Bakgrund: Telefonrådgivning är ett av distriktssköterskans arbetsområden inom primärvården och innebär ett komplext och kort möte. Brister i kommunikationen är den vanligaste orsaken till att vårdskador uppstår och bristande kommunikation vid telefonrådgivning kan leda till felaktiga eller försenade diagnoser.     Syfte: Syftet med studien var att utifrån kärnkompetensen säker vård beskriva distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor på fem olika vårdcentraler i södra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Graneheim & Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Tillit till erfarenhet, utbildning och kollegialt stöd som distriktssköterskorna upplevde som en trygghet och som ett stöd. Att inte räcka till handlade om distriktssköterskornas upplevelser av att inte kunna hjälpa patienterna som de önskade och att inte kunna motivera dem.  Tillit till digitalt stöd innefattade att distriktssköterskorna upplevde tillgång och tillit till den digitala journalen och riktlinjer. Tidens betydelsefullhet handlade om att tidsbegränsningen och att kunna ta sig tid är betydelsefulla faktorer. En säkerhetsrisk att inte ha patienten framför sig handlar om att det är svårt att göra bedömningar när visuell kontakt med patienten saknas och/eller vid kommunikationssvårigheter. Slutsats: Studien kan bidra till en ökad medvetenhet om möjligheter och hinder i arbetet för distriktssköterskor i telefonrådgivningen inom primärvården samt att det finns förbättringsområden för att kunna säkerställa en säker vård.   Nyckelord: distriktssköterska, innehållsanalys, säker vård, telefonrådgivning, upplevelser / Background: Telephone consulting is one of the district nurses area of work within primary care and involves a complex and short meeting. Shortcomings in communication are the most common reason why healthcare injuries occur and lack of communication in telephone counseling can lead to incorrect or delayed diagnoses.    Aim: The aim of the study was to describe, based on the core competence of safe care, district nurses´ experiences of telephone counseling within primary care.   Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven district nurses at five different health centers in southern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis inspired by Graneheim & Lundman.   Results: The analysis resulted in five categories. Confidence in experience, education and collegial support showed that the district nurses experienced these factors as a security and as a support. Not being enough was about the district nurses´ experience of not being able to help patients as they would have wanted and not being able to motivate them. Trust in digital support included that district nurses experienced access and confidence in the digital journal and guidelines. The significance of time is about the fact that time constraints and time are important factors. A safety risk not to have the patient in front of you is about the difficulties to make judgements when visual contact with the patient is lacking and/or communication difficulties. Conclusion: The study may contribute to an increased awareness of opportunities and obstacles in the work of district nurses in telephone counseling in primary care and as it shows that there are areas for improvement in order to ensure a safe care.   Keywords: district nurse, content analysis, experiences, safe care, telephone consulting

Bakgrund: Säker vård är ett ämne som ständigt är aktuellt inom vården. För att skapa förutsättningar för säker vård är de basala hygienrutinerna en viktig del i omvårdnadsarbete. Patienter inom slutenvården i Sverige drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI) som bidrar till ökade kostnader för samhället, lidande för patienten och är ett hot mot säker vård. Undersökningar gjorda av Sveriges kommuner och landsting visar ett starkt samband mellan följsamheten av de basala hygienrutinerna och VRI.   Syfte: Att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en medicinsk akutvårdsavdelning, med fokus på handhygien och dess betydelse för vårdrelaterade infektioner.   Metod: En kvantitativ empirisk långtidsuppföljning (2013-2018) har genomförts. Observationer har utförts på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. De yrkesgrupper som observerades var undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Samtlig data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA). Deskriptiv data har sammanställts och analyserats genom statistikprogrammet SPSS.   Resultat: Vid analys framkom att följsamheten till handhygien skiljer sig mellan de olika yrkesgrupperna, undersköterskorna visar på högst följsamhet. Det moment där yrkesgrupperna visar på högst följsamhet var handsprit efter patientkontakt.   Slutsats: För att en god och säkervård ska kunna utföras bör vårdpersonal få möjlighet till en bredare kunskap om handhygien och smittspridning. Analysen av långtidsuppföljningen har bekräftat vad tidigare studiers resultat har visat kring följsamhet till handhygien.

