Studiens syfte har varit att undersöka hur gymnasieelever i behov av stödinsatser upplever gymnasieskolans likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation beträffande stödinsatser. Syftet var även att undersöka hur specialpedagoger beskriver sitt uppdrag beträffande stödinsatser gällande likvärdighet utifrån jämställdhet och funktionsvariation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk ansats. Åtta intervjuer har genomförts på en skola, där sex gymnasieelever i behov av stödinsatser samt två specialpedagoger har intervjuats. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP). Empirin tematiserades och fyra teman togs fram: Kommunikation, lärande och stödinsatser; kommunikation, delaktighet och relationer; kommunikation, identitet och jämställdhet; kommunikation på organisationsnivå. Resultatet tyder på att den aktuella skolans organisation har svårigheter att säkra likvärdigheten utifrån jämställdhet och funktionsvariation för eleverna. Specialpedagogerna och eleverna beskriver att lärarna arbetar på olika sätt med inkludering och att elevernas stödbehov inte alltid kommuniceras till alla lärare. Här beskrivs de enskilda relationerna mellan lärare och elev som avgörande för elevernas stödinsatser. Konsekvensen kan bli att elevens tillgång till stödinsatser görs beroende av elevens kommunikativa kompetens samt lärarens kompetens och lärarens förväntningar utifrån genus. På en skola bör tillgången till stödinsatser därför säkerställas organisatoriskt och inte vara beroende av de enskilda relationerna, för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

This study aims to highlight the work with additional adjustments in the regular classroom setting for students with reading comprehension difficulties in grade eight in two Swedish secondary schools. We want to investigate teachers’ and students’ perspectives on what adjustments are made when texts are read and written instructions are given, how these adjustments work and whether advantageous or disadvantageous factors to the process can be identified.   Methods used were digital questionnaires to the teachers and semi-structured interviews with eight students, four from each school. Student informants with reading comprehension difficulties were chosen according to the results from a standardised test performed right before the study.   The study’s results show that many additional adjustments are made in the classrooms. However, most of them are made generally for all students, and not individually based on the specific needs of the students with reading comprehension difficulties. Teachers express that group size, lack of time, knowledge and support from special education teachers are crucial factors for succeeding with additional adjustments in the classroom, which is consistent with previous studies. Students point out the importance of an including classroom environment and express a wish for teachers communicating with them concerning their need of individual support in reading comprehension.   Our study implicates that teachers of all subjects need further education about strategies and methods for supporting students with reading comprehension difficulties when working with texts and written instructions

