A Road project’s frame is built up of a decision- and consultation process, where the results of the preparatory studies are being discussed. The aim with a consultation process is that all the opinions and knowledge from the operators' will be taken into count in the basis of information, that is needed in order to the different involved operators' to take a decision. The aim of the essay was to investigate how the decision- and consultation process for a road project, the E4 section between Uppsala Läby, turned out. The aim is also to bring up how the process could have been done more correctly. The study was carried out through a qualitative method with an analysis of materials from the National Road Administration's archives, the associated Environmental Impact Assessment (EIA) and through interviews of the different operators. My theoretical basis has been a Stakeholder Analysis and its principles, and theory about different executions of social planning. The result showed that the decision- and consultation process has been bursting in democracy and consideration taking of the different operators' opinions, has been poor from the developer’s, in this case the National Road Administration's, side. The National Road Administration has implemented the project on the basis of its own preferences and has not more or less given some compromises to the other operators. The public felt displeased and disappointed, as there were many people affected by the road. The municipalities and the county board got the feeling of that there has been an informal process at the National Road Administration that has been vital important for the final decision about the road's draw. / Ett vägprojekts stomme byggs upp av besluts- och samrådsprocesser, där resultaten av förstudierna diskuteras. Syftet med en samrådsprocess är att alla aktörers åsikter och kunskaper ska tas med i det underlag av information, som behövs för att de olika inblandade parterna ska kunna fatta ett beslut. Uppsatsens syfte var att undersöka hur besluts- och samrådsprocessen för ett vägprojekt, E4:ans delsträcka mellan Uppsala-Läby, gick till och att föra fram vad som kunde ha gjorts bättre. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med en analys av material från Vägverkets arkiv, den tillhörande Miljökonsekvensbeskrivningen och genom intervjuer av de olika aktörerna. Min teoretiska utgångspunkt har varit aktörsanalyser och dess principer, samt teori om olika utföranden av samhällsplanering. Resultatet visade att besluts- och samrådsprocessen har varit bristande i demokrati och hänsynstagande av de olika aktörernas åsikter, har varit dåligt från projektörens, i det här fallet Vägverkets, sida. Vägverket har genomfört projektet utifrån dess egna preferenser och har i stort sett inte givit några kompromisser till de andra aktörerna. Allmänheten känner sig missnöjda och besvikna, det var många som drabbades hårt av vägens sträckning. Kommunerna och Länsstyrelsen fick känslan av att det har pågått en informell process hos Vägverket som har varit avgörande för det tagna beslutet om vägens dragning.

In today’s business world it is not just about doing business anymore, the need increases for organisations to take intangible resources, like the corporate reputation, into consideration. These corporate reputations have a multitude of positive functions for organisations. However, in times of crises these assets are most fragile and get damaged easily. This study therefore discusses how organisation can restore their corporate reputations after experiencing a crisis. For the collection of empirical data three internationally operating organisations have been chosen, each having experienced a non-self-inflicted crisis over the last three years. With the use of semi-structured, telephone interviews, information was collected from these organisations. This was then compared with the theoretical framework with the intention of disclosing possible differences. The main conclusions following this research are that the repair process consists out of two important aspects. The first is the preparation cycle; any organisation should set up a response program to facilitate fast reaction. The second cycle is that of the actual response, in which organisations should, based upon the set-up program, determine the unique approach for the situation. Within this second process both direct and indirect influencing factors should be taken into consideration.