Tidigare forskning kring hygienrutiner har visat att följsamheten hos vårdpersonal är bristande samt att bristande följsamhet leder till ökad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syftet var att undersöka följsamheten kring basala hygienrutiner hos sjuksköterskor och undersköterskor samt jämföra hur följsamheten skiljer sig personalkategorierna emellan samt före och efter patientkontakt, på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige under åren 2013–2018. Studien hade empirisk utformning. Data samlades in genom observationer och analyserades med stöd av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Det som observerades var följsamhet till korrekt användning av handdesinfektion, handskar, platsförkläde/skyddsrock och rätt klädsel. Totalt gjordes 564 observationer mellan åren 2013–2018. Resultatet visar att det finns rum för förbättring i följsamhet. Överlag visar undersköterskor på en högre grad av följsamhet genom alla observerade år. Märkbar skillnad sågs mellan följsamhet till handdesinfektion före och efter patientkontakt, där följsamheten i sistnämnda var bristande. Vidare interventioner behövs för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner, minska risken för vårdrelaterade infektioner och höja patientsäkerheten. / Title: Compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines in a medical intensive care unit: A quantitative long-term study. Previous research has shown that compliance to hygiene routines among healthcare professionals is inadequate and that inadequate compliance is linked to increased prevalence of healthcare-associated infections (HCAI). The aim of this study was to examine the compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines and to make an occupational comparison before and after patient contact, in a medical intensive care unit in southern Sweden over a period of six years. The study had an empirical approach. Data was collected through observations and was analyzed using Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Observed aspects included compliance to correct usage of hand rub, plastic gloves, aprons as well as proper clothing. A total of 564 observations were made during the years 2013–2018. The result shows that there is room for improvements to compliance, with assistant nurses overall showing a higher rate of compliance throughout all observed years. Noticeable differences in compliance were found between hand rub usage before and after patient contact, with a lack of compliance in the latter. Further interventions are needed in order to improve compliance rates to guidelines regarding hygiene to prevent HCAI and increase patient safety.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskor med flera komplexa arbetsuppgifter. Behovet av att delegera arbetsuppgifter ökar i och med detta och kraven på att delegera patientsäkert beskrivs som centralt. Den tidigare forskningen ger ingen klar bild över vem som har vilket ansvar i delegeringsfrågan. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka sjuksköterskors ansvar vid delegering av hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal verksamhet. Metod: Studien följer en kvalitativ ansats med en innehållsanalys. Insamlingen av data skedde via inspelade semistrukturerade intervjuer. För examensarbetet blev sex sjuksköterskor intervjuade. Resultat: Tre kategorier utformades av resultatet: ansvar gentemot patienten vid delegering, ansvar under delegeringstillfället och ansvar efter utförd delegering. Gemensamt hade informanterna ett standardiserat – webbaserad – delegeringsrutin. Dock fanns det lite till ingen uppföljning på delegeringar. Slutsats: delegeringsprocessen är komplex med oklar ansvarsbild. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten i slutänden får god och säker vård även om det är helg, kväll eller sjukdomsfall i personalgruppen. / Background: Previous studies show a stressful work environment for nurses with complex job assignments. The demand to delegate job assignments is increasing as an aftermath and the requirement to delegate job assignments with patient safety in mind is described as a central factor. The previous studies gave no clear image of who has the responsibility in delegations. Objectives: The aim of this study was to examine the registered nurses’ experiences of responsibility during delegations. Method: The study has a qualitative approach and is assembled in content analysis. Data has been collected through semi structured interviews. For the study six nurses have been interviewed. Result: The manifested results formed up in three categories: responsibility towards patients when delegating, responsibility during the delegation and responsibility after the delegation. The informants had in common that they were following a standardized web-based delegation routine. Though there was slight to no follow up on the delegations. Conclusion: The delegation process is complex with unclear responsibility. The nurse is responsible for ensuring that the patient receives good and safe care in the end, even if it is weekend, evening or illness in the staff group.