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka vilken typ av textrörlighet som förekommer i arbetsuppgifter i två läsläror och i en NO-bok för åk två och att undersöka vilka typer av texter som bearbetas i de valda läromedlen. Att diskutera hur dessa resultat i sin tur kan påverka specialundervisningens inriktning ingår också i syftet. Som analysverktyg används Liberg et als modeller för att identifiera textrörlighet och texttyper. Analyserna omfattar till största delen läromedel i sin helhet och utförs med hjälp av både textanalys och teoretisk diskussion. De läromedel som analyseras är Diamantjakten (svenska), Livet i Bokstavslandet (svenska) och NO-boken (naturkunskap). De teoretiska utgångspunkterna i den här studien är ett didaktiskt baserat receptionsteoretiskt perspektiv, textpraktiker och textrörlighet. Analyserna visar att samtliga läromedel domineras av textbaserad rörlighet och att Diamantjakten och Livet i Bokstavslandet har en större spridning av olika typer av frågor än NO-boken. Den utåtriktade textrörligheten har en likvärdig representation i samtliga valda läromedel. Endast Livet i Bokstavslandet visade sig ha interaktiv textrörlighet i någon större utsträckning. De berättande texterna dominerar de två läslärorna, medan No- boken genomsyras av beskrivande och förklarande texter. Diamantjakten innehåller till största delen berättande texter och Livet i Bokstavslandet har störst spridning av olika texttyper. Analysen visar att det endast är i Livet i Bokstavslandet som flera olika texttyper bearbetas mer ingående genom cirkelmodellen. Min slutsats i denna studie är att valet av läromedel kan få stor betydelse för vilken undervisning eleverna får, om pedagogen till stor del är bunden till sitt läromedel. Analyserna pekar på brister hos flera läromedel, vilket betyder att lärare och speciallärare måste kompensera för det som läromedlen inte ger. Det kan också påverka specialundervisningen, på det sättet att en större del av eleverna blir i behov av särskilt stöd. I sin tur kan det leda till att eleverna får för lite stöd, då antalet elever som behöver specialundervisning blir för många till antalet.     Nyckelord: Specialpedagogik, Åk 2, Textrörlighet, Texttyper, Läromedelsanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen: Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta? Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD. Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur verksamma speciallärare och specialpedagoger på högstadiet beskriver sitt arbete med att utveckla högstadieelevers läsning. Vidare avser studien att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger förhåller sig till inkludering i sitt arbete med att utveckla läsningen. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen avser att belysa metoder speciallärare och specialpedagoger använder för att utveckla elevers läsning på högstadiet samt i vilken utsträckning läsundervisningen är inkluderande. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analys av datamaterialet.   Studiens resultat tyder på att läsundervisningen som bedrivs på skolorna är inkluderande i stor utsträckning och att speciallärarna och specialpedagogerna har tankar kring inkludering när det gäller läsundervisningen både organisatoriskt och innehållsmässigt. Undersökningen visar att speciallärarna och specialpedagogerna använder olika tester och pedagogiska kartläggningar för att ta reda på vilka svårigheter eleverna har kring läsning och att olika insatser kring läsning görs på individ-, grupp och organisationsnivå. Resultatet indikerar också att speciallärare och specialpedagoger på högstadiet använder olika metoder kring läsundervisningen beroende på en rad olika faktorer såsom speciallärarnas och specialpedagogernas tidigare erfarenheter av specialpedagogisk undervisning, teoretiskt kunnande, skolans elevunderlag, skolans organisatoriska förutsättningar, lärarnas inställning och samarbetsvilja kring läsundervisningen. Studien visar vidare att öka elevernas motivation gällande läsningen samt att få eleverna att utveckla lässtrategier är centralt i speciallärarnas och specialpedagogernas arbete med läsning på högstadiet. Resultatet av studien pekar på att speciallärarna och specialpedagogerna ser sig som utbildare och handledare till både elever och pedagogisk personal på högstadiet. Studiens resultat indikerar vidare att det finns ett dilemma mellan specialpedagogiska insatser och kunskapsinhämtning på högstadiet där betygen står i centrum snarare än en utveckling av läsförmågan.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever i grundskolan upplever specialpedagogiskt stöd och stimulans, genom användandet av specialpedagogiskt material och gemensamma stödstrukturer, kan bidra till delaktighet, tillgängliga lärmiljöer och därmed inkludering. Vilka möjligheter och vinster liksom hinder och svårigheter upplevs? Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med pedagoger och elever, vilka deltagit i ett skolutvecklingsarbete, samt en kompletterande enkät till pedagoger. Respondenternas svar sammanställdes utifrån riktlinjer i kvalitativ metod och resultatet analyserades utifrån de teoretiska utgångspunkterna inkludering, samhälls-och strukturperspektiv och relationellt perspektiv. Respondenternas beskrivningar visar att specialpedagogiskt material (Stöd- och strukturlådor, SoS-lådor med taktilt och visuellt material) och tydliggörande pedagogik i form av gemensamma stödstrukturer (färgkoder och strukturer över vecka, dag och lektion) bidrar till en gemensamhetsorienterad inkludering. Genom att öka elevers delaktighet och göra lärmiljön mer tillgänglig, proaktivt likt UDL (Universal Design för Lärande), gynnas alla elever, i synnerhet de med NPF-problematik. Hinder som nämns är svårigheten att få samtliga pedagoger att anamma arbetssättet, liksom att pedagogerna initialt upplever det tidskrävande. Vinsterna beskrivs överväga och både pedagoger och elever är eniga om att de nu inte skulle vilja vara utan materialet och strukturerna.

