Denna studie fokuseras på att undersöka elevers upplevelser av anpassningar iundervisningen kopplat till att kunna nå kunskapsmålen. Syftet är att undersöka hur eleverhar upplevt anpassningar i sin undervisning och hur det har påverkat dem och derassjälvuppfattning. Frågeställningen jag har haft är hur hanterar eleverna sina behov av stöd försitt lärande? Hur upplever eleverna att skolan bemöter elevernas behov av stöd? Hur sereleverna på sig själva i relation till att vara i behov av stöd?Det är sex elever från olika årskurser men från samma skola som har deltagit i studien.Studien genomfördes på en gymnasieskola i Stockholm.Jag har valt att gör intervjuer med dessa elever som alla är i behov av anpassningar. Elevernaberättar om olika upplevelser kring anpassningar, både negativa och positiva. De flesta eleverhar känt sig annorlunda och utpekade på grund av utformningen av det specialpedagogiskstödet. I studien visades också vilken stor roll läraren har i utformningen och arbetet medanpassningar och elevers delaktighet.

Denna studie inriktar sig mot stöd inom vuxenutbildningen. Studiens syfte är att undersöka det pedagogiska arbetet med fokus på stöd inom Komvux. I undervisningen ska Komvux, enligt skollag och läroplan, ta hänsyn till elevers olika behov (SFS 2010:800). Därför kan det pedagogiska arbete som studeras i denna studie sägas ha specialpedagogiska dimensioner. Arbetets metodansats utgår från en kvalitativ studie där valet av empiri är semistrukturerade intervjuer. Valet av informanter till min studie är rektorer och pedagoger från två komvuxverksamheter som intervjuas om sina uppfattningar och erfarenheter av elever som är i behov av stöd. Empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. Det teoretiska perspektivet som har använts i studien är det relationella och salutogena perspektivet utifrån en specialpedagogisk utgångspunkt. I studien redovisas vem som studerar på komvux, pedagogernas resonemang om elevers behov av stöd, rutiner för att upptäcka elevers svårigheter, vilka möjligheter som finns att tillgodose elevernas behov och vilka begränsningar som finns kring stöd. Resultatet i studien visar att elever inom vuxenutbildningen är en heterogen grupp med väldigt olika förutsättningar och med en varierad skolupplevelse. Många av eleverna som kommer till vuxenutbildningen bär med sig ett misslyckande från tidigare skolgång och några kommer till sfi som analfabeter. Studien visar att pedagoger ofta upplever svårigheter i arbetet att upptäcka behov av stöd då kompetens att utföra utredningar saknas. Om specialpedagogisk kompetens ska finnas tillgänglig inom vuxenutbildningen är upp till varje chef att avgöra. Då en verksamhet inte har tillgång till specialistkunskaper är det upp till lärarna att avgöra hur man ska möta elever i behov av stöd.

Vissa menar att matematiken kan vara ett svårt ämne för elever. Läroplanen är ett dokument som läraren kan luta sig mot för att få stöd i hur elever kan motiveras till matematikens olika delar. Sedan den obligatoriska nioåriga skolan trädde i kraft 1962 har det funnits fem läroplaner, som utvecklats olika beroende på den tidens samhällsdebatter. Forskning visar att inkluderande undervisning kan minska matematiksvårigheter hos elever men även att läroplanens utformning kan ha viss betydelse. Studiens syfte är att undersöka hur stöd ska ges till elever i matematiksvårigheter och om skolans ansvar har förändrats över tid enligt läroplaner och tillhörande kommentarmaterial från 1962 till 2020. Den teoretiska ansatsen som har använts är läroplansteori. Datainsamlingsmetoden som användes var målstyrt urval med dokument som data. Analysmetoden var kvalitativ tematisk analys. Resultatet och analysen utgår från de fem teman som framkommit och hur de besvarar forskningsfrågorna. Resultatet som framkommit är att läroplanen exemplifierar svårigheter i matematik samt innehåller en del stödåtgärder och riktlinjer i valet av stödåtgärder för skolan.

Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om praktiska insatser som påverkar förskolepersonals utbildning och undervisning av barn i behov av särskilt stöd. Studien belyser även hur skollagen och läroplanen för förskolan utgör möjliggörande faktorer och/eller hinder i förskolepersonalens arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Syfte och frågeställningar Studien bidrar med kunskap om vilka praktiska insatser som förskolepersonal identifierar som viktiga i sitt arbete för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är “Hur beskriver förskollärare och barnskötare sin implementering av styrdokument i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd?” och “Hur beskriver rektorer och specialpedagoger strukturella faktorers funktion i utformningen av sin förskoleverksamhet?”. Teori Systemteori valdes som förklaringsmodell för att analysera studiens empiri. Empirin bestod av sju kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Systemteori uppmärksammar vad som händer på olika nivåer i en organisation, vilket innebär att förståelse för såväl individen, gruppen och organisationen som helhet anses viktig. Förståelse för dessa nivåer anses kunna ge insikt om varför en grupp eller organisation upplever ett visst problem (Svedberg, 2021). I och med att studiens frågeställningar formulerades för att undersöka olika delar av studieförskolans organisation, så fungerade systemteori bra som förklaringsmodell. Metod I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer utifrån ett målstyrt urval. Intervjuerna spelades in, kodades och tematiserades. Tematisering bidrog till att skapa djupare förståelse av studiens problemområde och frågeställningar. Identifierade teman låg till grund för studiens resultat- och analysavsnitt. Resultat Resultatet indikerar att förskolepersonals tillgång till egenanställd specialpedagog kan vara en av flera insatser för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Fördelen är framför allt att specialpedagogen blir mer tillgänglig för personalen, vilket ökar förskollärares och barnskötares möjlighet och initiativ att diskutera specialpedagogiska frågor och arbetssätt. Studien pekar även ut specialpedagogens handledning och observation som potentiellt viktiga verktyg för att generera kunskap, vilken används av personalen för att följa styrdokumentens mål och riktlinjer. Det framkommer också att bildstöd, TAKK och klockor som visualiserar tid är de specialpedagogiska material som används mest i pedagogers utbildning och undervisning av såväl barn utan som i behov av särskilt stöd. Specialpedagogiska implikationer Resultaten visar att handledning av personal bör prioriteras. I handledningssituationer ges möjlighet att öka barnskötares och förskollärares kunskap och förståelse för vilka situationer i utbildningsmiljön som kan utgöra hinder för barn i behov av särskilt stöd. Handledningstillfällen kan till exempel utgå från observationer av personal och barn, vilket blir ett sätt för att uppmärksamma verksamhetens och enskilda barns behov. Även samverkan som är kort och spontan upplevs kunna bidra till att utveckla personalen specialpedagogiska arbetssätt.

Att kunna förstå och göra sig förstådd är en av de viktigaste byggstenarna i ett barns framtida utveckling. Det är när barnet kommunicerar med sin omgivning på olika sätt som lärandet tar fart. Syftet med denna studie är att skapa en bredare och djupare förståelse för hur pedagoger arbetar med alternativa eller kompletterande metoder när det kommer till kommunikation, det vill säga hur pedagoger arbetar med AKK (alternativ kompletterande kommunikation). Studien har baserats på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data kring hur bildstöd används. Analysen av studiematerialet sker enligt ett sociokulturellt perspektiv. En paraplyterm förskolan jobbar kring är AKK som många gånger kombineras med TAKK (tecken som alternativ kommunikation) och som de senaste decennierna utvecklats till att användas som en naturlig del i verksamheten, främst med bildstöd. Forskning har visat att där AKK används i den dagliga rutinen utvecklar barnen snabbare sin förståelse för omgivningen och kommunicerar tydligare. Men studien visar också på att det behövs mer utbildning och förståelse i hur och varför bildstöd används. Tidigare var bildstödet ett pedagogiskt instrument för att hjälpa barn med någon form av svårighet att kommunicera med sin omgivning på ett bra, enkelt sätt, till att nu vara en naturlig del i förskolans verksamheter. Mer forskning behövs också för att på ett bredare vetenskapligt sätt undersöka hur/om bildstöd fungerar som ett vetenskapligt bekräftat arbetssätt med barn i olika stadier av sin utveckling, att förstå och kommunicera.

