No description available.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.

Med denna uppsats har forskaren haft som avsikt att presentera hur det fungerar när ett växande företag bedriver interna relationer, intern marknadsföring och samarbete mellan två utvalda avdelningar. Speciellt då dessa två avdelningar har ett litet beroende till varandra. Hur löser avdelningar emellan exempelvis eventuella problem som uppstår internt samt hur säkerställer man att avdelningarna är servicestödjande, motiverade och hjälpsamma gentemot varandra för att lyckas göra ett bra externt arbete. Det har visat sig att medarbetarna på det växande företaget Projectplace värnar om varandra. De personliga relationerna anses vara goda precis som de arbetsrelaterade relationerna. Flera teorier som forskaren valt ut för denna uppsats har visat sig överens stämma med det empiriska resultatet, vilket ytterligare stärker studiens reliabilitet. Projectplace erbjuder andra företag sina tjänster genom försäljning av mjukvaror för bl.a. projektledning. Intervjuerna som genomförts svarar på exempelvis frågor om intern marknadsföring och samarbete. Från Customer Relationsavdelningen har det varit dels CR chefen och dels CR representative som blivit intervjuade och från Sälj & Marknad har informanten varit den s.k. account managern. Denna uppsats är en fallstudie som gjorts genom personliga intervjuer samt intervju via e-mail på Projectplace huvudkontor. Tillvägagångssättet har varit med hjälp av främst litteratur som berör ämnet, men även genom att tre intervjuer genomförts. I analysdelen har insamlad data kopplats ihop med teorier, undersökningsproblem och syfte för att redovisa resultatet. Uppsatsens syfte är att analysera den interna relationen mellan två avdelningar inom ett växande tjänsteföretag. I denna uppsats har undersökningen behandlat den interna relationen på ett tjänsteföretag. Fokus har legat på att specialstudera två utvalda avdelningar och undersöka om samarbetet dem emellan fungerar effektivt.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer i ledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier för att utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter, kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativ metod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat. Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet till kommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att öka kompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främst genom utbildningar och via samarbete med andra klubbar. Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet mot kompetensutveckling på personalen var mycket brett inom det idrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan. Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval från fler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografiskt område såsom Skandinavien, Europa eller Amerika.

No description available.

Design management är ett arbetssätt som har börjat tillämpas av allt fler företag de senaste åren, men det kan fortfarande vara svårt att förstå betydelsen av design management. I uppsatsen undersöks det vilken betydelse en design managers kompetens och position har för samarbetet mellan det designköpande företaget och en designkonsult under ett designinköp. Genom ett flertal intervjuer, utifrån både design managers och designkonsulters perspektiv, undersöks det hur samarbetet fungerar mellan dessa parter. En analys av intervjumaterial med hjälp av en teoretisk referensram bestående av design management-teori, design som en integrerad process och beslutsrollsteori har lett fram till ett antal slutsatser om design management. Några av slutsatserna är att design management, enligt teorierna, som arbetssätt inte är så vanligt och att det finns en viss samarbetsbrist enligt de intervjuade designkonsulterna, som i viss mån underlättas om design managern har kunskap om vad design innebär.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogernas attityd påverkar barnens lärande i förskolan

This paper presents the results of a workplace study of two smaller companies in the design industry. The core issue has been to investigate the companies use of technical tools and to what extent social praxis influence the daily work. The methods used are based on a qualitative analysis of interviews and observations. Various kind of work procedures, such as verbal and computerized, have been identified, but the most important occurrence was how spontaneous conversations between employees required certain flexibility, since the actors repeatedly were required to change focus and quickly perceive different information. For that reason, a thesis has been defined regarding how the use of spontaneous communication put an indirect need of a flexible working environment and also how this lead to more significant participation and exchange of information, as well as more awareness at the companies.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå. Det finns även ett behov av att utveckla nya riktlinjer samt konkretisera befintliga riktlinjer för datorstött samarbete för att stödja sociala aspekter som medvetenhet.

Studier kring spel har under de senaste tio år fått stort genomslag i den akademiska världen. Datorspels påverkan på människans kognitiva förmågor har visat sig vara signifikant, även om övriga effekter av datorspel ännu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, främst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men även några First Person Shooter- spel (FPS) även om fokus då varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstår i spel då icke professionella datorspelare spelar spel, men även studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder användes för att stärka eventuella resultat. Resultaten indikerade att flera faktorer i spel kunde ha inverkan på spelares förmåga att samarbeta trots att den viktigaste faktorn vid skapande av samarbete handlar om att göra varje enskild spelare till en viktig komponent för att laget som helhet ska uppnå ett givet mål, något som olika spel gör i olika grad.