Bakgrund: Överrapportering av patienter inom slutenvården är ett vanligt förekommande moment för sjuksköterskor. Det finns strategier och faktorer som har betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering av patienter mellan sjuksköterskor inom sluten hälso- och sjukvård. Genom att uppmärksamma strategier och faktorer som har betydelse för överrapportering av patienter inom slutenvården kan en säkrare patientvård bedrivas. Syfte: Att belysa strategier och faktorer som har betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering av patient mellan sjuksköterskor inom sluten hälso- och sjukvård. Metod: Designen som använts var en litteraturöversikt. Litteraturöversikten grundade sig på 15 vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod. Datainsamling har gjorts via PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av inkluderade artiklar visade att strategier och faktorer hade betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering. Strategier som var viktiga att belysa var "förberedelse inför rapport, frågor, bedside handover och rapporteringsmallar som Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation (SBAR) och head to toe". Faktorer som beskrevs i resultatet var "rapportens innehåll, tidsbrist, teamsamarbete och attityder, miljö och teknik". Slutsats: Litteraturöversikten slutsats kom fram till att flera strategier hade en inverkan på överrapportering, dessa var "förberedelse inför rapport, frågor, bedside handover och rapporteringsmallar som SBAR och head to toe". Faktorer hade också en inverkan på överrapportering och dessa var "rapportens innehåll, tidsbrist, teamsamarbete och attityder, miljö och teknik." Dessa strategier och faktorer har positiv och negativ inverkan på sjuksköterskans arbete mot en säker vård och patientsäkerhet. / Background: Reporting of a patients within inpatient healthcare was a common occuring moment for nurses. By paying attention to strategies and factors of relevance for reporting of should it be possible with a more safe patient care. Aim: To illustrate strategies and factors of relevance patient safety when reporting of patients between nurses within inpatient healthcare. Method: The design used was literature review. The review was based on 15 scientific articles of qualitative, quantitative or mixed method. The data have been collected from PubMed and Cinhal. Result: The result showed that strategies and and factors was of importance for the patient safety when reporting of. Strategies important to focus on was "preparation before reporting of, questions, bedside handover and reporting forms as Situation, Background, Assessment and Recommendations (SBAR) and head to toe. Factors described in the result were " content of the report, lack of time, team cooperation and attitudes, environment and technique. Conclusion: The conclusion of the literature review was that a number of strategies have impact on reporting of. These strategies are "preparation before reporting of, questions, bedside handover and reporting forms as SBAR and head to toe". Even factors have an impact on reporting of. Theses are "reporting content, lack of time, team cooperation and attitudes, environment and technique. These strategies and factors have impact on the work nurses conduct to secure healthcare and patient safety.

Den elektroniska journalen är en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsättningen för ett patientsäkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kärnkompetenserna informatik och säker vård, men brister i den elektroniska journalen kan påverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förståelse av att använda elektronisk journal i kommunal hemsjukvård. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor från fem kommuner i Kronobergs län (n 67). Datainsamlingen skedde med frågeformulär som analyserades med beskrivande statistik. Resultat: elektroniska journalen ansågs i hög grad vara ett bra stöd i det dagliga arbetet, och bidrog till en god och säker vård. Navigeringen i journalen och informationsöverföring mellan olika vårdgivare innebar oftast inte några större problem. Dubbeldokumentation mellan olika system förekom ofta och kunskap om journalens funktioner saknades. Det var i de flesta fall inte möjligt att använda journalen mobilt i hemsjukvården, trots att behov fanns. Över 80 % uppgav att läkemedelslistan ibland eller sällan var uppdaterad. Dessa brister kan påverka patientsäkerheten negativt eftersom förutsättningen för att bedriva en säker vård är att informationen i journalen är tydlig och korrekt. Studiens resultat kan ligga till grund för fortsatt forskning inom patientsäkerhet och utveckling av journalens användarvänlighet. / The electronic patient record is a part of nurses´ daily work, and increases the premise of patient safety. Nurses work by the core competencies informatics and safety, but flaws in the electronic patient record can affect these adversely. The aim of the study was to investigate the nurses' knowledge and understanding of using electronic patient records in municipal home care. Method: quantitative cross-sectional study. The sample consisted of nurses and district nurses from five municipalities in the county of Kronoberg (n 67). The data collection was done using questionnaires, which were analyzed with descriptive statistics. Results: the electronic patient record was to a high degree considered to be a good support in the daily work, and to contribute to a good and safe care. Navigation in the patient record and transfer of information between different health care providers, was usually not regarded as a major problem. Double documentation between various systems were common. There was a lack of knowledge of the patient record´s functions. It was in most cases not possible to use wireless connections for the patient record in the patient´s home, although the need existed. Over 80 % stated that the medication list was updated sometimes or rarely. These shortcomings can affect patient safety in a negative way, because the prerequisite for providing a safe care is that the information in the patient record is clear and accurate. The results of the study could be the basis for further research in safety, and for the development of the electronic patient record´s usability.

