Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun.

Denna undersökning har haft som syfte att undersöka förskollärares erfarenheter av och åsikter om anmälningsplikten i förskolan. Undersökningens resultat har byggts på enkätsvar från 40 förskollärare i Stor-Stockholm. Resultatet visar att det största skälet till att fler anmälningar inte görs är att man inte litar tillräckligt på sig själv och sina misstankar. De flesta har negativa erfarenheter av en anmälan och önskar vara mer säkra på sina misstankar innan de anmäler nästa gång. De uttrycker en osäkerhet kring begreppet barn som far illa. Sex stycken förskollärare har påtalat för sina kolleger och/eller chef om en misstanke där man valt att inte gå vidare med en anmälan. Nästan hälften av förskollärarna har erfarenhet av att, själva eller tillsammans med en kollega/chef, ha gjort en anmälan. En majoritet av förskollärarna har en handlingsplan att följa vid misstanke om att ett barn far illa på sin arbetsplats. Man anser dock inte att en handlingsplan har ett avgörande i att anmäla fler misstankar då en förskollärare har anmälningsskyldighet oavsett. Ytterligare ett resultat lyfts fram i resultatet vilket är ett närmast kollektivt beslut att anmäla misstankar inom förskolan snarare än att man som enskild person följer anmälningsplikten.

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever. The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.

Fokus i vårt examensarbete ligger på utvecklingssamtal med föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare förbereder utvecklingssamtal. För att ta reda på detta undersökte vi vissa förhållanden. Kallar läraren till möte eller inbjuder hon? Bestämmer läraren plats eller får föräldrarna vara med och bestämma? Hur får föräldrarna veta syftet med mötet? Verkar föräldern uppfattas som en jämlike/jämbördig till läraren? Vi delade ut enkäter på två skolor, en på skola A som ligger i en av Stockholms förorter och en på skola B som ligger i en större ort i Dalarna. Andelen elever med svenska som andraspråk varierade mellan skolorna. Tidigare forskning har funnit att språksvårigheter och oklarheter i skolans syften och mål varit de största hindren för föräldraengagemang från familjer med annat modersmål än svenska. Våra resultat, som bland annat tar upp vad lärarna tror är orsaker till frånvaro vid utvecklingssamtal, tyder på att lärarna i vår undersökning inte anser att språksvårigheter eller otydlighet i skolans mål och syfte skulle vara en orsak till frånvaro vid utvecklingssamtal. The aim of this paper was to study how teachers prepare student-parent meetings regarding the student’s educational development. Parents and students with Swedish as their second language was our focus. For this we have examined certain circumstances. Does the teacher summon or invite the parents to the school? Does the teacher decide where the meeting is to take place or can the parents influence the location? How are the parents informed about the purpose of the meeting? Does it seem like the parents are treated as equals by the teachers? We used a questionnaire in two Swedish schools to answer the questions. Other research has identified the parent’s language difficulties and limited knowledge of the curriculum as the cause of low parental involvement. However, the teachers in our research do not identify language or limited knowledge as the main cause of low parental involvement.

Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.

No description available.

Aktuell forskning framhäver modersmålets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap på ett andraspråk, att kunna utvecklas och uppnå framgång med studierna. I grund­skoleförordningen finns att läsa vilka rättigheter som elever med annat modersmål än svenska har i grundskolan. Bland dessa rättigheter finns undervisning i sitt moders­mål samt studiehandledning på sitt modersmål.   Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda på hur skolorna följer det som sägs i grundskoleförordningen när det gäller elevers rätt till modersmåls­undervisningen och rätten att få studiehandling på sitt modersmål om man är i behov av det. För att nå vårt syfte och få lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lärare samt 1 modersmålslärare i olika delar av Sverige.   Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmål är ett begrepp som tolkas på olika sätt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning är att studiehandledning rör sig om ett färdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begränsat omfång. På grund av bristande kunskap eller information om vad studiehandledning innebär fick vi svaret nej på frågan om skolan kunde ge sina elever med annat modersmål än svenska detta. Av informanternas svar kan utläsas att ett flertal av dessa arbetar med något som kan ses som studie­handledning, dock inte i full utsträckning.

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram. I dessa fastställs den beroende variabeln Design som strategisk resurs som i sin tur påverkas av de oberoende variablerna organisation, planering och engagemang. Uppsatsen är strukturerad utifrån dessa tre oberoende variabler. En kvalitativ undersökningsmetod användes med fem intervjuer i respektive kommun. Urvalet av respondenter grundades på positionen i organisationen, ansvarsområde samt tillgänglighet. Den analys som jämför teori med empiri utgör underlag för slutsatser. Den tydligaste slutsatsen är att kommuner har möjlighet att använda verktyget design management för att design ska kunna utnyttjas som strategisk resurs. Ytterligare en slutsats är att kommuner ofta saknar en tydlig image vilket idag begränsar användandet av design som strategisk resurs. Det faktum att kommunen styrs av politiker med olika värderingar bidrar till den otydliga bilden kommunen kommunicerar till anställda såväl som till boende i kommunen.

Syftet med studien har varit att se till förskolepersonalens anmälningsbenägenhet gällande barn som de misstänker far illa. Tanken med undersökningen var att få en ökad kunskap och förståelse för skälen till att man inte anmäler trots att man lyder under anmälningsskyldigheten. Frågeställningarna inför undersökningen var: Hur hög är anmälningsbenägenheten hos förskolepersonal när det gäller barn som far illa? Av vilka skäl anmäler personalen inte vid misstanke att ett barn far illa? Är det skillnader i anmälningsfrekvensen om personalen inte anser att barnets situation är av allvarligare grad? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar valde jag ut ett antal kommuner spridda i landet, Malmö, Ekerö och Avesta. I dessa kommuner valdes nio förskolor ut, tre i respektive kommun. Därefter sändes ett antal enkäter (vinjetter) ut till förskolorna. Totalt blev det 104 enkäter som sändes ut. Av dessa var det 17 enkäter som återsändes besvarade. Resultatet visar att anmälningsbenägenheten hos förskolepersonalen var relativt hög. Resultaten tydde på att det var större anmälningsbenägenhet när det handlade om sexuella övergrepp och fysisk misshandel. Även då man tycktes ha starka misstankar att ett barn for illa så var det vissa som valde att inte anmäla direkt till socialtjänsten. Det fanns en mängd skäl till att man inte anmälde omedelbart, men ett av de starkare skälen var att de först ville tala med föräldrarna. Andra skäl som angavs var att diskutera med förskole- chefen eller psykologen, eller att de i första hand ville rådgöra med socialtjänsten anonymt.

Grundskolan i Sverige är obligatorisk för barn. De kan inte själva bestämma om de vill gå i grundskolan eller inte. Den är inte frivillig utan lagen säger att alla barn ska gå nio år i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det många personer som inte är behöriga att arbeta som lärare. Läraryrket är ett yrke där det förekommer att en outbildad kan tillfälligt ersätta en utbildad lärare. Syftet med denna studie var att undersöka vad det innebär att vara lärare och att vara professionell inom läraryrket. Idag strävas det mot att alla som undervisar ska vara behöriga lärare, men det har inte uppfyllts än. Metoden i denna studie är kvalitativa intervjuer utförda i Västerbottens län. Det har skett en reformation inom skolan och lärarnas uppdrag har förändrats. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande behövs behöriga lärare ute på skolorna. Resultatet visar att lärarna anser att arbetet i arbetslag gynnar utvecklingen av lärarprofessionen. Ett gemensamt yrkesspråk samt yrkesetik ökar lärarens strävan mot målet att bli professionellt och därmed öka sin status i samhället.