Sjösten, Karin (2016). Ökad närvaro genom distansering. En intervjuundersökning av några förskollärares och grundskollärares erfarenhet kring nyttan av specialpedagogisk handledning( Increased engagement through a sense of perspective. A study based on interviews of certain number of pre-school and primary school teachers´ experience of the value of supervision.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares och grundskollärares erfarenheter och uppfattningar om specialpedagogisk handledning och dess konsekvenser för det pedagogiska arbetet. Studien fokuserar på erfarenheter av specialpedagogisk handledning inom förskola och skola.Preciserade frågeställningar. Inom vilka problemområde och i vilka situationer söker förskollärare och grundskollärare stöd i form av specialpedagogisk handledning?På vilket sätt fyller handledningen en funktion i utvecklingen av det pedagogiska arbetet?Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med 6 pedagoger inom förskola och skola.Resultatet visar att behovet av handledning framför allt väcks inför arbetet med olika barns avvikande beteende där pedagogen känner sig rådvill och i behov av specialpedagogisk handledning. Pedagoger söker specialpedagogisk handledning för att bättre kunna bemöta barnen och för att de behöver hjälp med att utveckla det pedagogiska arbetet.Vidare kan behovet uppstå då det gäller svårigheter med föräldrakontakter. Den specialpedagogiska handledningen upplevs också som en möjlighet till att spegla den egna arbetsmetoden och till att få råd för att kunna gå vidare och bättre hantera olika situationer. Pedagoger säger sig haft stor nytta av, att genom den pedagogiska handledningen få distansera sig och reflektera över till sin arbetssituation, det har hjälpt dem att se klarare och att därigenom kunna utveckla det pedagogiska arbetet. Den specialpedagogiska handledningen har bidragit till en professionell utveckling och även till trygghet och ökad tillit till den egna kapaciteten.

syftet är att beskriva två sätt att organisera specialpedagogisk verksamhet i förskolan samt belysa konsekvenserna av dessa för möjligheterna att stödja barn i förskolan. En kvalitativ undersökningsmetod har använts baserat på halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barn i förskolan skulle vara hjälpta av större specialpedagogiska insatser.Resultatet visar en för otydlig organisation när det gäller specialpedagogernas roll i förskolan där en viss osäkerhet finns i rollerna och för vem som ska leda utvecklingsarbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger och specialpedagoger i förskolan förhåller sig till specialpedagogik i verksamheten. Fokus kommer även att ligga på svårigheterna med att begreppet specialpedagogik är svårdefinierat. Frågeställningarna som använts för att studera detta är hur pedagogerna ser på arbetet med specialpedagogik i förskolan, hur pedagoger arbetar med att inkludera alla barn i verksamheten och hur samarbetet ser ut mellan förskola och specialpedagog. Studien har utförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv som berör frågor om hur människor lär och ur en fenomenografisk ansats som berör hur olika människor uppfattar världen och olika situationer. Studien är kvalitativ då den bygger på intervjuer. Denna metod är avgörande för att kunna uppnå vårt mål med studien. Resultatet av studien visar att det finns flera olika faktorer som bidrar till att en del pedagoger är osäkra på arbetet med specialpedagogik och vad begreppet innebär. Några anledningar är att det finns en osäkerhet kring specialpedagogens uppdrag, men även att specialpedagogik är ett svårdefinierat begrepp. Brist på resurser och det faktum att alla förskolor inte har en specialpedagog som arbetar kontinuerligt med pedagogerna är en annan faktor. Otillräcklig reflektionstid har även visat sig vara betydande för osäkerheten.

