Introduktion: Ökad migration av människor mellan länder har bidragit till språkliga ochkulturella variationer i samhället. Det ställer högre krav på hälso- och sjukvården och utmanarambulanspersonal i sitt arbete när det saknas ett gemensamt språk. Syfte: Att belysaambulanspersonalens upplevelser när det förekom språkliga barriärer i prehospital vård.Metod: En litteraturöversikt vars resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar; sexkvalitativa, sex kvantitativa och 1 av mixad metod. Analysen genomfördes enligt Whittemoreoch Knafls modell. Resultat: Resultatet presenteras i form av fyra kategorier: upplevdautmaningar i det vårdande mötet, patientsäkerhet och vårdkvalitet, ambulanspersonalenshandläggning och behov av utveckling samt sju subkategorier. Konklusion: Språkliga barriärerinnebar en ökad risk för missförstånd och felbehandling. Ambulanspersonalen hanteradespråkliga barriärer genom anpassningsstrategier för verbal och icke- verbal kommunikation.Informationsbrist och kunskapsbrist påverkade vårdkvalitet och patientsäkerhet. Detidentifierades behov av anpassade hjälpmedel för prehospitalt bruk och utbildningefterfrågades för att nå ökad förståelse vilket kunde underlätta kulturell anpassning ochförbättra ambulanssjukvårdens patientsäkerhet och vårdkvalitet. Det saknades riktlinjer kringspråkbarriärer prehospitalt. / Introduction: Increased migration between countries have increased the presence of culturaland language variations, which enhances demands on the healthcare and on ambulancepersonnel when they are caring with the presence of language barriers. Aim: The purpose ofthis paper was to illuminate ambulance personnel ́s experiences of language barriers inprehospital care. Method: A literature review with results from 13 scientific articles; sixqualitative, six quantitative and one with mixed method. The analysis was based on the methodfrom Whittemore and Knafl. Results: The result is presented in four categories: experiencedchallenges in the caring meeting, patient safety and quality of care, the ambulance personnel ́shandling and need for development as well as seven subcategories. Conclusion: Languagebarriers increased the risk of misunderstanding and maltreatment. Ambulance personnelhandled language barriers through strategies such as adapting to the situation and throughverbal and non-verbal communication. Lack of information and knowledge affected quality ofcare and patient safety. Need for custom aids designed for prehospital settings and educationwas requested to reach increased understanding, which could simplify cultural adaption andimprove prehospital quality of care and patient safety. Guidelines regarding language barrierswere missing.

Bakgrund: Den ökande invandringen i Sverige har bidragit till ökad mångfald i landet med människor som kommer från olika bakgrunder och talar olika språk. Språk är en avgörande faktor för effektiv kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, vilket utgör förutsättningar för personcentrerad vård och delaktighet. I akutvårdsmiljön råder det oftast tidspress och språkbarriärer kan vara ett hinder som påverkar vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i akuta situationer när verbala språkbarriärer föreligger. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades fyra kategorier utifrån artiklarnas resultat: Erfarenheter av att använda kommunikationsfrämjande metoder, Erfarenheter av språkbarriärers påverkan på vårdkvalitet, Erfarenheter av språkbarriärer som utmaning för sjuksköterskan och Erfarenheter av anpassningar och förändringar i sjuksköterskans roll. Konklusion: I akuta situationer upplevde sjuksköterskor utmaningar med att effektivtkommunicera med patienter när språkbarriärer förekom. Trots dessa utmaningar försökte sjuksköterskorna anpassa sig genom olika kommunikationsmetoder. Stress och tidspress påverkade vårdkvaliteten och patient-sjuksköterska relationen negativt. Det ansågs vara viktigt att anpassa sig till patienternas unika behov för att övervinna språkbarriärer. / Background: The increasing immigration in Sweden has contributed to diversity in the country, with people coming from different backgrounds and speaking different languages. Language is crucial for effective nurse-patient communication that forms the basis for person-centered care and participation. In acute care, there is often time pressure, and language barriers can be an obstacle affecting care quality. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients in acute situations when verbal language barriers are present. Method: A general literature review with an inductive approach, based on 12 articles retrieving from PubMed, CINAHL and PsycInfo databases. Results: Four categories were identified from the analysis of the articles’ findings: Experiences of communication-promotion methods, Experiences of language barriers’ impacts on quality of care, Experiences of language barriers as challenges for the nurse and Experiences of adaptations and changes in nursing role. Conclusion: Nurses working in acute situations experienced challenges in communicating effectively with patients when language barriers were present. Despite the challenges, nurses tried to adapt through various communication methods. Stress and time pressure negatively affected the quality of care and the patient-nurse relationship. It was considered important to adapt to every patient’s unique needs to overcome language barriers.

