-hälsotjänster. Hälsoinformatik ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser och tillhör det vetenskapliga område som studerar användningen av informationsteknik och hur sådan teknik bör utformas och tillämpas i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers erfarenheter av e-hälsa. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie baserat på ett samarbete med SNAC-B. Studien utgår från ett statistiskt urval av befolkningen som ingår i SNAC-B som inkluderade personer 60 år och äldre. Analysen utfördes med statistikprogrammet SPSS version 25, där frekvens- och korstabeller formades av de aktuella variablerna. Resultat: I resultatet framkom det att erfarenheterna av e-hälsa skiljer sig mellan åldersgrupper och kön. Det visar sig att åldersgruppen 60–70 har mer erfarenheter i användning av internet och e-hälsotjänster och att erfarenheterna minskar med stigande ålder. I åldersgruppen 81< är det 40% som inte håller med om att de har lätt att lära sig använda ny teknik medans det är 19% i åldersgruppen 60–70. Av deltagarna är det cirka 86% som aldrig tagit del av sin patientjournal. Cirka 80% bokar aldrig tid hos läkare/tandläkare via webbsida. 85% av deltagarna är lågfrekvent sökande av hälso- och medicinsk information. Slutsats: Studien visar att äldre personer har bristande erfarenheter av e-hälsa. Den äldre befolkningen ökar samtidigt som vården blir mer digitaliserad. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om äldres bristande erfarenheter av e-hälsa för att på så sätt kunna utveckla kärnkompetensen informatik.

Drug delivery via skin is a non-invasive, patient compliant, and effective method for circulatory or skin-targeted therapeutic treatment. Based on its mechanism of action, a topical system employing cromolyn sodium (CS) poses as a cheaper, safer alternative to current treatments for atopic dermatitis, an allergic skin disease. Clinical studies have successfully treated atopic dermatitis with CS emulsions; however, semisolid CS gels have not been investigated and no commercial formula is available to date. Additionally, clinical doses of CS do not passively permeate skin, although different chemical enhancers can be incorporated into formulation to enhance cutaneous drug absorption. This study aimed to investigate salcaprozate sodium (SNAC) as a chemical enhancer for optimized drug delivery to the dermis for potential remedial effects of CS gels. Gels were prepared weight-to-weight by combining 4% CS, 1% hydroxypropyl cellulose as gelling agent, and respective amounts of propylene glycol as base. For SNAC gels, contents included 2.5%, 4.5%, and 9% SNAC, and amount of propylene glycol was adjusted accordingly. CS gel (4%) containing no SNAC was used as a control. After overnight shaking, gels were sonicated for 30 min to use in in vitro permeation studies. Porcine ear skin was mounted on Franz diffusion cells maintained at 37°C, and permeation studies were performed over 24 h for each formulated gel to determine their effect on CS permeation across skin. Donor compartment contained 100 μL gel while the receptor held phosphate buffered saline (PBS). At predetermined timepoints, 300 μL of receptor solution was sampled, replaced with fresh PBS, and analyzed using HPLC with CS detection at 236 nm. Following 24 h, remaining gel was removed, and skin surface was cleaned. Skin layers were manually separated, minced, and left to shake for 4 h to extract permeated drug using methanol. These samples were vacuum dried overnight and reconstituted with PBS to be analyzed using HPLC. Efficiency of skin extraction methods was evaluated by assessing amount of drug recovered from skin compared to amount of drug absorbed where results were plotted, and subsequent equations were used to correct skin data. Student’s T test with Welch’s correction was applied to confirm statistical significance between gels. Passive delivery of the 4% CS control gel to the dermis was 0 μg/cm2. The SNAC containing gels demonstrated significantly improved drug delivery to the dermis when compared to control for 2.5% (36.26 ± 13.05, p=0.05), 4.5% (11.64 ± 1.45, p=0.001), and 9% (35.87 ± 2.23, p=0.004) SNAC groups. No significant differences were observed between any SNAC gel group and the control gel regarding drug delivered to the epidermis or receptor over 24 h. This study observed the greatest delivery of CS to the dermis with the 2.5% SNAC gel, posing as a promising option for a commercially available topical CS gel for the skin-targeted treatment of atopic dermatitis.

