<p>Denna studie syftar till att åskådliggöra och jämföra arbetet med matematiksvaga elever i några skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång där tidigare forskning om ämnet matematiksvårigheter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka åtgärder forskare föreslår. Arbetet innehåller även en empirisk del. Fyra speciallärare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvårigheter i de lägre årskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jämförts med intervjuer med två lärarutbildare, en speciallärare, en specialpedagogutbildare och en klasslärare i Portoområdet i Portugal. </p><p>Resultatet av intervjuerna är att arbetet kring matematiksvaga elever i Portugal inte skiljer sig så mycket från arbetet med matematiksvaga elever i Sverige. Den viktigaste skillnaden är att speciallärare inte arbetar med elever med allmänna matematiksvårigheter i Portugal, de problemen ska klassläraren klara av. </p><p>Det material och de metoder man använder sig av i de båda länderna skiljer sig åt mycket lite. Både i Sverige och i Portugal är organisationen uppbyggd så att matematiksvaga elever fångas upp tidigt, men båda länderna kan bli bättre på det om lärarna skulle få eller ta sig mer tid.</p>

<p>I mitt examensarbete har jag studerat ämnet matematiksvårigheter. Syftet med arbetet var att få ökad kunskap om matematiksvårigheter samt ta reda på hur läraren kan hjälpa elever med dessa svårigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som är relevant till mina frågor. Den empiriska studien är gjord i form av intervjuer. Jag har intervjuat lärare som arbetar med elever i år 1-6. Jag valde att skriva detta arbete då jag under en praktikperiod kom i kontakt med flera elever med matematiksvårigheter. Eftersom matematik är ett av mina huvudämnen kände jag att mer kunskap inom området behövdes. Genom ökad kunskap tror jag mig lättare kunna fånga upp elever med matematiksvårigheter samt veta vilka åtgärder som ska vidtas.</p>

<p>Detta arbete handlar om matematiksvårigheter. </p><p>Jag ville att mina studier skulle leda till att jag blir bättre på att bemöta elever som har svårt med matematik och därför valde jag att utgå från följande frågeställningar: Vad kan det finnas för orsaker till att elever har matematiksvårigheter? Vilka svårigheter har eleverna och hur kan man arbeta för att hjälpa dem. </p><p>Genom att läsa litteratur och intervjua sju lärare har jag sökt svar på mina frågor. Under arbetets gånghar jag fått reda på en mängd olika faktorer som kan orsaka matematiksvårigheter. Många av dessa kan härledas till elevens omgivning och det verkar handla om att det inte enbart är en aspekt som gör att en elev får matematiksvårigheter. </p><p>Svårigheter som framkommit handlar bl.a. om att eleverna har svårt med sin taluppfattning, svårt att lära sig tabeller, svårigheter att kunna bedöma rimlighet, svårt med positionssystemet och språkliga svårigheter. Det gäller att inte fokusera för mycket på vilka svårigheter eleven har utan istället försöka förstå hur eleven tänker och utifrån det försöka hjälpa eleven. </p><p>Vad det gäller åtgärder har jag fått massor med exempel på hur man kan arbeta. Det finns inte en viss metod man kan använda utan det är bra att ha en bank av tips på hur man kan arbeta. Det centrala är att man utgår från den enskilda eleven och försöker finna lämpliga åtgärder. Det är också viktigt att man försöker få eleven delaktig i sitt eget lärande. </p><p>Under skrivandets gång känns det som om jag har fått mycket ny kunskap vilket förhoppningsvis gjort mig bättre rustad för att möta elever som har svårare för matematik än andra.</p>

<p> </p><p>Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt. Det specialpedagogiska ansvar som vilar på pedagogerna upplevs vara stort eftersom de både har ansvar för att upptäcka och stödja barn i behov av särskilt stöd, men även för att erbjuda en verksamhet som kan tillgodose alla barns behov. Detta skapar ett specialpedagogiskt dilemma i pedagogernas arbete, vilket ytterligare försvåras i och med att de växande barngrupperna bidrar till ett ökat antal barn i behov av särskilt stöd. Dilemmat uppkommer till följd av de beslut som fattas på lednings- och organisationsnivåer och dessa påverkar verksamhetens miljömässiga utformning som storlekar på barngrupper och personalmängd. Studien visar att de förutsättningar pedagoger inom förskolan har i sitt arbete idag är svåra att förena med uppdragen som styrdokumenten beskriver. För att säkra ett fortsatt utvecklande av den specialpedagogiska kunskapen och kompetensen inom förskolan, behöver pedagoger erbjudas möjligheter till detta i form av fortbildning och ökade resurser. Om dessa villkor ska kunna uppfyllas och förverkligas i den praktiska verksamheten, krävs politiska beslut som kan skapa förutsättningar för specialpedagogikens utveckling i förskolan.</p><p> </p>