AbstractTitel: Förväntningar på lärare i gymnasiesärskolan, en studie inom ett gymnasieförbund sett ur olika perspektiv. (Expectations on teachers working at a special school with mentally handicapped children A study seen out of different perspectives).Författare: Dag Simmingskiöld, Ann-Charlotte PreglerTyp av arbete: C-uppsats (15 p)Handledare: Kristian Lutz. Examinator: Marie LeijonKurs: Förberedande kurs för specialpedagogikProgram: Lärarprogrammet, Malmö högskolaDatum: Mars 2011SyfteStudiens huvudsyfte var att undersöka vilka förväntningar det finns på lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan. Undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån tre frågeställningar. Vilka förväntningar finns det hos olika grupper på lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan och hur de lever upp till dessa? Uppfattar deltagarna att eleverna trivs? Vilka förändringar har skett inom gymnasiesärskolan och vilka tankar och orsaker ligger till grund för dessa? MetodenHur gick vi tillväga? Efter samtal med vår handledare, Kristian Lutz, och de tips vi fick beslöt vi oss för två parallella metoder. Dels har vi gjort en enkätundersökning till elever och föräldrar och dels har vi intervjuat såväl kollegor som skolledare. I enkätundersökningen tog vi hjälp av Trosts (2007) bok ”Enkätboken”. Där fick vi värdefulla tips om hur man gör en enkät. Stukats (2005) bok om ”Arr skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap” har också givit god information. Vad det gäller intervjudelen tog vi hjälp av Kvales och Brinkmanns (2009) bok ”Den kvalitativa forskningsintervjun”. Här fanns mycket att hämta i hur man bygger upp ett strukturerat samtal och hur man får till följdfrågor i samband med samtalet. ResultatResultatet visar att eleverna trivs i skolan. Endast en elev avvek från mönstret, men det beror sannolikt på personliga orsaker. Föräldrarna var också överens om att deras barn tycktes trivas i skolan och de såg fram emot att gå dit. De tycker allmänt att de har bra kamrater och lärare. Lärarnas utbildning tycktes viktigt. Likaså att deras förväntningar infriades på hur en bra lärare skall vara. Kollegernas och skolledarnas syn på vilken utbildning man har för att kunna arbeta med gymnasiesärskolan var ganska samstämmig, d.v.s. utbildning är bra men man måste inte vara specialpedagog. Engagemang, ansvar, tålamod och idérikedom, samt att alltid ha hjärtat med sig skall vara honnörsord för att arbeta med ungdomar med speciella behov. Att man är eniga och delar samma värdegrund var saker som lyftes fram och kunde utläsas mellan raderna.

Larsson, Jessica (2017). Specialpedagogisk handledning – En intervjustudie om specialpeda-gogers handledande uppdrag. Special educational tutoring – An interview study of special education teachers’ tutorial assignment. Specialpedagogsprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie har ambitionen att genom att undersöka hur specialpedagoger upplever sitt handledande uppdrag bidra med kunskap om vilken sorts handledning de ger, i vilken omfattning de handleder i sitt arbete samt hur detta står i relation till deras utbildning i handledning. SyfteSyftet med denna studie är att genom att undersöka hur fem specialpedagoger använder sin kompetens i handledning samt i vilken omfattning detta görs, bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelser av sitt handledande uppdrag och hur denna står i relation till deras utbildning i handledning.Frågeställningar•Vilka handledningsformer använder sig specialpedagoger mest av i sitt arbete?•I vilken omfattning i tid arbetar specialpedagoger med handledning i sitt arbete?•I hur stor utsträckning upplever specialpedagoger att deras utbildning i handledning står i relation till det handledande uppdraget i sitt arbete?TeoriStudiens teoretiska ram utgörs av ett systemteoretiskt perspektiv vilket utgår från en helhet där man genom att studera samspelet mellan de olika delarna och relationen mellan dessa kan förstå hur ett system fungerar. Genom att belysa studien utifrån samspelet och relationen mellan olika delar ges möjlighet att förstå hur specialpedagogers handledande uppdrag kan se ut.MetodStudien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har strukturerats utifrån en intervjuguide men intervjupersonerna har även uppmuntrats att berätta fritt om sina upplevelser vilket har skett genom halvstrukturerade forskningsintervjuer. Analysen är gjord med en hermeneutisk ansats då denna syftar till att tolka, förstå och förmedla upplevelser av olika fenomen.ResultatResultatet visar att specialpedagogerna i studien upplever tidsutrymmet som en avgörande faktor i deras förutsättning för att ge handledning. De upplever även ett motstånd till handledning och avser då den mer tidskrävande reflekterande handledningsprocessen de tränat på i sin specialpedagogutbildning, samt att pedagogerna istället efterfrågar rådgivande och vägledande handledning vilket specialpedagogerna i stor mån anpassar sig till.ImplikationerStudiens resultat synliggör specialpedagogers behov av att skapa utrymme i tid för att handledning ska kunna ske, att tydliggöra syfte och innehåll i den handledning som ges samt att sträva mot den reflekterade handledningsprocessen för att vila sitt handledande uppdrag i aktuell forskning och möjliggöra de bästa förutsättningarna för de handledda att utveckla sin yrkeskompetens. NyckelordHandledning, hermeneutik, specialpedagogik, systemteori

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola.

