• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1194
  • 9
  • 1
  • Tagged with
  • 1205
  • 508
  • 376
  • 320
  • 281
  • 271
  • 258
  • 249
  • 227
  • 223
  • 196
  • 194
  • 180
  • 179
  • 171
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

IUP i särskolan :   En kvalitativ innehållsanalys av indiviuella utvecklingsplaner

Sandberg, Karin January 2010 (has links)
Att upprätta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan kommit fram till att många skolor brister när det gäller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien är att undersöka innehållet i individuella utvecklingsplaner i särskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och målformuleringarnas innehåll. Studien grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys av 23 individuella utvecklingsplaner från träningsskolan och grundsärskolan. För att förtydliga resultatet förkommer även kvantitativa inslag. Texterna studeras mot bakgrund av särskolans historiska utveckling. Studien visar att en stor del av grundsärskolans mål handlar om lärande och då främst enkla, konkreta utvärderingsbara mål kopplade till kursplanernas uppnåendemål. Framträdande i träningsskolans planer är att målen till stor del handlar om förberedelse för lärande och då framförallt mål med sinnesträningsövningar. Resultatet visar på en tyngd av individualiserad undervisning både i grundsärskolan och i träningsskolan. Mot bakgrund av särskolans historiska utveckling visar studien att innehållet i de undersökta planerna till viss del präglas av tidigare verksamhet, då individualisering och förberedelse för lärande har varit centralt i särskolans verksamhet genom tiderna.
32

Matematikerfarenheter : en studie av hur elever i matematiksvårigheter resonerar kring matematik och matematikundervisning

Karlsson, Anna, Magnusson, Emma January 2008 (has links)
Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende. Vi genomförde intervjuerna enskilt på de skolor där vi arbetar. Eleverna valde vi slumpmässigt ut bland de elever som inte klarade de nationella proven i matematik i år fem. Det var 6 pojkar och 6 flickor som intervjuades. Av resultatet framgick att de flesta elever i vår studie har en negativ bild av ordet matematik. Eleverna anser sig dock ha nytta av matematiken utanför skolan. De äldre eleverna fokuserar här mer på kommande yrken och arbeten. Resultatet visade också att läraren, proven och andra elever påverkar elevernas självförtroende. Vårt arbete bidrar med att ge en tydligare bild av hur elever i matematiksvårigheter tänker och resonerar kring ämnet matematik. Denna kunskap ger pedagoger en insikt som kan vara behjälplig vid matematikundervisningen.
33

ADHD på förskolan : Hur verksamheten kan organiseras kring ett barn med ADHD

Moberg, Åsa January 2009 (has links)
Syftet med denna rapport är att visa hur man på en förskola kan organisera verksamheten kring ett barn med diagnosen ADHD. Denna rapport är en fallstudie som är gjord på en förskola. Barnet med diagnosen är snart 4 år. I undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som arbetar på förskolan. För att resultatet skulle bli så tillförlitigt som möjligt användes även observation som metod. Resultatet visar att ett samarbete med andra enheter såsom habilitering och resursteam och även med föräldrar är av stor betydelse. Det krävs samverkan och samsyn såväl externt som internt mellan pedagogerna på skolan men även mellan pedagogerna och förskolans ledning. Fokus i den pedagogiska verksamheten läggs på social träning där pojkens styrkor lyfts fram. Pedagogerna anser detta vara av stor vikt för pojkens utveckling. Impulskontroll och koncentrationsträning sker enskilt med en pedagog. Denna träning sker med handledning från habiliteringen.
34

Hemmasittare : En intervjuundersökning med skolkuratorer om deras syn på elever med hög ogiltig frånvaro

Persson, Maja January 2011 (has links)
Syfte med studien är att utifrån skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar på deras arbetsplatser med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer på högstadieskolor i Uppsalaområdet har deras syn på hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanställts, analyserats och jämförts med varandra. Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket åt. En skolkurator påstår att det finns lika många anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det är dessutom sällan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer. Arbetet med att förebygga och åtgärda problemet med hemmasittande elever ser liknande ut på informanternas arbetsplatser. Ofta prövas många olika åtgärder innan något till slut fungerar och eleven kommer tillbaka till undervisningen. Skolkuratorerna i undersökningen anser därför att hemmasittarna är en resurskrävande grupp.
35

Musikundervisning på gymnasiesärskola : Ur lärares perspektiv

Wangby Björling, Elisabet January 2014 (has links)
Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet. Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska. Samtliga upplever det utmanande att tillgodose elevernas individuella behov. Betyg inom gymnasiesärskolan ifrågasätts.
36

Uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll : -en kvalitativ studie

Colldén, Anna January 2013 (has links)
Det övergripande syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll på olika grundskolor inom en kommun och förutsättningar för dess praktiserande i termer av olika yrkeskategoriers uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med specialpedagoger, lärare och rektorer för att nå syftet. Som teoretisk utgångspunkt istudien finns det kategoriska och det relationellaperspektivet samt teorin om frirummet I studien framkommer att specialpedagogens kompetens inte används fullt ut, på två av skolorna, enligt specialpedagogerna själva samt rektorerna. Rektorerna har viljan att förändra specialpedagogens uppdrag för att kunna utnyttja specialpedagogens hela kompetens. Lärarna anser dock att kompetensen används och de är nöjda med det stöd de f'ar av specialpedagogen. En samsyn hos de olika yrkeskategorierna kan skönjas. Det framträder tre olika specialpedagogiska verksamheter där specialpedagogens arbete styrs och genomförs på olika sätt. Arbetsuppgifterna är behovsstyrda men definieras av olika  aktörer vilket leder till tre olika utformningar av uppdraget. På skola A har specialpedagogen makt över frirummet och en relationen syn på specialpedagogens yrkesroll. På skoloma B och C förefaller rektorerna respektive lärare ha makt över frirummet och en mer kategorisk syn på specialpedagogens yrkesroll framträder.
37