Bakgrund: En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient utgör grunden för omvårdnad. Till följd av ökad global migration ökar mångfalden av språk. Detta kan leda till utmaningar i hälsa- och sjukvården. När sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. I sitt yrke ska sjuksköterskan utgå ifrån en holistisk människosyn, ett etiskt förhållningssätt och personcentrerad omvårdnad. Hur upplever sjuksköterskor kommunikationen med patienter när det inte delar ett gemensamt språk?Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med patienter när det föreligger en språkbarriär.Metod: En litteraturstudie som inkluderade artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. 10 artiklar valdes ut. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Resultat: Analysen utmynnade i 2 kategorier och 5 subkategorier. Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriärer försvårade möjligheten att utföra arbetsuppgifter, ge en personcentrerad omvårdnad och skapa en terapeutisk relation till patienten. Användandet av tolk ansågs som en nödvändig hjälp för att kunna kommunicera. Sjuksköterskorna använde sig även av andra resurser så som anhöriga som tolkar, beröring och icke-verbal kommunikation. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med patienterna vid språkbarriärer som främst utmanande. Det framkom även att det kunde upplevas som positivt och utvecklande. / Background: A well-functioning communication between a nurse and a patient forms the basis of nursing. Due to increased global migration, the diversity of languages is expanding. This can lead to challenges in healthcare. When the nurse and the patient do not speak the same language, a language barrier arises. In their profession, the nurse should approach care from a holistic perspective, ethical standpoint, and person-centered care. How do nurses experience communication with patients when they do not share a common language? Aim: To describe the nurse's experience of communicating with patients when a language barrier exists. Method: A literature study was conducted, including articles with a qualitative study design. Literature searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. 10 articles were selected. The results were analyzed using qualitative data analysis. Results: The analysis resulted in 2 categories and 5 subcategories. Nurses experienced that language barriers hindered the ability to perform tasks, provide person-centered care, and establish a therapeutic relationship with the patient. The use of interpreters was considered a necessary aid for communication. Nurses also utilized other resources such as family members as interpreters, touch, and non-verbal communication. Conclusion: Nurses perceived communication with patients in the presence of language barriers as primarily challenging. It was also noted that it could be perceived as positive and developmental.

Bakgrund: Sverige idag är ett multi-etniskt och flerspråkigt land där många människor talar ett annat språk än svenska. Språkbarriärer har uppstått som ett resultat av detta, särskilt inom sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter vid interkulturell kommunikation med patienter. Metod: Litteraturöversikten innefattade tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Analysen genererade två teman och sex subteman. Resultat: Resultaten presenteras utifrån två huvudteman: Utmaningar med språkbarriärer och Kommunikation med tolk. Missförstånd av information på grund av språkbarriären mellan sjuksköterskan och patienten ledde till att patienten undvek kommunikation med sjuksköterskan, vilket skapade ett bristande patientengagemang i deras vård. Tvåspråkiga sjuksköterskor tjänstgjorde emellanåt som tolkar trots deras bristande erfarenhet av att arbeta som tolk. Slutsats: Studien visar att språkliga barriärer gjorde sjuksköterskans arbete och omvårdnadsarbetet samt patientsäker vård mer utmanande. Språkliga barriärer hade en negativ inverkan på både sjuksköterskan och patienten. Med mer kunskap och erfarenhet om interkulturell kommunikation skulle sjuksköterskan kunna medverka till en ökad patientsäkerhet och bättre följsamhet till ordinerad behandling. / Background: Sweden today is a multi-ethnic and multilingual country where many people speak a different language other than swedish. Language barriers have arisen as a result of this, particularly in healthcare. Aim: The purpose was to shed light on the nurses' experiences of intercultural communication with patients. Method: The literature review included twelve scientific articles with a qualitative method and was analyzed based on Friberg's analysis model. The analysis generated two themes and six subthemes. Results: The results are presented based on two main themes: Challenges with language barriers and Communication with an interpreter. Misunderstanding of information due to the language barrier between the nurse and the patient led to patient avoidance of communication with the nurse, creating a lack of patient commitment in their care. Bilingual nurses sometimes served as interpreters despite their lack of experience working as interpreters. Conclusion: The study shows that language barriers made the nurse's work more challenging and, as a result, also made nursing work and patient safety more challenging. The resulting language barriers had a negative impact on both the nurse and the patient. With more knowledge and experience about intercultural communication, the nurse could contribute to increased patient safety and better adherence to prescribed treatment.

