<p>Under utbildningen till hälsopedagoger har vi utvecklat ett intresse för hur samhällsorgan påverkar barn och ungdomars hälsa. Eftersom det finns en allmän skyldighet för myndigheter att samverka kring barn som far illa (SFS 1985:1100; SFS 1984:387; SFS 2001:453), väcktes en nyfikenhet att söka svar på hur samverkan kan se ut. Syftet med denna studie är att beskriva hur några personer inom skola, polis och socialtjänst tänker och arbetar i samverkan kring barn som far illa. Halvstrukturerade intervjuer användes som metod och det empiriska materialet bearbetades till olika teman. Resultatet visar att det finns former av samverkan mellan dessa tre instanser men att det saknas ett kontinuerligt samverkansarbete som involverar alla tre samtidigt. Vidare framkom en gemensam önskan om att utöka och utveckla den samverkan som finns i dagsläget. Några faktorer som anses påverka samverkansarbeten kring barn som far illa är kommunikation och arbetsrutiner.</p>

<p>Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow.</p><p>Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes".</p><p>This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use.</p><p>The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.</p>

No description available.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper was to examine preschool teacher’s thoughts about using Manual Signs as Alternative and Augmentative Communication as an aid for children in/with communication disabilities. The method I’ve used in the survey is qualitative interview.</p><p>The three interviewed preschool teachers use Manual Signs foremost for those children who have a poorly developed spoken language. Manual Signs are used as a complement to the spoken language and the preschool teachers use it to increase the children’s power of concentration. They use Manual Signs also as an aid for those children who have difficulties to communicate with others. The most common way for the preschool teachers to teach the children to use Manual Signs is by using cards. The cards have a picture and a sign on it and the preschool teachers and the children make the sign together. The use of Manual Signs mostly occurs in structured situations, e.g. gatherings and food situations. Lack of time can be an obstacle for using Manual Signs as Alternative and Augmentative Communication.</p><p>The result are that it is important as pre school teacher to have a good theoretical foundation to lean on to make sure that Manual Signs are used in the right way, i.e. to give the child un opportunity to learn how to communicate. It is important that pre school teachers are united in the way that Manual Signs are used.</p><p>Keywords: Manual Signs as Alternative and Augmentative Communication, pre school, language, communication.</p><p>2</p>

<p>Destinationen som varumärke är ett nytt ämne inom forskningen men destinationer ses idag som reseindustrins största varumärken och anses kunna fungera som en konkurrensfördel. Detta gjorde att vi ville undersöka vilken betydelse varumärken har inom turismbranschen och hur olika aktörer arbetar utifrån synsättet destinationen som varumärke. Vi ville också undersöka för- och nackdelarna med detta synsätt och hur mindre destinationer upplever att det är att ligga i nära anslutning till ett starkt varumärke. Vi har undersökt fenomenet genom att göra djupintervjuer med sju aktörer i Åre kommun. För att få en teoretisk grund har vi studerat litteratur inom närliggande områden, såsom marknadsföring av turism, varumärke samt turism är en fråga för hela samhället. Resultatet av undersökningen visar att respondenterna anser att det är viktigt att arbeta utifrån destinationen som ett varumärke och ser främst fördelar med detta. Många av aktörerna är dock medvetna om de risker och svårigheter som detta synsätt medför. Undersökningen visar också att små destinationer lokaliserade i närheten av ett starkt varumärke kan uppleva att de hamnar i skuggan av detta trots de fördelar som närheten till det starka varumärket skapar. De aktörer som inte ser problematiken med att vissa destinationer hamnar i skuggan av andra liknar i stället fenomenet med en "ringar-på-vattneteffekt".</p>

<p><em>Sammanfattningen är skriven på lättläst svenska. </em>Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ”andraspråksläsare”. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter. Jag undersöker också hur andraspråksläsare gör när de inte förstår en text. För att undersöka detta har jag låtit 42 andraspråksläsare göra ett test på tre myndigheters webbplatser. Jag har också intervjuat tre personer som deltog i testet. Resultaten visar att myndigheternas webbplatser fungerar ganska bra för andraspråksläsarna, men att svåra ord är ett stort problem. De förenklingar som andraspråksläsare vill ha är ordlistor och webbassistenter. De är också positiva till lättlästa texter men de vill inte att den sortens texter ska hindra dem i deras språkutveckling. När andraspråksläsarna inte förstår en text slår de upp ord i en ordbok eller frågar någon de känner. I uppsatsen ger jag förslag på hur webbplatserna kan härma dessa lösningar så att webbplatserna fungerar bättre för andraspråksläsare.</p>

<p>Grundskolan i Sverige är obligatorisk för barn. De kan inte själva bestämma om de vill gå i grundskolan eller inte. Den är inte frivillig utan lagen säger att alla barn ska gå nio år i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det många personer som inte är behöriga att arbeta som lärare. Läraryrket är ett yrke där det förekommer att en outbildad kan tillfälligt ersätta en utbildad lärare. Syftet med denna studie var att undersöka vad det innebär att vara lärare och att vara professionell inom läraryrket. Idag strävas det mot att alla som undervisar ska vara behöriga lärare, men det har inte uppfyllts än. Metoden i denna studie är kvalitativa intervjuer utförda i Västerbottens län. Det har skett en reformation inom skolan och lärarnas uppdrag har förändrats. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande behövs behöriga lärare ute på skolorna. Resultatet visar att lärarna anser att arbetet i arbetslag gynnar utvecklingen av lärarprofessionen. Ett gemensamt yrkesspråk samt yrkesetik ökar lärarens strävan mot målet att bli professionellt och därmed öka sin status i samhället.</p>

<p>I denna uppsats görs främst en kvantitativ analys av utländska testtagares prosodiska kompetens vid det test som ger utländska studerande behörighet till studier vid svenskt universitet eller högskola, det s.k. Tisus-testet. Studien har också ett mindre kvalitativt inslag i form av en näranalys. Syftet har varit att analysera hur godkända testtagare skiljer sig från underkända beträffande den prosodiska förmågan. Jämförelser har gjorts dels mellan dem som godkänts/underkänts på Tisus muntliga del i dess helhet, dels mellan dem som godkänts/underkänts på själva uttalsdelen. Materialet består av inspelade testsamtal och transkriptioner som utökats med prosodiska markeringar vid genomlyssnandet. Fokus har lagts på betoning av rätt sta-velse, förlängning av rätt ljud och realisering av accenter. Resultaten visar att alla som godkänts på hela det muntliga testet uppvisar en genomsnittligt högre basprosodisk kompetens jämfört med de underkända. De som godkänts på själva uttalsdelen realiserar de prosodiska reglerna korrekt i större utsträckning. Ett undantag finns dock bland de för uttalet underkända varför en mindre näranalys gjorts. De slutsatser som kan dras från denna undersökning tyder på att en god basprosodi har betydelse för möjligheten att klara Tisus och att därmed få bedriva akademiska studier i Sverige. Tonala drag i form av realisering av grav accent har emellertid ingen betydelse.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av tecken för att förstärka det talade språket.</p><p>Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen. De upplever dock att det finns situationer då det är svårt att teckna.</p>

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är: - Hur används tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att tecken till tal har för barns språkutveckling? För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av tecken till tal. Historik om teckenspråket tas också upp för att få en bild av hur tecken till tal uppkom. I resultatet framkommer att både förskollärarna och föräldrarna har en positiv syn på tecken till tal för barns språkutveckling. Tecknen förtydligar och stärker det verbala språket och barnen har lättare för att koncent-rera sig i till exempel vid samlingarna på förskolan.