<p>Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.</p><p>Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.</p><p>Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.</p>

<p>Denna studie inriktar sig på elevers uppfattningar angående det stöd de får i och utanför klassrummet och på vilket sätt det påverkar deras skolgång. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. Enkäter användes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lättare kunna koncentrera sig samt att väntan på hjälp i det ordinarie klassrummet ofta är för lång. Samtliga elever som i dagsläget går till en specialpedagog anser att de får det stöd de behöver och att det där finns arbetsro. Det har även framkommit att det finns elever som påverkas negativt av att lämna den ordinarie klassen, genom att de upplever utanförskap. Resultatet av studiens frågeställningar visade sig kretsa mer kring omgivningens påverkan på elevernas arbetsförmåga än den konkreta hjälpen de tillhandahåller under lektionerna. Den tidigare forskning vi hänvisar till visar på likheter med det resultat vi fått fram, trots att vår studie är av relativt liten omfattning.</p>

<p>The purpose of this essay is to find out how two schools work with newly arrived children and to see how they differ. There is a lack of national directives for those who work with newly arrived children and teenagers; this makes the introduction very different between schools.</p><p>The study is qualitative, based on interviews with four teachers in two different compulsory schools. One school is situated in a suburb of Stockholm and the other one is situated in a minor community in Dalarna. One schools got a preparatory class for newly immigrated pupils and the other school doesn’t.</p><p>The theoretical frame that I have chosen to analyse these interviews are literature and research on Bilingualism, Children with PTSD, Intercultural Pedagogy and Special Pedagogy</p><p>My results also show that these schools work very differently, and that there is very little co-operation within the school and with the units around the school, regarding these children. Major parts of the work end up on the teachers and they feel insufficient. My results also show that it is very important for teachers in schools to have an intercultural sensibility when relating to the pupils and their families.</p>

<p>Syftet med rapporten är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur pedagogisk dokumentation används i förskolorna i en medelstor kommun, samt att belysa specialpedagogens roll. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av pedagogisk dokumentation i förskolan. Reggio Emilias filosofi beskrivs vara en förebild och inspirationskälla för pedagogisk dokumentation i Sverige. Min frågeställning har som utgångsläge att en medelstor kommun i södra Sverige utbildar pedagogerna i förskolan i pedagogisk dokumentation. För att få en inblick i om det har blivit någon förändring på förskolorna efter kursen har jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar med och har kunskap om pedagogisk dokumentation.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att den kurs i pedagogisk dokumentation som numera finns i kommunen har satt igång en förändringsprocess på förskolorna. Diskussionerna tillsammans med barnen och mellan pedagogerna har blivit mer pedagogiska och pedagogernas arbetssätt ifrågasätts mera. Förskolemiljön har förändrats till att bli mer anpassad efter barngruppens behov. Samtliga respondenter hävdar att specialpedagogen kan ha en roll i arbetet med pedagogisk dokumentation och i förändring av miljön i förskolorna.</p>

<p>I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna. Genom att ge möjlighet till denna utveckling, kan barnets lust att läsa och skriva öka.</p><p> </p><p>Jag följde två barns utveckling i FMT. Båda hade läs- och skrivsvårigheter. Ett bra samarbete mellan föräldrar, FMT-terapeut och lärare, samt stöd från flera håll till barnen var viktigt för deras läsutveckling. Vi kunde alla se att deras läslust ökade.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ”vanlig grundskoleklass”. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod. Jag kommer att intervjua tre verksamma lärare. Jag ställer sedan deras åsikter mot det jag hittar i litteraturen om ämnet. För att öka förståelsen för de svårigheter elever med Aspergers syndrom kan ha innehåller examensarbetet också en kort sammanfattning av diagnoskriterier.</p><p>De slutsatser jag kommit fram till visar att en individanpassad undervisning är en förutsättning för elever med Aspergers syndrom. För att skapa en god lärmiljö krävs att omvärldsanalys genomförs så att hänsyn kan tas till elevens behov och förutsättningar. En tydlig och strukturerad undervisning är oerhört viktigt därför är de pedagogiska nyckelorden i undersökningen: <em>planera, strukturera </em>samt <em>visualisera. </em>Det har också framkommit att för att skapa förutsättningar för lärande krävs kunskaper om det annorlunda sättet att tänka och handla. Det allra viktigast är dock att klassläraren och även övrig skolpersonal bemöter eleven med respekt, värme och empati.</p>