Sammanfattning Titel:                                  Distriktsköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården Fakultet:                             Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs:                                  OMA 312. Examensarbete i omvårdnad 15hp Författare:                           Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Handledare:                        Anna Nordin Examinerande lärare:          Maria Harder Examinator:                        Birgitta Bisholt Sidor:                                  31 Datum för examination:     oktober 2018 Svenska nyckelord:             Hemsjukvård, distriktssköterska, delegering, säker vård, kompressionslindning   Bakgrund: Hemsjukvården idag innebär alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser vilket ställer höga krav på distriktssköterskans kunskap och ledarskap. Distriktssköterskan överlämnar olika medicinska uppgifter till omvårdnadspersonalen och utgår då från olika författningar och riktlinjer. Det handlar även om att distriktssköterskan har en central ledarroll och ska arbeta för en säker vård. I Sverige ses en ökning av kroniska bensår vilket påverkar både det dagliga livet och livskvaliteten hos de drabbade. En viktig del i behandlingen av bensår är kompressionslindning. Distriktssköterskan i hemsjukvården delegerar kompressionslindning till omvårdnadspersonalen. Syfte: Beskriva distriktssköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. 12 distriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård intervjuades från sex olika kommuner. Resultat: Det framkom två generiska kategorier, Distriktssköterskors tillvägagångssätt vid delegering och Distriktssköterskors erfarenhet av vilka konsekvenser delegering kan leda till. Dessa beskrivs med tre subkategorier vardera. Konklusion: Studien visade att distriktssköterskorna utförde delegering av kompressionslindning till omvårdnadspersonalen på olika sätt, personlig eller generell delegering. Vid generell delegering innebär det att verksamheterna inte följer lagar, författningar och riktlinjer fullt ut och att patientens säkerhet kan påverkas negativt. Deras erfarenhet var att kunskap samt arbeta evidensbaserat ligger till grund för att delegera säkert. Patientens säkerhet och livskvalitet påverkades av omvårdnadspersonalens kunskap och intresse för att utföra den delegerade uppgiften. / Abstract Title:                                   District nurses experience of delegation for compression therapy in home healthcare Faculty:                               Health, Science and Technology Course:                               OMA 312 Degree project - nursing,15 ECTS Authors:                              Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Supervisor:                          Anna Nordin Examiner:                           Maria Harder Examiner:                           Birgitta Bisholt Pages:                                 31 Date for the examination:   October 2018 Key words:                         Home Health Care, District Nurse, Delegation, Safe care, Compression Therapy   Background: Home healthcare today means increasingly advanced healthcare efforts which place high demands on district nurses' knowledge and leadership. The district nurse handles various medical information to nursing staff based on different regulations and guidelines. The district nurse's also have a central leadership role and will work for a safe care. In Sweden, an increase in chronic leg ulcer is seen which affects both the daily life and the quality of life for the victims. An important part of the treatment of leg ulcers is compression therapy. The district nurse's delegates compression therapy to nursing staff in home care. Purpose: Describe district nurses experience of delegating compression therapy in the home health care. Method: Qualitative interview study with inductive approach that was conducted and analyzed based on qualitative content analysis. 