Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?

This study is a part of an experimental project at Statistics Sweden,which aims to, with the use of natural language processing and machine learning, predict Swedish businesses’ area of industry codes, based on their business descriptions. The response to predict consists of the most frequent 30 out of 88 main groups of Swedish standard industrial classification (SNI) codes that each represent a unique area of industry. The transformation from business description text to numerical features was done through the bag-of-words model. SNI codes are set when companies are founded, and due to the human factor, errors can occur. Using data from the Swedish Companies Registration Office, the purpose is to determine if the method of gradient boosting can provide high enough classification accuracy to automatically set the correct SNI codes that differ from the actual response. Today these corrections are made manually. The best gradient boosting model was able to correctly classify 52 percent of the observations, which is not considered high enough to implement automatic code correction into a production environment.

Mänsklighetens påverkan på planeten gör att utbildning framhålls som avgörande för hållbar utveckling. Tidigare forskning har visat på behovet av nya strategier att undervisa naturvetenskap vilket innebär stora utmaningar för lärare. I studien har författaren tillsammans med en lärare vidareutvecklat en didaktisk modell, med tillägget att öka elevers agentskap, vid arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll med ställningstagande om förnybara energikällor. Det empiriska materialet består av ljudinspelningar av samtal mellan elever på samhällsprogrammets första årskurs. Ett analytiskt ramverk utvecklades utifrån Sadlers aspekter av SNI (Sadler, Barab & Scott, 2007) och Biesta och Tedders (2007) definition av agens. I linje med tidigare forskning visar resultatet att elevernas argumentation kännetecknas av komplexitet, mångfald av perspektiv respektive SNI-frågans pågående karaktär, samt en låg grad av kritiskt förhållningssätt. Studien bidrar med nya insikter om agens och ger lärare möjligheter att reflektera överstrategier för SNI-undervisning, utifrån både innehåll och demokratiska arbetsformer genom elevers agentskap. / The planetary impact from human activities calls attention to education for sustainable development. Previous research shows the need for new practice like socio-scientific issues (SSI) education and accordingly brings new challenges for science teachers. In collaboration with a teacher the present study is developing a didactic model, specifically enhancing students’ agency in the context of a SSI aimed at making students decide on future renewable energy. The data consisted of audio-recordings from group talk between Swedish social science students in grade 10. An analytical framework was designed based on Sadler’s four aspects of SSI (Sadler, Barab & Scott, 2007) and the concept of agency defined by Biesta andTedder (2007). The results show a high level of three aspects; complexity, multiple perspectives and SSI as an ongoing inquiry and also a low level of students’ scepticism towards biased information. The study presents new knowledge of agency in science education and opportunities for teachers to reflect on strategies for designing SSI in a democratic setting.

I dagens samhälle är mediainflytandet stort och vi ställs dagligen inför olika dilemman och frågor som vi förväntas kunna ta del i och svara på. Många utav dessa kräver naturvetenskapliga kunskaper för att kunna argumentera om och ta ställning i. Sådana frågor beskrivs som samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) och presenteras och diskuteras ofta i media. Såväl internationell som nationell forskning visar att SNI kan användas som underlag i NO-undervisning för att såväl stärka elever intresse för de naturvetenskapliga ämnena som ett sätt att utveckla deras kunskaper och förmågor. Dock visar andra studier att denna typ av undervisning sällan förekommer och att undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena är starkt faktabunden. Därför är syftet med  denna studie att undersöka lärares erfarenheter av SNI och hur de ställer sig till att använda SNI som underlag i NO-undervisning. För att ta reda på detta har forskning inom området bestående av sju artiklar och en avhandling granskats och analyserats. Resultatet visar att lärare har relativt liten kännedom om SNI som undervisningskoncept. Trots detta ser lärare såväl möjligheter som utmaningar med SNI. Lärare upplever att de saknar kunskaper och kompetens för att använda SNI i sin undervisning  samtidigt som de ser SNI som ett sätt att verklighetsankyta undervisningen och ge eleverna kunskaper och förmågor som de behöver i vardagen.

This project is about finding out if SSI (socioscientific issues; in Swedish:SNI) is a good method to use to make students more interested and motivated to learn science in the courses Nk1 and Nk2 in the Swedish upper secondary school. Many reports suggest that using socioscientific issues in the classroom when teaching will indeed raise the students will to learn. As SSI is a student-active method using recent, relevant and authentic questions from our society, the students often find the teaching more relevant and thus stimulating. The method used is a survey about SSI sent to science teachers in the upper secondary school, with questions about SSI; if they know what it is, if there are any advantages and disadvantages and how they think that the students have experienced the method. I am focusing my project on the topic biodiversity and if SSI is working well to teach about biodiversity.