Sverige är ett av de länder som påverkas mest av globaliseringen. En kraftig ökning av utländska direktinvesteringar och gränsöverskridande förvärv och fusioner har förändrat det svenska näringslivet. Var femte svensk i näringslivet arbetar idag i ett utlandsägt företag. Utländska institutionella investerare står för runt en tredjedel av ägandet på Stockholmsbörsen. Ett nytt sätt att se på företagens mål och mening sägs ha kommit till Sverige. Talet om aktieägarvärde ges utrymme i media och i företagens kommunikation. Det sätter aktieägarna i främsta rummet på ett sätt som är annorlunda jämfört med ett svenskt intressentmodellsorienterat sätt att se på företaget. Mot denna bakgrund studeras fyra svenska företag som snabbt blir mer internationella genom förvärv och fusioner. I en hermeneutisk studie får vi genom kvalitativa och longitudinella fallstudier följa anställda och chefer och se deras reaktioner på de stora förändringar som internationaliseringen innebär för vardagslivet i organisationen. Läsaren erbjuds en explorativ och induktiv resa som ger en ökad förståelse för mötet mellan det svenska och det globala och för vilken påverkan som sker på svenska företags relationer med sina nära intressenter. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

I en allt mer globaliserad värld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag växer fram. First North är en handelplats som erbjuder små och medelstora företag en möjlighet att tillgå externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade på en handelsplats, är investerares förtroende något avgörande för att kunna växa. Något som dock skett under de senaste åren, är att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North från affärsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen på First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovärdig förvaltning. Detta har lett till att börsvärdena för bolagen på First North har rasat, vilket försvårat möjligheterna för företagen att växa, samt att det hindrar nya bolag från att etablera sig på listan. Mot bakgrund av detta, har studiens syfte skapats, ”Genom empiriska studier öka förståelsen för oberoende analytikers åsikter till bolag listade på First North. Med denna information ska vi visa på vilka ageranden bolagen på First North kan göra för att stärka sitt förtroende gentemot investerare.” Undersökningen har genomförts via telefonintervjuer med fem stycken oberoende analytiker som följer bolag på First North. Oberoende analytiker har valts, då dessa inte sitter på dubbla stolar, och samtidigt hjälper företagen listade på First North med rådgivning. Orsaken till att valet föll på analytiker, är att dessa publicerar material som investerare läser, och därför har de en stor påverkan på vilken syn investerare har till bolagen på First North. Vi har använt oss av teorier gällande övergripande bolagsstyrning. Detta för att uppsatsen ska beröra samtliga bolag på First North. Teorierna har behandlat hur företagen ska agera gentemot olika intressenter, samt hur styrelsen föredras att se ut. Det vår forskning har kommit fram till, är att oberoende analytiker önskar se att företag listade på First North ska utöva affärsverksamhet utifrån ett brett förhållningssätt. Där flertalet intressenter tas i beaktande när beslut fattas. Flera målsättningar sågs inte som något motsättande, utan istället som något kompelementärt. Dock så framkom det att detta inte var motiverat med att företagen har något ansvar gentemot dessa, utan att företagets primära mål enligt analytikerna, är att uppnå uthållig tillväxt, vilket är bäst sammankoppalt med detta förhållningssätt. Gällande hur styrelsen ska se ut, ansåg analytikerna att det viktigaste var att minst en person gjort resan från litet till stort bolag tidigare, men också att styrelsens kompetenser ska vara diversifierade. Då företagen behöver hantera flertalet områden, är det nödvändigt att styrelsemedlemmarna besitter olika kunskaper. Med en mix av olika kunskaper, menar analytikerna att ett större förtroende finns, och att en bättre möjlighet finns för att skapa tillväxt än om en mer homogen styrelse existerar.

The production of soy in Brazil has been linked with serious ecological impacts. In order to curbenvironmental problems, there have been established public-private initiatives such as the “Round Tables”,focused on the creation of standards to make value chains of commodities products more sustainable. Thepresent study focuses on identifying the motives and challenges of the adoption of the Roundtable onResponsible Soy (RTRS) certification amongst Brazilian soy producers. The results show the adoption of the RTRS among large producer is mainly driven by potential higher pricesand access to new markets. Medium and small producer adopt the scheme in order to improve their technicalcapacity and ability to meet social and environmental regulation. On the other hand lack of demand for RTRS certified soy seems to be the main challenge for producers to adopt the certification. The gained insights willprovide practioners and academics a basis for exploring possible solutions to overcome such challenges and atthe same time, boost the adoption of the RTRS amongst Brazilian producers.