Denna studie syftar till att utforska utmaningar och fördelar med att arbeta i mångkulturellateam där medlemmarna i teamet arbetar för gemensamma mål och arbetsuppgifter, men ärpositionerade i olika länder. Ett särskilt fokus ligger på hur man kan optimera hanteringen avdessa utmaningar för att uppnå ökad effektivitet och motivation. Genom intervjuer med ledareoch teammedlemmar, har den empiriska data identifierat nyckelutmaningar såsomspråkbarriärer, hierarkiska strukturer, kulturella skillnader i arbetsmoral samtkommunikationssvårigheter. För att kunna hantera dessa problem föreslås bättreintegreringsprocesser, mer fysiska möten och videosamtal samt kulturell känslighetsträning.Dessutom betonas vikten av decentralisering och ökad fysisk närvaro av ledare för att byggatillit och gemenskap. Stella-Ting Toomey´s teori om konflikthantering tillämpas för attpoängtera hur kulturella, situationsmässiga och individuella faktorer påverkarteamdynamiken. Resultaten visar på, trots de metodologiska begränsningarna, att deutmaningar och hanteringen av dessa är relevanta för organisationer och företag med liknandemångfald. Implementering av de föreslagna strategierna kan förbättra motivation, effektivitetoch välbefinnande i mångkulturella team, vilket gynnar företagets totala resultat. Införframtida forskning inom detta ämne rekommenderas att djupare studier om de specifiktkulturella aspekterna och den påverkan de har på teamdynamiken. Även longitudinella studierrekommenderas för att kunna följa hur de föreslagna strategierna implementeras i teamen ochhur de kan ha en långsiktig effekt på prestationerna i arbetet.

The Swedish construction industry makes extensive use of foreign labour. Communication with the foreign workers is perceived as the biggest challenge, language barriers arise when people do not speak a common language. The purpose of the work is to investigate preventive measures and aids against problems that arise on construction sites due to a language barrier between people whose native language is Swedish and foreign workers, with a focus on safety aspects.   How Swedish companies work to counteract the negative consequences of language barriers on construction sites was analysed through a survey, which was sent out to professionals and white-collar workers who work on construction sites with foreign workers. The survey resulted in their view of the problem, which factors language barriers negatively affect and to what extent. This basis was used to compile recommended methods and tools to prevent language barriers on Swedish construction sites from negatively affecting safety.   The conclusion is that there are many good methods that are already widely used internationally and among the large Swedish companies. The problem is that the problems and challenges of foreign labour are not sufficiently recognized, and that many companies have not yet implemented methods to counter it.