12 district nurses from six different municipalities working in municipal home healthcare were interviewed. Result: Results are presented within two generic categories which were, District nurse's approach to delegation and District nurse's experiences the consequences delegation can lead to. These are described with six subcategories each. Conclusion: The study showed that district nurses performed delegation of compression wound care to nursing staff in different ways, personal or general delegation. In general delegation, the activities do not fully comply with laws, regulations and guidelines and the patient's safety can be adversely affected. Their experience is that knowledge, as well as evidence-based work, is the basis for a safe delegation. The patient's safety and quality of life are influenced by the nursing staff's knowledge and interest in performing the delegated task.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom ambulansverksamheten utsätts för många olika situationer i arbetsmiljön som riskerar att påverka vårdandet av patienterna. De riskerar att utsättas för både fysiska och psykiska påfrestningar som i vissa fall kan medföra att den patientsäkra vården riskerar att äventyras. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av hur arbetsmiljön kan påverka vårdandet inom ambulanssjukvården. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som byggde på semistrukturerade intervjuer. Det var 15 sjuksköterskors erfarenheter inom ambulansverksamheten som ligger till grund för resultatet. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Resultatet belyste att det finns ett flertal faktorer inom arbetsmiljön som enligt ambulanspersonalens erfarenhet påverkar vårdandet inom den prehospitala sjukvården. Analysen av intervjuerna resulterade i fem olika teman, Dygnet runt verksamhet, Otrygg arbetsmiljö, Mötet, Fysiskt arbete samt Kunskap. Dessa teman sammanfattar informanternas erfarenheter av hur arbetsmiljön riskerar att påverka vårdandet. Slutsats: Slutsatsen med studien visar att det är många faktorer med arbetsmiljön som påverkar vårdandet. Faktorer som ansågs viktiga var mötet med sina kollegor, patienter och anhöriga. Kunskap och kunskapsbrist togs upp som en viktig aspekt när det handlar om att det ska vara möjligt att utföra en patientsäker vård. Många upplevde de långa arbetspassen som slitsamma vilket i sin tur riskerar att påverka mötet med alla inblandade. Det som upplevdes som positivt var att i dagens ambulanssjukvård förfinas hjälpmedlen hela tiden vilket innebär mindre lyft vilket ses som positivt både för patienterna och ambulanspersonalen. / Background: Nurses in the ambulance business are exposed to many different situations in the work environment that risk affecting the care of the patients. They risk being subjected to both physical and mental stress, which in some cases can result in the risk of patient-safe care being compromised. Aim: The aim of the study was to investigate the nurse's experiences of how the work environment can affect the care in ambulance care. Method: The study was a qualitative interview study based on semi-structured interviews. It was 15 nurses' experiences in the ambulance business that form the basis for the result. The interviews were analyzed through a qualitative content analysis with a manifest approach. Result: The result highlighted that there are a number of factors in the work environment that, according to the experience of the ambulance staff, affect the care in prehospital care. The analysis of the interviews resulted in five different themes, Round the clock activities, Safe working environment, Meeting, Physical work and Knowledge. These themes summarize the informants' experiences of how the work environment risks affecting care. Conclusion: The conclusion of the study shows that there are many factors with the working environment that affect the care. Factors that were considered important were the meeting with their colleagues, patients and relatives. Knowledge and lack of knowledge were raised as an important aspect when it comes to whether it should be possible to perform patient-safe care. Many experienced the long work passes as tiring, which in turn risks affecting the meeting with everyone involved. What was perceived as positive was that in today's ambulance care, the aids are constantly refined which means less lifting which is seen as positive for both the patients and the ambulance staff.

