Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven. Detta anser lärarna är viktigt för elevens utveckling. Läraren bör därför tänka igenom vad han/hon vill säga och vad som är syftet med samtalet. Utvecklingssamtalet är den länk som förenar lärare, föräldrar och elever.

Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighet beror på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehåll presenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper om förskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet till utvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala, religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn på användningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar. I arbetet analyseras även förskolans uppgift som kulturell mötesplats och en arena för integration. I litteraturavsnittet framgår att föräldrarnas kunskap om och engagemang i förskolan/skolan är en viktig del i barnets lärande. Att föräldrar har kunskap om skolsystemet bidrar till att föräldrarollen stärks både i hemmet och i det övriga samhället. För att som förälder känna till vilka krav och förväntningar som de kan ställa på förskolan finns ett behov av att ha kunskap om läroplanen för förskolan. Pedagogerna i förskolan har en viktig roll som samhällsrepresentanter till nyanlända familjer. Samtidigt menar forskare att dagens skola inte är väl anpassad för Sveriges flerspråkiga samhälle. Ingen pedagogisk verksamhet kan anses ha en god pedagogisk kvalitet om den inte bedrivs i samarbete med barnens föräldrar. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätstudie, som omfattade åtta förskolor. Enkäter skickades ut till sammanlagt 100 pedagoger på förskolorna, svarsfrekvensen i studien uppnådde 60 %. Fokus i enkäterna har lagts på läroplanens användning i förskolans verksamhet i kontakten med föräldrar. Enkäterna har även till viss del behandlat mångfalden i förskolan. Resultatet av studien visar att majoriteten av pedagogerna på förskolan har erfarenheter av att möta familjer med annat modersmål än svenska. Samtidigt visar resultatet att tillgängligheten av dokument på olika språk är begränsad på förskolan.

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen.

Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ”må bra” och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att ha bra kontakt med läraren för att bland annat kunna få information om sitt barn och dess liv i skolan. Vår studie visar dessutom att föräldrarnas förväntningar var att läraren skulle vara engagerad och motivera barnen i skolan. Föräldrarna ansåg även att det var viktigt att läraren var lyhörd och såg deras barn som enskilda individer. Vi såg i vår studie att föräldrarnas tidigare erfarenheter speglade deras förväntningar på deras barns skola, exempelvis en förälder som upplevt sig som det ”tysta” barnet eftersträvade social träning för sitt eget barn.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori. Resultaten visade att yrkesgrupperna är förhållandevis nöjda med sin samverkan, men att den skulle kunna förbättras genom exempelvis tydligare mål, mer information och öppnare diskussioner kring sina skilda förutsättningar.

Syftet med denna studie var att belysa lärares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat ämnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lärares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta påverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frågeställning var att undersöka hur ett tätare samarbete mellan lärare påverkar lärares kompetensutveckling, bedömning och värdering av elevers lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ standardiserad intervjumetodik där totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna är positiva till lärarsamarbete bland annat eftersom det påverkar lärarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlättar konflikthantering och individbedömning. En slutsats som därmed kan dras utifrån denna studie är att lärarsamarbete gynnar såväl lärare som elever.

Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.

Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning. Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare. I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter. Denna skillnad kan eventuellt spåras till yrkesgruppernas olika utbildningar.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.