Denna studie tar avstamp i den fenomenografiska forskningsansatsen och avser att undersöka vilka eventuella möjligheter respektive svårigheter ett antal mellanstadielärare ser med att inkludera samhällsfrågor med naturvetenskapligtinnehåll (SNI) i sin NO-undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställning ”Vilka möjligheter respektive svårigheter ser ett antal mellanstadielärare med SNI-baserad NO-undervisning?” har enskilda intervjuer genomförts med totalt elva mellanstadielärare som undervisar i NO-ämnena i årskurs 4-6.  Resultatet visar att lärarna i studien ser såväl möjligheter som svårigheter med att inkludera SNI i NO-undervisningen. Det lärarna framförallt ser som en möjlighet är att SNI bidrar till att skapa autentiska lärsituationer som utgår från elevers verklighet, vilket lärarna upplever ökar elevers motivation och intresse. Vidare beskriver lärarna att SNI-baserad undervisning kan bidra till att elever utvecklar såväl djupa ämneskunskaper som kommunikativa förmågor som är användbara i deras liv utanför skolan. De svårigheter som lärarna främst upplever är att arbete med SNI kräver mycket tid både planeringsmässigt och undervisningsmässigt. Lärarna lyfter även organisatoriska faktorer som de upplever utgör svårigheter med arbetssättet. Vidare menar lärarna att det kan finnas moraliska och emotionella aspekter som kan vara utmanande vid arbete med samhällsfrågor. Slutligen beskriver lärarna att elevers bakgrund, tidigare kunskaper samt ålder kan utgöra en svårighet i SNI-baserad undervisning.

This study aims to develop an automated solution for assigning area of industry codes to businesses based on the contents of their business descriptions. The Swedish standard industrial classification (SNI) is a system used by Statistics Sweden (SCB) for categorizing businesses for their statistics reports. Assignment of SNI codes has so far been done manually by the person registering a new company, but this is a far from optimal solution. Some of the 88 main group areas of industry are hard to tell apart from one another, and this often leads to incorrect assignments. Our approach to this problem was to train a machine learning model using the Naive Bayes and SVM classifier algorithms and conduct an experiment. In 2019, Dahlqvist and Strandlund had attempted this and reached an accuracy score of 52 percent by use of the gradient boosting classifier, but this was considered too low for real-world implementation. Our main goal was to achieve a higher accuracy than that of Dahlqvist and Strandlund, which we eventually succeeded in - our best-performing SVM model reached a score of 60.11 percent. Similarly to Dahlqvist and Strandlund, we concluded that the low quality of the dataset was the main obstacle for achieving higher scores. The dataset we used was severely imbalanced, and much time was spent on investigating and applying oversampling and undersampling as strategies for mitigating this problem. However, we found during the testing phase that none of these strategies had any positive effect on the accuracy scores.

Using a new implementation of a NASA flight simulation of the Quiet Short-Haul Research Aircraft, autopilots were designed to be capable of flying both straight in (ILS) approaches, and circling (SNI) approaches. A standard glideslope coupler was sufficient for most conditions, but a standard Proportional-Integral-Derivative (PID) based localizer tracker was not sufficient for maintaining a lateral track on the SNI course. To track the SNI course, a feed-forward system, using GPS steering provided much better results. NASA and the FAA embrace the concept of a Simultaneous, Non-Interfering (SNI) approach as a way to increase airport throughput while reducing the noise footprints of aircraft on approach. The NASA concept for the SNI approach for Short Takeoff and Landing (STOL) aircraft involves a straight in segment flown above the flight path of a normal approach, followed by a spiraling descent to the runway. As this is a procedure that would be utilized by regional airliners, it is assumed that it would be conducted under Instrument Flight Rules (IFR). GPS or INS guidance would be required to fly this approach, and it is likely that it would be necessary to fly the approach with a coupled autopilot: a stabilized, curving, instrument approach to decision altitude would be exceedingly difficult to fly. The autopilots in many current commuter and general aviation aircraft, however, were designed before the event of GPS, and do not have provisions for tracking curved paths. This study identifies problem areas in implementing the SNI circling approach on aircraft and avionics as they stand today and also gives examples of what can be done for the SNI approach to be successful.