Bakgrund: Arbetet på en akutmottagning beskrivs som stressfyllt och innebär hög arbetsbelastning för sjuksköterskorna. Sjukvården regleras av ett antal lagar för att säkerställa att vården håller god kvalitet och även arbetsmiljön för sjuksköterskorna regleras i lagar och föreskrifter. Det är sjuksköterskans kompetensområde och ansvar att bedriva säker vård och se till att patienter inte far illa i sjukvården. Att vara sjuksköterska på en akutmottagning är både ansvarsfullt och krävande. Därför behövs sammanställd kunskap om hur sjuksköterskorna upplever att deras arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterad stress, hög arbetsbelastning och patientsäkerhet på en akutmottagning ur sjuksköterskans perspektiv. Syftet kompletteras av tre frågeställningar: Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om arbetsrelaterad stress? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hög arbetsbelastning? Vilken upplevelse och uppfattning har sjuksköterskan om hur arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten? Metod: Arbetet har utformats som en litteraturöversikt. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl och kvalitetsgranskats med hjälp av färdiga mallar från Högskolan Dalarna. Artiklarna har analyserats efter att de lästs igenom och har sedan kategoriserats avseende likheter och skillnader. Utifrån dessa kategorier har huvudkategorier och underkategorier skapats som resultatet presenterats under. Författarna till litteraturöversikten har reflekterat över sin egna förförståelse och strävat efter ett objektivt förhållningssätt till resultatet. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre huvudkategorier: (1) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av arbetsrelaterad stress, (2) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av hög arbetsbelastning och (3) sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress när arbetsbelastningen var hög. Personalbrist, stort antal patienter, tidsbrist och dålig kommunikation och bristande teamwork var bakomliggande faktorer för hög arbetsbelastning. Vid arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning upplevde sjuksköterskorna att patientsäkerheten påverkades negativt. / Background: To work in an emergency department is described as stressful and means high workload for the staff, which leads to work related stress. The healthcare is controlled by laws to ensure that the quality of the care is good. It is in the nurses competence to manage a safe care and ensure that patients doesn´t get hurt. It is both demanding and the nurse has a responsibility when working in an emergency department. That’s why compiled knowledge is needed to find out nurses experience of how their work environment affects the patient safety. Aim: The aim of this literature review was to describe work related stress, high workload and patient safety in an emergency department from a nurses’ perspective. The aim divides in three issues: What experiences and perceptions do nurses have of work related stress? What experiences and perceptions do nurses have of high workload? What experiences and perceptions do nurses have of how work related stress and high workload impacts patient safety? Method: This essay has been designed as a literature review. Articles has been searched from two databases called PubMed and Cinahl and also it´s quality has been controlled by templates from Högskolan Dalarna. The articles is analysed by the writers of this essay reading through them and then categorized them by similarity and differences. From those categories main- and subcategories were formed under which the results is presented. The writers of this essay has reflected over their own understanding and therefore aimed for an objective approach of the result. Results: The literature review resulted in three main themes: (1) nurses experiences and perceptions of work related stress, (2) nurses experiences and perceptions of high workload and (3) nurses experiences and perceptions of impact on patient safety. Conclusion: The result of this literature review shows that nurses experienced work related stress in times of high workload. Shortages in staffing levels, a large number of patients, lack of time and poor communication and poor teamwork contributed to create and increase high workload. With work related stress and high workload nurses experienced that patient safety were impacted in a negative way.

Bakgrund: Inom dagens slutenvård möter legitimerade sjuksköterskor en ökad arbetsbelastning samtidigt som sjuksköterskor förväntas utföra god och säker vård gentemot patienter. Situationen kan resultera i att vårdskador uppstår och patientsäkerheten äventyras.  Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som har betydelse för patientsäkerheten inom slutenvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: Litteraturöversikt baserat på 20 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Faktorer som påverkade patientsäkerheten identifierades som ogynnsam Arbetsmiljö, vårdpersonalens Kompetens, Kommunikation, Samarbete inom vårdlaget och Patientsäkerhetskulturen på avdelningen. Slutsats: Det är av vikt att identifiera arbetsrelaterade faktorer för att skapa en bättre arbetsmiljö och förebygga uppkomsten av vårdskador vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet och en säker vård. / Background: Registered nurses of today in the inpatient care face increased workload concurrently when nurses are expected to deliver good and safe care for patients. The situation of today´s health care may result in patient safety events and jeopardizing patient safety. Aim: The aim of this study was to describe factors in inpatient care that can have an impact on patient safety. Method: A literature review including 20 articles with both qualitative and quantitative approach was performed. Results: Factors that have an impact on patient safety were identified as unfavorable Work environment, Healthcare workers competence, Communication, Cooperation within the task force and the patient safety culture in the department. Conclusion: It is important to identify work-related factors in order to create a better work environment and prevent patient safety events which leads to improved patient safety and safe care.