Denna studie undersöker vilka faktorer som varit avgörande för att bryta före detta elevers problematiska skolfrånvaro. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur eleverna beskriver den skolbakgrund som föranlett problematisk skolfrånvaro, vilka insatser de upplever har gjorts för att bryta den problematiska skolfrånvaron samt vilka vändpunkter de kan identifiera och beskriva. Teoretisk ram för studien utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv kring hur elevers skolsvårigheter förstås ur ett relationellt perspektiv, den relationella specialpedagogikens brännpunkt, vilken har flera beröringspunkter med ett systemvetenskapligt synsätt. Studiens data samlades in genom strukturerade och halvstrukturerade intervjuer med elever som per definition varit så kallade hemmasittare. Konklusionen i rapporten belyser vikten av att eleverna har individer i sin närhet som är inlyssnande och förstående och som kan synliggöra, stödja och strukturera elevernas tillvaro i syfte att bryta sin problematiska frånvaro. Resultaten visade vidare att förutom externa insatser var stöttande föräldrar och inre motivation viktiga delar i processen att bryta sin frånvaro och återgå till studier.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om musiklärares arbete på gymnasiesärskolan. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma musiklärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades till text. Därefter gjordes en bearbetning och tematisk analys av materialet utifrån ett relationellt perspektiv som mynnade ut i tre större teman med tillhörande underkategorier. Resultatet visar att musiklärarna har uttalade intrinsikala och instrumentella mål med musikundervisningen, men målen värdesätts på olika sätt. Lektionernas innehåll och utformning styrs av tre grundfaktorer; lärarnas egna visioner om mål och vad kärnan i undervisningen är, styrdokument och den unika elevgruppen. Lektionsuppläggen består av tydliga ramar och rutiner för att skapa trygghet hos eleverna och lärarna betonar vikten av att ge korta och tydliga instruktioner. Lärarna planerar inför lektionerna men de behöver vara flexibla att kunna ändra plan när de möter eleverna. Det framkommer att det är viktigt att musikläraren väljer musik utifrån elevernas ålder och inte utifrån att de har en funktionsvariation samt att en och samma lektionsuppgift ska innehålla moment med olika svårighetsgrad där alla elever kan delta efter sina förutsättningar. Studien visar också att det relationella arbetet är en förutsättning för att lära känna eleverna med avsikt att utforma uppgifter med relevanta utmaningar.

Den här uppsatsen behandlar relationell pedagogik i den anpassade skolan. Som yrkesverksamma lärare möter vi dagligen situationer av relationell karaktär. Detta gjorde oss nyfikna på hur andra lärare uppfattar relationell pedagogik. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva lärare och speciallärares uppfattningar om relationell pedagogik.  Den metod vi fann bäst lämpad för att undersöka detta var den fenomenografiska metoden. Vi genomförde kvalitativa intervjuer vars data vi analyserade och kategoriserade enligt metoden. Genomgående har vi följt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Trovärdighet och pålitlighet har säkerställts genom att alla faser i arbetsprocessen noga redogjorts för. I vår studie fann vi att informanterna beskrev sin uppfattning om relationell pedagogik i huvudsakligen fyra väsentligt skilda kategorier. Den första beskrivningskategorin handlar om hur relationer bygger trygghet för eleverna i skolan. Den andra beskriver att elevens lärande stärks av att läraren intresserar sig för elevens intressen. Den tredje beskrivningskategorin förvånade oss då den är den relationella pedagogikens motsats. Den handlar om vad som alienerar elever från skola, lärande och relationer. Den fjärde och sista kategorin är den som visade sig ligga närmast det teoretiska begreppet relationell pedagogik. Här beskrevs relationell pedagogik som en relation mellan människa och människa. I slutet av vår uppsats diskuterar vi metod och resultat. Den fenomenografiska metoden innebär risk för att uppsatsskrivarna tolkar empirin utifrån egen förförståelse vilket vi resonerar kring. Vi diskuterar också våra resultat ur verksamhetens perspektiv att förstå relationell pedagogik i den anpassade skolans sammanhang. Lärarna i vår studie uppfattade relationell pedagogik som att se eleven. Vad att se eleven innebar skiljde sig åt och vi fann fyra huvudsakliga beskrivningskategorier: att se elevens behov av trygghet, att se elevens lärande, att se eleven som människa samt en som beskrev vad relationell pedagogik inte är.

Huvudsyftet i avhandlingen är, med utgångspunkt i samhällets styrdokument, att beskriva hur det kan vara att leva och bo i samhället om man är en vuxen person med utvecklingsstörning. Det är av speciellt intresse att sätta dessa personers livsvillkor i relation till begrepp som goda levnadsvillkor och att reflektera över deras chanser att få en god färd genom livet. Forskningsmetoden har sin utgångspunkt i empowermentrörelsen, där den enskildes maktgörande står i centrum. Avhandlingen speglar ytterst hur 17 personer med utvecklingsstörning, i tre olika grupper, samtalat med varandra om sina egna, levda livsprojekt. Utifrån dessa samtal har sedan aktuella frågeställningar bearbetats - data har kategoriserats under begreppen kunskap, känsla och viljeyttring. Resultatet visar att dessa 17 människor erfarit fenomen som bland annat utanförskap, utsatthet, maktlöshet, kränkning och skam. Dessa begrepp bearbetades i relation till avhandlingens teoretiska ram, empowerment och fenomenologi. Avslutningsvis görs en reflektion över arbetssättets användbarhet och utveckling inom pedagogik på social omsorgsgrund. / <p>Författens namn är angivet Berith N Cech på avhandlingens omslag.</p>

No description available.