As demands on companies’ accountability have increased, researchers have turned their attention towards the social auditing practice and studied its role in companies supply chains. This study highlights a theory gap, questioning existing praise and criticism correlated to the categorization of social auditors. By comparing two different social audit categories, namely the independent and internal auditors, this paper contribute with a broader understanding of the similarities and differences between the two audit types. This study addresses the research question; how does the independent and internal social audit type support companies’ work with improving social standards in the supply chain? The theoretical framework includes aspects within the area of social auditing, buyer-supplier relationships and theories regarding the categorization of the two audit types. The study draws upon a qualitative approach investigating two cases with different social auditors, finding that both auditor types have their strengths and weaknesses, and therefore support companies in different ways. Referring to this tradeoff, this study concludes that the praise and criticism correlated to the two audit classifications of independent and internal auditor might not be completely valid, which calls for further research.

Corporate social responsibility (CSR) is an important subject in business administration, and has been for many years. Over the past few years it has been become an increasingly debated topic. The CSR subject mainly focuses on multinational enterprises (MNEs), resulting in a research gap concerning CSR in small and medium size enterprises (SMEs). SMEs outline the majority of all companies on the European market; therefore, it is empirically interesting to further investigate how SMEs perceive CSR commitment. The purpose of this dissertation is to explain how CSR commitment of internal and external stakeholders influences CSR commitment in SMEs. The research was conducted with a quantitative survey. The data collected with the survey was tested and analyzed with both an explanatory and exploratory research strategy. Explanatory research was performed in order to test the derived hypotheses and explain the research question. Exploratory research was then performed in order to provide a further understanding of how SMEs view stakeholders and their CSR commitment. These two research strategies revealed that internal and external stakeholders influence CSR commitment in SMEs. However, SMEs perceive some stakeholders similarly because of their relationship with the company. There are three main concepts of CSR commitment: environmental, social and financial responsibility. Results showed that financial CSR is considered distinctly different from the two other measured CSR concepts. The theoretical contributions may be of importance to owners of SMEs and MNEs in order to gain a deeper understanding of CSR as a subject. Also, findings can help scholars interested in further researching CSR commitment in SMEs. The methodological contributions of this dissertation are of relevance for future research on the subject, since the developed instrument for measuring CSR commitment was successful. Without an established measure for this area, this instrument enables further development and thereby more valid research regarding CSR commitment and SMEs.

In modern times environmental matters have increased in importance and are being discussed more frequently, and especially in relation with company activity. One way of complying with modern standards for companies is to work with environmental management systems, and it has become quite normal for companies to certify their environmental management systems to a recognized environmental certification. Continuing on this, the purpose of our thesis is to gain a deeper understanding regarding and ultimately assess why it is that companies seek environmental certification. Additionally, we have developed a sub-purpose which is designed to help us gain a deeper understanding regarding the main purpose in a practical context. We will look at 5 production companies in Umeå that have implemented an environmental certification, specifically ISO 14001, and try to understand the reasoning behind choosing to become certified. We will also examine the environmental effectiveness of an ISO 14001 certified environmental management system. We have conducted a comparative case study with these 5 companies in Umeå. Our method of collecting primary data was to interview the companies with a qualitative semi-structured interviewing technique. In the empirical part of the thesis we focused on practically testing the theoretical material. Furthermore, we also analyzed secondary data received from the companies' websites and directly from the interviewees in order to assess the effectiveness of an ISO 14001 certified environmental management system in financial and environmental terms. Regarding the theoretical framework, we focus on two theories referred to as the legitimacy theory and the stakeholder theory, and these theories are used to explain organizational behavior. We also have theoretical material explaining the positives and negatives of environmental management systems, and also ISO 14001 certification and the reasons why companies can benefit from such certification. Our findings suggest that the matter of legitimacy, in combination with the stakeholder theory, affected all of the companies in one way or another when choosing to seek environmental certification. In what ways the companies were affected differed even though there were many similarities across the companies regarding their reasoning to become ISO 14001 certified. We also found that, despite collecting a lot of hard data illustrating the companies' environmental performance over recent years, it was difficult to directly link any improvements to ISO 14001. It was, however, stated that ISO 14001 certification for the environmental management systems did improve the overall quality and environmental focus and performance, but it is still difficult to assess this with much accuracy and certainty due to many contributing factors.