Elever med diagnosen ADHD och deras upplevelser av skolan

Nilsson, Lotta January 2013 (has links)
Syftet med denna undersökning är att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lärmiljön, bemötande och åtgärder under sin skoltid. Avsikten är att få en ökad förståelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger på öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgått grundskolan. Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lärare som inte förstått dem och inte heller haft någon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver även lärare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlättat för dem under deras skoltid. Utifrån mitt resultat visar det sig att lämpliga anpassningar är en bra placering i klassrummet och tydliga instruktioner. Respondenterna beskriver även att de ibland behöver lämna klassrummet för att kunna fokusera och få arbetsro. De önskar förståelse och flexibilitet från lärarna och åtgärder som är anpassade efter deras individuella svårigheter och behov. Mina slutsatser är att det är viktigt att se eleverna som individer, att ge dem tydlighet och struktur och anpassa lagom för att öka deras möjligheter till KASAM
38

"Man är inte Autismspektrumstörning, man har det" : En studie om specialpedagogers syn på anpassade arbetssätt och god lärandemiljö för elever med Autismspektrumstörning

Marinkovic, Karolina January 2014 (has links)
I forskningsstudien har specialpedagogers syn på lärares anpassning av arbets-och förhållningssätt, inkludering och lärandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lärares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillämpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras på intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har använts för att få en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrån olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom ämnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till är det kategoriska perspektivet och det relationella. Dessa två perspektiv skiljer sig från varandra och specialpedagogernas yttranden har en stark koppling till relationella perspektivet. Detta innebär att se eleven bakom diagnosen och skapa en god relation till eleven. Det kategoriska perspektivet däremot ser eleven med svårigheter, vilket samtliga specialpedagoger inte rekommenderar eller förespråkar.Resultatet av forskningsstudien visar att lärare måste känna eleven väl för att veta vilka behov eleven har. Genom att känna till behoven samt elevens förutsättningar, kan anpassningar av både arbets-och förhållningssätt samt lärandemiljön göras. Studien visar, utifrån specialpedagogernas synsätt, att lärare bör ha tålamod, förståelse och kunskap om autismspektrumstörning för att kunna möta eleven där hen befinner sig. Samtliga specialpedagoger lyfter i studien även fram att då läraren besitter dessa egenskaper finns goda möjligheter för läraren att anpassa samt skapa förutsättningar för eleven att lyckas med sin skolgång. I det resultat som framgått utifrån intervjupedagogernas yttranden, är det även viktigt att som lärare se eleven bakom diagnosen och att se möjligheter istället för hinder.
39

Lärares förväntningar på Elevhälsan

Sjöqvist, Carina, Zogaj, Nahide January 2015 (has links)
Studiens syfte är att undersöka lärarnas förväntningar på Elevhälsan samt att belysa lärarnas upplevelse av stödet från Elevhälsan ur deras perspektiv. Studien är kvalitativ och bygger på fokusgruppsintervjuer där vinjetter var ett stöd till våra ämnesområden. Vi har en hermeneutisk ansats i vårt arbete då vi är intresserade av att tolka och se mönster och innebörder i pedagogernas förväntningar gällande Elevhälsan och stödet därifrån. Vår teori är Antonovskys teori, KASAM vilket innebär att människan har behov av att tillhöra ett sammanhang och känna meningsfullhet i det hon gör. Vi har i fyra fokusgrupper intervjuat 22 lärare på tre olika skolor.   Resultatet visar att lärarna har svårt att uttrycka klara förväntningar på Elevhälsans arbete då de olika rollerna inom teamet är otydliga för dem. Därmed blir det också svårt att tydligt precisera behovet av vilket stöd de behöver. Lärarna på skolorna i vår studie påvisar att organisationen behöver utvecklas och engagera alla på skolan. Elevhälsans arbete ska bygga på hälsofrämjande och förebyggande insatser och inte akuta utryckningar, vilket vi har sett i vår studie och som fortfarande sker.
40

Skolutveckling med ett neurodidaktiskt perspektiv : En kvalitativ studie med skolledare, specialpedagoger och en utvecklingsledare.

Bergenudd, Ann-Charlotte, Bolin-Sundberg, Monica January 2011 (has links)
Abstract The overall purpose of this thesis was to investigate to what extent new research findings, in neuroscience and learning, may be useful in a school improvement context. In a qualitative interview study combined with questionnaire, we have investigated the approach to school improvement that exists in a municipality. Informants have been head teachers in preschool and primary school, special education teachers in a student health team and a development manager. The outcome of the study showed that all of the study participants, all of which have a formal mandated to work for school improvement occurs. It also shows that informants, according to their professional position, express different goals when relating to school improvement. The study also shows that all the informants are aware of and considered that the new research findings, in neuroscience and learning, was particularly important for school personnel to know about as well in preschool as in primary school, to meet all children’s and pupils’ different needs. Furthermore the informants believed that the neuroscientific perspective can help create better conditions for the activities to reach the policy documents aim. One conclusion to be drawn from the study in this is that in the studied municipality of the staff groups (school leaders, special educators, development manager) which has formal responsibility for school improvement, there is great interest both to acquire knowledge from research ant to disseminate and apply research- based knowledge. The study also, shows that the informants believe that research-based knowledge of neurodidactics is particularly important and will become increasingly important for school improvement. Descriptors: Questionnaire, Interview, Neurodidactics, Neuroscience, School Improvement, Education

Page generated in 0.022 seconds