I Sverige ökar antalet nyanlända människor som ska etablera sig i det svenska samhället. Sysselsättning och deltagande på den svenska arbetsmarknaden har visat sig vara grundläggande för att integrering av nyanlända ska ske så snabbt som möjligt. Samtidigt är Arbetsförmedlingen en av de allra första myndigheterna som en nyanländ möter i Sverige. Studien har därmed avsett att undersöka Arbetsförmedlingens interkulturella kommunikationsarbete med syfte att bringa klarhet kring hur en svensk myndighet arbetar gentemot dess multikulturella befolkning. Myndighetens kommunikationsarbete har studerats utifrån begreppet interkulturell kommunikation inom organisationer och studien bygger på fem stycken semistrukturerade intervjuer och en gruppintervju med anställda vid Arbetsförmedlingen.     Resultatet av studien visar att myndigheten i högsta grad arbetar med interkulturell kommunikation gentemot deras nyanlända medborgare, samtidigt som många hinder försvårar myndighetens kommunikationsarbete. Språket är den främsta svårigheten, där tolkens roll blir oerhört viktig och antingen hjälper eller stjälper kommunikationen. Samtidigt bidrar många andra orsaker, så som svagt förtroende för myndigheter, traumatiserade människor eller bristande resurser till att myndigheten inte kan utföra sitt kommunikativa arbete på bästa sätt. / In Sweden, the numbers of immigrants are constantly increasing. Participation at the Swedish labour market is crucial when it comes to a successful establishment for the newcomers. Arbetsförmedlingen (the Swedish labour authority), is also one of the first authorities a newcomer encounters once in Sweden. With this in consideration, this study was designed to investigate the intercultural communication work at Arbetsförmedlingen with the aim to bring clarity around how a Swedish authority works toward its growing multicultural population. We have studied Arbetsförmedlingens communicational work based on the concept of intercultural communication within organizations. The study is based on four semi-structured interviews and one group interview with employees at Arbetsförmedlingen.   The result of the study shows that the government authority works with intercultural communication towards their newcomers on a high level but obstacles in the intercultural communication hamper the communicational efforts. Language barriers are seen as the main difficulty, and the interpreter’s role becomes extremely important and can either help or hinder the communication. At the same time, many other difficulties are contributing to communicational problems for the authority. Lack of trust in authorities, traumatized people and lack of resources hinders the authority to achieve a truly good intercultural communication.

Bakgrund: I Sverige har antalet invånare med utländsk bakgrund ökat de senaste åren vilket medför att hälso- och sjukvården vårdar allt fler patienter som inte kan det svenska språket. Informationsutbytet mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av vårdandet. Arbetet inom hemsjukvården kan vara utmanande då allt fler patienter vårdas hemma, och sjuksköterskor ska kunna leva upp till de krav som ställs på att ge alla patienter god vård på lika villkor. Språkliga hinder kan vara en utmaning för sjuksköterskor i mötet med patienter. När kommunikationen inte fungerar på grund av språkbarriärer riskerar patientens vård att drabbas negativt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer vid mötet med patienter i hemsjukvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med åtta semistrukturerade intervjuer. Tre distriktssköterskor, en specialistsjuksköterska inom vård av äldre samt fyra sjuksköterskor deltog. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Sjuksköterskorna använde sig ofta av olika strategier för kommunikation, genom kroppsspråket samt anhöriga och vårdpersonal som tolkar. Vidare upplevde sjuksköterskorna utmaningar i vårdarbetet vid språkbarriärer, där mer tid avsattes för patienterna. Även förutsättningar för god vårdrelation samt bedömning försvårades vid språkbarriärer. Sjuksköterskorna upplevde även skillnader i vårdmötet när ett gemensamt språk saknas, där kunskapen om olika kulturer upplevdes bristande. Språkbarriärer påverkade även sjuksköterskornas arbetsbelastning samt patienters förväntningar på hemsjukvården. Slutsats: Det krävs en fungerade kommunikation för att skapa en god vårdrelation. Att använda auktoriserad tolk är inte alltid optimalt inom hemsjukvårdens verksamhet då det krävs mer planering. Ofta tolkar anhöriga och kollegor istället. Det upplevdes ta mer tid att vårda patienter som inte talar svenska, önskemål fanns om att verksamheten anställer fler sjuksköterskor. Bristande kunskap om olika kulturer upplevdes, mer utbildning inom kulturella skillnader var önskvärt för att vårdrelationen med patienten kan förbättras. Förväntningarna på hemsjukvården upplevs höga från patienter som inte talar svenska, genom lättillgänglig skriftlig information på olika språk om hemsjukvårdens verksamhet kan rätt information nås ut till patienterna. / Background: In Sweden the number of residents with a foreign background has increased, and as a result it is becoming more common in the health care to care for patients who cannot speak the Swedish language. The exchange of information between the patient and the nurse is an fundamental part of the care. The work within home care can be challenging as more patients are cared for at home and nurses must be able to live up to the requirements that are set, for all patients to receive good care on equal terms. Linguistic barriers can be a challenge for nurses when meeting patients. When the communication does not work due to language barriers, the patient's care risks being affected negatively. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of language barriers when meeting patients in home care. Method: The study was conducted with a qualitative inductive approach with eight semi-structured interviews. Three district nurses, one specialist nurse in the care of the elderly and four nurses participated. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories and ten subcategories. The nurses often used different strategies for communication, through the body language, and relatives and nursing staff as interpreters. Furthermore, the nurses experienced challenges in the health care by language barriers, where increased time was spent for the patients. Prerequisites to establish a good care relationship and nursing assessment were more difficult due to language barriers. The nurses also experienced differences in health care meeting when a common language is missing, where the knowledge of cultural differences was felt to be lacking. Language barriers also affected the nurses' workload and patients' expectations of home care. Conclusion: A well-functioning communication is required to create a good care relationship. Using an authorized interpreter is not optimal within the home care, as more planning is required. Instead relatives and colleagues are used as interpreters. It was perceived to take more time to care for patients who do not speak Swedish, therefor there was a wish that more nurses should be hired. Lack of knowledge in cultures was experienced, more education in cultural differences was desirable to improve the care relationship. The expectations of home care were high from patients who dont speak Swedish, through easily accessible information about home care in different languages can the right information reached to the patients.