Väl fungerande affärssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. Tyvärr är systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden är uppenbara. Då tillräcklig kunskap och erfarenhet från implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sällan externa konsulter för att bidra med hjälp. Att försöka underlätta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svårigheter av olika slag t.ex beroende på en komplex relationsbild mellan konsulten i fråga och klientorganisationens ingående aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning där datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affärssystem. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att påverka implementering beroende på sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingående parter. Analysarbetet baseras på Mitchell et al.´s (1997) Stakeholder-teori, där attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelägenhet (U) används för att positionera konsulterna. Med positionering menar vi således vilka av dessa tre attribut konsulterna har. Resultaten visar att konsulter i regel uppfattas som legitima och kunniga och att de visar stor angelägenhet att genomföra projektarbet på ett positivt och effektivt tillvägagångssätt. I intervjuerna framkom att konsulterna ofta ansåg sig vara maktlösa och att de har problem att påverka implementationsprocesser på ett direkt sätt. Konsulterna rapporterade dock att de med sitt kunnande, erfarenhet och sociala ställning i projekt kan skapa koalitioner med mer inflytelserika aktörer och därigenom påverka nödvändiga beslut på ett indirekt sätt. Med Mitchells et al. (1997) Stakeholder-teori som bakgrund definieras detta fenomen därför som att konsulter har en reducerad variabel P och därmed en säregen position att, i vissa frågor,kunna påverka ett projektarbete

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor. I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan. Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har utförts med ägare i småföretag. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att externa intressenters påtryckningar påverkar småföretag att behålla revisorn. Intressenter tenderar att påverka småföretag i större utsträckning än stora företag, på grund av det förekommer resursbrist i småföretag. Småföretag har resurser som visserligen är mer begränsad och som en konsekvens av resursbrist påverkas småföretag av externa intressenter genom att vara lyhörd. Småföretag påverkas mer eller mindre av intressenter och företagen ser behovet av revisorn för att tillgodose intressenternas påtryckningar. / The problem with our study is based on the new Audit Act that came into effect November 1st 2010 which abolished the audit requirement. The law includes that any stock company that acquires two out of the three criteria does not have to hire an accountant, the criteria are the following: they need to have an average of 3 employees, a turnover of less than 3 million Swedish kronor and a total assets of less than 1.5 million Swedish kronor. In correlation with the abolishment of the audit, the significance of the audit for various stakeholders was widely debated. The audit was introduced primarily to provide better control of external stakeholders. Despite the amendments, there are now several small businesses that continue to keep the auditor of the company and it is mainly due to external stakeholder impact. The purpose of this study is to create understanding to why small businesses retain the auditor of the company in relation to external stakeholders and what effect they have, from a small business perspective. The study is based on a qualitative study through interviews which were conducted with owners of small businesses. Based on the empirical evidence we have conducted that external stakeholders pressure results in that small businesses decides to keep the auditor. Stakeholders tend to affect small businesses more than large businesses, due to that there is a shortage of resources in small businesses. As a consequence of a lack of resources small businesses are affected by external stakeholders by being responsive. Small businesses are affected more or less by the stakeholders and businesses understand the need for the auditor to meet stakeholder pressure.