Forskning lyfter vikten av tidiga insatser samt uppföljning och utvärdering för att nå en inkluderande verksamhet, samtidigt framhålls bristen på utvärderingsverktyg för att säkerställa en inkluderande verksamhet. Efter flera års erfarenheter som förskollärare har vi sett att det saknas ett tydligt arbetsmaterial som inbjuder till en samsyn mellan professioner kring hur svårigheterna kring inkludering ser ut på organisations-, grupp- och individnivå. Det evidensbaserade ramverket Building Blocks syftar till att planera och utforma undervisning samt lärmiljö för att inkludera barn i behov av stöd i förskolans verksamhet. Ramverket utgår ifrån fyra block som stegvis bygger på varandra och vi har valt att fokusera på ramverkets matriser som omfattar organisation, grupp och individ. Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, en inkluderande förskoleverksamhet med stöd av ramverket Building Blocks matriser i den ordinarie verksamheten kan förändra förutsättningar och villkor för barn som både tillfälligt samt varaktigt är i behov av stöd. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod genom en fallstudie där den bearbetade datainsamlingen har inhämtas genom observationer, intervjuer och samtal samt genom implementeringen av Building Blocks matriser. Resultatet visar att användandet av Building Blocks matriser synliggjorde verksamhetens inkluderingsarbete. Med hjälp av matriserna kunde förbättringsområden urskiljas som sedan ledde till en utveckling på både gruppnivå samt individnivå.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina utmaningar, hinder och möjligheter i sitt arbete med tydliggörande pedagogik. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med sex stycken specialpedagoger som är verksamma i en mellanstor kommun i östra Sverige. Det teoretiska perspektivet, sociokulturella perspektivet, ligger till grund för att beskriva samspelet mellan olika aktörer i förskolan och om de verktyg som används för att samspela. Resultatet vi kom fram till är att grunden för specialpedagogers arbete med tydliggörande pedagogik är hur det läggs fram för arbetslaget och olika metoder som kan användas som visuella hjälpmedel. Studiens slutsats är att den största utmaningen handlar om samspelet mellan specialpedagoger och arbetslag samt hur de presenterar den tydliggörande pedagogiken till arbetslagen i förskolan.

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som implementerats i många svenska skolor de senaste åren som en metod för att hantera konfliktsituationer och barn med problemskapande beteende. Under senaste året har det pågått en diskussion inom skolan och även i media om det kan vara så att förhållningssättet orsakar problem i skolmiljön istället för att komma tillrätta med dem. Försvararna menar att det är ett felaktigt användande av förhållningssättet som ligger till grund för de ordningsproblem som en del kopplar till implementeringen av lågaffektivt bemötande.Syftet med denna studie är att undersöka hur implementationen av förhållningssättet kan gå till och hur det senare fungerar för de pedagoger som arbetar med det samt vilka resultat de upplever i skolmiljön. För att skapa kunskap om frågeställningen har en kvalitativ metod använts vid undersökningen där semistrukturerade individuella intervjuer har genomförts på fyra olika skolor och resultatet tematiserats och presenterats. Resultatet av studien visar att den grupp som fått bäst resultat har arbetat med ett metodologiskt och långsiktigt förhållningssätt i implementationen där personalen genom studiecirkel utbildat sig och skapat en gemensam strategi för att arbeta med förhållningssättet där de hanterar både konfliktsituationer och arbetet efteråt för att skapa en lärande process för att undvika att hamna i liknande situationer. Ytterligare en slutsats är att det är viktigt att arbeta med kommunikationen mot anhöriga så att en förståelse skapas för vad arbetssättet innebär.

No description available.