<p>Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg & Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk.</p> / <p>Background: To provide good health care requires good communication between nurse and patient. When the nurse caring for patient whom are immigrant with a different native language, the nurse’s language skills are sometimes insufficient and they are in able to understand and to be understood, which can lead to misunderstandings. Method: The literature review was based on 14 articles. Researches were made in the databases; Cinahl, PubMed, and Elin@Blekinge. Articles from 2000-2010 were included. Articles were reviewed by Forsberg & Wengström template. Aim: The aim was to describe nurses' communication problems and the implications of meeting patients who are immigrants with a native language. Results: The results are presented in four categories: use of interpreter, inadequate language skills, frustration and pre-understanding. The nurse experienced that nursing a patient with inadequate language skills led to limited nursing and miscalculations. The nurse also expressed the dissatisfaction at the lack of care given to non-native speaking patient and was worried about the quality of care provided. The nurse believed that patients with language difficulties required more time and was more of a burden on health care than patients without language barriers. Discussion: To facilitate communication with patients who are immigrants with a native language, a professional interpreter should be hired. Multilingual nurses can also be helpful as interpreters.</p>

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg &amp; Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk. / Background: To provide good health care requires good communication between nurse and patient. When the nurse caring for patient whom are immigrant with a different native language, the nurse’s language skills are sometimes insufficient and they are in able to understand and to be understood, which can lead to misunderstandings. Method: The literature review was based on 14 articles. Researches were made in the databases; Cinahl, PubMed, and Elin@Blekinge. Articles from 2000-2010 were included. Articles were reviewed by Forsberg &amp; Wengström template. Aim: The aim was to describe nurses' communication problems and the implications of meeting patients who are immigrants with a native language. Results: The results are presented in four categories: use of interpreter, inadequate language skills, frustration and pre-understanding. The nurse experienced that nursing a patient with inadequate language skills led to limited nursing and miscalculations. The nurse also expressed the dissatisfaction at the lack of care given to non-native speaking patient and was worried about the quality of care provided. The nurse believed that patients with language difficulties required more time and was more of a burden on health care than patients without language barriers. Discussion: To facilitate communication with patients who are immigrants with a native language, a professional interpreter should be hired. Multilingual nurses can also be helpful as interpreters.