Den matematiska identiteten och synen på sig själv som lärande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte är statisk, utan omskapas ständigt, och den är beroende av situation och sammanhang. Därför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestämma och begränsa vilka matematiska identiteter som är möjliga för eleven att skapa. Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att beskriva några grundskolelevers syn på matematik och på sig själva som matematiker.Frågeställningar:•Vilken syn på matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för?•Hur förefaller de intervjuade elevernas syn på matematik påverkas av den undervisning de deltar i?•Vilka matematiska identiteter framträder i intervjuerna med eleverna?Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lärandeteori används som teoretisk utgångspunkt. Denna teori utgår ifrån att lärande förutsätter social delaktighet och att identiteter skapas genom denna sociala delaktighet.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer med fem elever i årskurs 4, samt deltagande observationer under klassens matematiklektioner. Det insamlade materialet organiserades i teman och reflekterades över utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk.Resultat med analys: Resultatet tyder på att elevers identitetsskapande i matematik påverkas av den undervisning de deltar i. De intervjuade eleverna deltar i en matematikundervisning med fokus på regler och procedurer och det påverkar deras syn på matematik och vad som kännetecknar en kompetent matematikelev. De identiteter som är möjliga för eleverna att skapa är begränsade till dessa kriterier. Slutsats: De intervjuade elevernas syn på matematik förefaller vara begränsad till att kunna regler och utföra matematiska procedurer. Eleverna uttrycker en syn på matematik som ett görande och att en kompetent matematikelev är snabb och hinner långt i läroboken. Matematiken är kontextberoende och kunskaperna i matematik av ringa användning utanför skolan. Det förefaller finnas ett samband mellan de intervjuade elevernas uppfattningar om matematik och den matematikundervisning som bedrivs, då fokus för undervisningen är att lära sig vedertagna metoder och utföra matematiska procedurer i läroboken. Den normativa identitet, det vill säga den identitet som kännetecknar en kompetent matematikelev, karakteriseras av en skicklighet i att kunna utföra matematiska procedurer och hinna långt i läroboken. Det som utmärker de intervjuade elevernas personliga matematiska identiteter är en uppfattning av att inte vara duktig i eller ha talang för matematik, då deras personliga identitet inte överensstämmer med den normativa identitet som råder.Kunskapsbidrag: Med denna studie vill jag lyfta fram hur viktig den matematiska identiteten är för elevers matematikutveckling. Eftersom en individs identitet skapas i sociala gemenskaper (Wenger, 1998) och i olika kontexter (Boaler, 2005) är det viktigt att uppmärksamma vilka identiteter som är möjliga att skapa i olika matematikklassrum. I ett klassrum där matematikundervisningen är begränsad till att träna på att använda vedertagna metoder och procedurer begränsas de identiteter som är möjliga för eleverna att skapa. Specialpedagogiska implikationer: Identitet kan enligt Wenger (1998) uppfattas som både individuell och kollektiv, då den fokuserar på individen i ett socialt perspektiv. Då olika identiteter skapas i olika kontexter, är det viktigt att synliggöra det identitetsskapande som sker i matematikklassrummet. Ett viktigt uppdrag för specialläraren är att arbeta förebyggande, och att lyfta fokus från individnivå till grupp- och organisationsnivå. Detta kan göras genom att våga utmana den traditionella matematikundervisningen där den är rådande, så att fler identiteter blir möjliga att skapa.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2005Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsättning. (Teaching assistents. Factors which support or prevent schools from using assistents.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka faktorer som är avgörande då skolledare väljer att anställa elevassistenter. Följande frågeområden ligger till grund för intervjuerna:Vilka behov som styr. Synen på elevassistentens yrkesroll och arbetsuppgifterUppfattning om specialpedagogik.Vår undersökning baserar sig i huvudsak på kvalitativa data som samlats in med hjälp av intervjuer med skolledare och lärare. Vi har valt en systemteoretisk utgångspunkt som förklaringsmodell för vår studie som belyser intervjupersonernas idéer och hur de påverkar besluten.Sammanfattningsvis visar vår undersökning på att stödåtgärd i form av elevassistent i huvudsak väljs då eleven har behov av stöd i sin sociala utveckling. Dessutom kan vi konstatera en skillnad i kraven på utbildning beroende på om det är elevens sociala utveckling eller kunskapsutveckling som avses. I studien framkommer andra faktorer som påverkar och kan bli avgörande. De främsta är; omgivningens krav och behov samt ekonomi.Nyckelord: behov, elevassistent, specialpedagogik, systemteori, yrkesrollGunilla PerssonCatarina L Stenlo Handledare: Lotta AndersonExaminator: Lars Berglund / Teaching assistentsFactors which support or prevent schools from using teaching assistents

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande hos barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjälp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers inställning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tog också reda på intervjupersonernas uppfattning om det fanns något område hos barn som utvecklades särskilt positivt under lekarbetet. Vi granskade även lekarbetspedagogernas uppfattning om deras lednings och kollegors kunskap om lekarbete som en specialpedagogisk metod.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn till utlandsfödda föräldrar. Samtliga intervjuade lekarbetspedagoger anser att barns emotionella och kognitiva utveckling förbättras i hög grad av lekarbete.