Bakgrund: Äldre personer anses vara i åldrarna 65+ och ökar betydligt världen över. Tidigare studier visar att äldre personer har svårt att följa med i den tekniska utvecklingen samt har ett mindre intresse för tekniken. Kommunikation är den kontakt och det samspel som uppstår via språkliga signaler mellan människor och anses vara ett grundläggande mänskligt behov. IT inom vården är ett viktigt redskap för vårdpersonalen i deras arbete. E-hälsa innebär att ett digitalt verktyg används för att få information digitalt för att uppnå samt bibehålla hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers uppfattningar av att söka vård och hälsoinformation via internet. Metod: En kvantitativ enkätstudie i samarbete med SNAC-B. 887 enkäter skickades ut varav användes 302 till studien. Deltagarna var i åldrarna 60 år och äldre. Analys har gjorts via korstabeller och Chi2-test. Resultat: Resultatet baseras på 302 enkätformulär. Det fanns inga större skillnader angående att söka vård och hälsorelaterad information via internet relaterat till kön. Istället fanns det skillnad relaterat till ålder. Det är flest äldre personer i åldrarna 60–67 och 68–75 som använder sig av internet och e-legitimation. Äldre personer i åldrarna 76–82 och 83+ tycker det är svårt att hänga med då den tekniska utvecklingen går för snabbt fram. Ca 16% av deltagarna har någon gång bokat tid till läkare eller tandläkare via internet. Ca 15 % av deltagarna har tagit del av sin patientjournal via internet. Internetanvändning minskar i stigande ålder. Slutsats: Studien visar att äldre personer behöver mer kunskap och information om vård via internet. Dagens moderna teknik ökar i samhället och det är viktigt att sjukvården bejakar äldre personers brist på kunskap inom området och vara mer till hjälp. Denna kunskap har betydelse för sjuksköterskans utveckling med kärnkompetensen informatik. Mer kunskap, information och hjälp hade gett äldre personer mer inflytande i sin egen vård och hälsa.

Bakgrund:  Den äldre befolkningen ökar i Sverige och det är den minskade dödligheten hos den äldre befolkningen som är den största faktorn. Depression är vanligt förekommande hos äldre och kommer med tiden få en högre förekomst. Ohälsosamma matvanor, otillräckligfysisk aktivitet, riskbruk av alkohol samt tobak är de ohälsosamma levnadsvanorna som bidrar till en hög sjukdomsbörda i Sverige. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan levnadsvanor och depression hos den äldre befolkningen över 60 år i Blekinge. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och var ett samarbete med Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Studien genomfördes i två steg. Först undersökte den verkliga skillnaden mellan två gruppen, detta redovisades deskriptivt med korstabeller. Andra delen av studien bestod av att undersöka sambandet mellan depression och levnadsvanor. Detta gjordes med Spearmans korrelationsanayls.  Resultat: Resultatet visade inget samband mellan depression och de fyra levnadsvanorna. Däremot påträffades en verklig procentuell skillnad mellan Depressionsgruppen och Jämförelsegruppen. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom den hälsofrämjande omvårdnaden hjälpa patienten att få hälsosammare levnadsvanor som främjar patientens hälsa. Depression skulle då kunna förebyggas samt lindras hos den äldre individen. Det behövs mer forskning inom området depression hos äldre samt forskning om sambandet mellan depression och levnadsvanor hos äldre. Ny forskning kan hjälpa sjuksköterskan att förbättra sin kompetens och därigenom förbättra den hälsofrämjande omvårdnaden för patienten.

Cromolyn sodium (CS) has clinically shown to be an effective topical remedy for atopic dermatitis, however its physiochemical properties prevent efficient passive drug delivery beyond the outermost skin layer. This project aimed to optimize CS gel formulations and applications to improve drug delivery to the dermis of skin by examining various topical enhancement strategies. Oleic acid, salcaprozate sodium, and microneedles were investigated as enhancers for their effect on skin permeation of CS. In vitro permeation studies across dermatomed porcine ear skin tested CS gels to determine 24-hour drug permeation profiles and skin layer distribution of drug. Further, extraction method efficiency, the enhancement mechanism of salcaprozate sodium, and gel stability were investigated. It was concluded that microneedle pretreatment delivered the greatest amount of CS to the dermis using a 4% CS gel without chemical enhancement. These results provide a promising option for a commercially available topical treatment of atopic dermatitis.

Bakgrund: Samhällets snabba digitalisering har ställt många äldre i ett digitalt utanförskap. Samtidigt som ensamhet är ett växande samhällsproblem, särskilt för äldre individer. Ofrivillig ensamhet kan i längden ge både fysiska och psykiska konsekvenser som förhöjd risk för hjärtinfarkt, stroke, demens och depression. En del i sjuksköterskans arbetsuppgift är att verka för att patienter inte upplever ett digitalt utanförskap. Samt att identifiera ensamhet som en riskfaktor för försämrad hälsa och uppmuntra patienten att bryta ensamheten.  Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan bristande internetanvändning och ensamhet hos äldre individer. Metod: Metoden i studien är en kvantitativ deskriptiv studie som bygger på SNAC-B´s material. Urvalet i studien är från SNAC-B´s deltagarlistor i Blekinge och är ett representativt urval ur befolkningen med personer över 60 år. Datan analyserades i SPSS, version 26 där variablerna formades till korstabeller.  Resultat: I resultatet framkom det att äldre äldre (80+) oftare besväras av ensamhet än yngre äldre (60-78). Det framgår även att individer som använder internet är besvärade av ensamhet i mindre utsträckning än individer som inte använder internet. Slutsats: Slutligen kan studien inte fastslå ett direkt samband mellan internetanvändning och ensamhet. Men studien kan utläsa att de individer som använder internet är mindre ensamma än individer som inte använder internet.