Vi lever i en tid av förändring med många utmaningar och komplexa problem som dagens ungdomar möts av i vardagen. Dagens ungdomar är medvetna om miljöproblemen men tycker inte de lösningar som presenteras i skolan fungerar. De känner maktlöshet och hopplöshet inför framtiden. I detta arbete undersöks, med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats, hur hållbar utveckling tar sig uttryck i olika läromedel för kursen fysik 1 på gymnasiet, samt om dessa läromedels framställning har sin utgångspunkt i någon särskild miljöundervisningstradition. Resultatet visar att innehållet relaterat till hållbar utveckling i dessa läromedels kapitel om ”energi”, ”värme” och ”klimat och väder”, främst tar sin form av aspekter relaterade till den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling och ytterst lite till den sociala. Resultatet visar även att det största fokuset ligger på de två hållbara målen ”mål 7 – hållbar energi för alla” och ”mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna”. Vidare visar resultatet också att de läromedel som undersökts alla grundar sig i den faktabaserade miljöundervisningstraditionen där komplexa problem med etiska och demokratiska perspektiv saknas. Läromedlen missar den potential som fysikundervisningen skulle kunna ha. Innehållet i dessa läromedel skulle kunna utvecklas genom att till exempel integrera mer samhällsvetenskap med naturvetenskapligt innehåll. Många av de komplexa problem som världen och samhället står inför idag har naturliga kopplingar till naturvetenskap och fysik och elever skulle då exponeras mer av etiska och demokratiska perspektiv i undervisningen. / We live in a time of change, with many challenges and complex problems that students of today face in their everyday life. They are conscious about the threat to the environment, but do not think that the problem that are presented in schools work. They feel powerless and hopeless about the future. In this work, with the help of qualitative content analysis and a deductive approach, content in textbooks about sustainable development for the upper secondary course “fysik 1” is investigated, and also whether this content can be linked to any teaching tradition about the environment. The result show that the content related to sustainable development in these textbooks, for the chapters on “energy”, “heat” and “weather and climate”, primarily take its form as aspects related to the ecological dimension of sustainable development. Very little is related to the social dimension. The result also show that for the sustainable goals set by the UN, most content is focused on “goal 7 – sustainable energy for all” and “goal 13 – “Climate action”. It is also shown that the textbooks being investigated, all have their basis in the factbased teaching tradition where complex problems with ethical and democratic perspectives are missing. The textbooks misses the potential that exists in physics teaching. The content in these textbooks should be able to adopt for example more content related to socio scientific issues. Many of the complex problem that the world and society are up against today have natural relationships to science and physics. Students should then be more exposed to ethical and democratic perspectives in their teaching.

This thesis aims to explore students’ argumentation and decision-making relating to authentic socioscientific issues (SSI). The ability to make informed decisions about socio scientific issues has been recognized to be an important element in science education to achieve the goal of scientific literacy. However, deliberation on SSIs deals with the fact-value intertwinement and has proven to be a tricky affair, both for students and teachers. In paper I, the focus is on upper secondary students’ use of different reasons in arguing about the existence of wolfs in Sweden. To investigate the students’ ability to find supporting reasons from different subject areas in their informal argumentation, the SEE-SEP model was used as an analytical framework. The results showed that the value aspect dominates students’ informal argumentation on the SSI of wolves in Sweden. In paper II a six-step SSI instructional model is presented, designed to develop students’ ability to argue about complex multi-disciplinary issues. This six-step SSI instructional model aims to create a forum that encourages students to interact with one-another and discuss their arguments dynamically. In paper III students’ argumentation and decision-making upon an authentic SSI relating to environmental toxins in fish from the Baltic Sea, was studied. The students’ argumentation and decision making processes were followed closely and data were collected during multiple stages of the SSI-instructional model. The analysis focused on students’ skills of evaluation and the relationships between the values, knowledge and experiences that they used in their argumentation. The results showed that even though all of the students had access to the same information and agreed on the factual aspects of the issue, they came to different decisions, depending on their background values, knowledge and experiences (i.e. their intellectual baggage). Implications for teaching and research are discussed. / Förmågan att fatta välgrundade beslut i sociovetenskapliga dilemman (SSI) har lyfts fram som ett viktigt inslag i naturvetenskaplig undervisning för att förbereda eleverna på ett liv som medborgare i ett samhälle där kontroversiella frågor med naturvetenskaplig koppling förekommer i allt högre grad. Att hantera SSI-frågor i undervisningen och handskas med sammanflätningen av vetenskapliga fakta, värderingar och etiska perspektiv innebär dock stora utmaningar för både elever och lärare. Fokus i denna avhandling är inriktat mot att ytterligare synliggöra de ingående komponenterna och processerna som sker i arbetet med SSI-frågor, och därmed belysa viktiga aspekter som bör iakttas vid implementering av SSI-frågor i undervisningen. Genom studie I detekteras olika argument baserade på kunskaper, värderingar respektive erfarenheter kopplat till olika ämnesområden, och i studie II förs resonemang att det s.k. intellektuella baggaget, bestående av personliga värderingar, kunskaper och erfarenheter, styr viktning och värdering av olika argument och därmed vilket beslut som slutligen tas. En given slutsats är att SSI-baserad undervisning i det naturvetenskapliga klassrummet alltid måste bygga på en tolerans för en sammanflätning av vetenskapliga fakta, värderingar och etiska perspektiv.