Att samverka mellan olika organisationer i ett rehabiliteringsarbete är inte alltid så enkelt. Stora skillnader finns i både uppdrag, arbetssätt och kompetenser. Den här undersökningen har sitt ursprung i att jag under mina tillämpade studier på arbetsförmedlingen kom till insikt om att problem inom samverkan med andra aktörer uppenbarligen existerade. För att ytterligare problematisera frågan involverade jag såväl handläggare från försäkringskassan, arbetsförmedlingen, samt några primärvårdsläkare i x kommun.. Jag begränsade mig till dessa aktörer eftersom de ofta samverkade. Mitt syfte var att genom en kvalitativ metod, via personliga intervjuer, bringa kunskap om respondenternas egna upplevelser av samverkansarbetet. Resultatet visar på att det finns tydliga fördelar med samverkan, men visade även på stora problem. Inte minst läkaren och försäkringsläkarens väl separerade roller är med dagens regelverk ett stort hot mot den enskilde individens rättssäkerhet och mot en kvalitetssäkrad handläggning. Förändringar av hela eller delar av regelsystemet är några av de önskvärda målen.

Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter. Den kvalitativa intervjun har sitt fokus på informantens förståelse av ett fenomen och under intervjuerna har lärarna och elevassistenterna gett sin syn på samverkan och vilka faktorer som styr och begränsar. Resultatet visar en positiv bild av yrkessituationen dem emellan, vilket har sin utgångspunkt i goda relationer och öppen kommunikation. Dock utrycker samtliga informanter en avsaknad av gemensam planeringstid och forum för kommunikation. Mer tid tror de skulle utveckla deras samverkan ytterligare. Detta visar utifrån ramfaktorteorin samt skriven litteratur vilket visar att skolan och dess personal i vissa fall styrs av yttre ramfaktorer. Det ges ingen tid till planering och struktur för samverkan vilket i sin tur påverkar arbetssituationen och slutligen elever i behov av stöd.

Background: Despite the time and money invested in relationships with other companies, it is a fact that many of them fail. Considering this, remarkably little research has been done regarding how inter-organisational relationships are controlled, given that control can function as a solution to the problems involved with collaboration, which arise since such a relation exists in the interface between organisational boundaries, where the companies’ often conflicting interests and points of view meet. If one part is stronger than the other in a relationship, the weaker however tends to give way for the stronger’s will. What happens then in a relationship between mutually strong, mutually dependent actors? Up until now research within the field of inter-organisational control focuses on asymmetric situations of dependence, which leaves the research field of more balanced relationships unexplored. At the same time it is obvious that also more equal parties collaborate and need to efficiently control their relationships. Aim: The aim of this study is to create a model of control in an inter-organisational relationship where a strong mutual dependence exists between the parties. Completion: Through qualitative interviews a case study has been conducted in a relationship between two mutually dependent companies. Findings: The findings of the study show that control in a relationship that is characterized by a strong mutual dependence between the parties, is complex and comprises a combination of different control mechanisms. Closeness, and trust as a control mechanism remain central, but the results also highlight the importance of hierarchical control mechanisms. Furthermore, trust, in certain cases, substitutes hierarchical control. Market forces are also used to control the relationship, but only to a certain extent. Moreover, the study shows that both parties have an active role in developing trust as a control mechanism. The customer has however a more active role in bringing forward other control mechanisms, while the supplier mainly responds to these initiatives, and also accepts them to a great extent. The findings also pinpoint that the contract has a remarkable role, since the control that it enables is only partly applied in the relationship. Keywords: management control, inter-organisational relationship, dependence, partnership, Autoliv, Volvo. / Bakgrund: Trots det engagemang, den tid och de pengar som företag investerar i relationer med samarbetspartners, är det ett faktum att många samarbeten mellan företag misslyckas. Med tanke på detta fokuserar anmärkningsvärt lite forskning på hur interorganisatoriska relationer styrs, trots att styrning kan fungera som en lösning på den problematik som uppstår i interorganisatoriska samarbeten. Denna problematik består i att ett samarbete mellan företag befinner sig i ett gränssnitt mellan två parter där inte sällan konflikterande intressen och uppfattningar möts. Om en part är starkare i en relation, tenderar dock den svagare att vika sig för den starkares vilja. Vad sker då i ett samarbete där ingen part är starkare, där båda är ömsesidigt beroende? Hittills fokuserar forskning inom interorganisatorisk styrning på asymmetriska beroendeförhållanden, vilket lämnar forskningen vad gäller mer jämbördiga relationer outvecklad. Samtidigt är det uppenbart att även jämbördiga företag samarbetar och är i behov av att styra sina samarbeten så att de fungerar. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell över styrningen i ett interorganisatoriskt samarbete där parterna är starkt ömsesidigt beroende av varandra. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudie gjorts av ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende. Resultat: Studiens resultat pekar på att styrning i ett samarbete som präglas av ett starkt ömsesidigt beroende är komplex och utgörs av en kombination av olika styrmekanismer. Kärnan i styrningen är dock en nära relation och tillit som styrningsmekanism men till detta kommer också en hög grad av hierarkisk styrning, där dock tillitsmekanismer i vissa fall visar sig ersätta hierarkisk styrning. Dessutom finns en liten användning av marknadsmekanismer. Studien påvisar att båda parterna har en aktiv roll i att skapa tillit som styrmekanism. Vad gäller övrig styrning är framförallt kunden pådrivande och leverantörens roll ligger främst i att svara på kundens initiativ till styrning, som till största del accepteras. Studiens resultat pekar också på att den styrning som kontraktet lägger en grund för inte används till fullo i samarbetet, vilket ger kontraktet en anmärkningsvärd roll i samarbetet. Nyckelord: styrning, interorganisatoriskt samarbete, beroende, partnerskap, Autoliv, Volvo

Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget. Familjerna har kontaktpersoner, spindlar, som håller samman och följer upp insatser för barnen. På Resurscentrum samlas de för barnets utveckling viktiga personerna, både yrkesprofessioner och andra, till Resurscentrum möten. Studien syftar till att studera det karaktäristiska för modellen av den specialpedagogiska organisationen i en kommun. Studien är en fallstudie av kommunens samverkansmodell (Stensmo, 2002). Under fem dagar i oktober var vi på plats, i Strömstad, för att studera modellen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att på det sättet få djupare kunskaper om vårt undersökningsområde (Patel & Davidsson, 2003). Vi har genomfört strukturerade intervjuer med politiker, ledningspersonal, specialpedagoger och andra berörda yrkeskategorier samt med föräldrar. Vi intervjuade totalt tretton personer vid tio intervjutillfällen. Av resultatet framgår att Resurscentrum arbetar utifrån de gällande styrdokumenten, att ge barn/elever stöd i sin skolmiljö. Genom tidiga insatser för barn skapas goda förutsättningar för utveckling och lärande. För kommunen bör detta ses som en vinst menade både politiker, personal och föräldrar. Resurscentrum startades av några ”eldsjälar”. För att modellen ska bestå krävs att det karismatiska ledarskapet befästes. Resurscentrums enkät till föräldrar visade att de som varit i kontakt med Resurscentrum var nöjda. De tre föräldrar vi intervjuade hade alla barn med olika grader av funktionshinder inom autismspektrum. Två av dem uttryckte stor vanmakt över att inte ha fått det stöd och den hjälp de tyckte sig behöva. Kommunen ansåg att samverkan var både mänskligt och ekonomiskt lönsamt. Svårighet med den gemensamma budgeten kunde vara att, om det kom till ytterligare ett barn som behövde vård dygnet runt kunde de ekonomiska ramarna för Resurscentrum skakas. Hur kommunen organiserar och riktar sitt stöd till barn och elever med behov av särskilt stöd är av betydelse för hur demokratin i en kommun fungerar och hur man ser på maktförhållanden mellan invånaren och besluten.

Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får. The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.

I samtal om företagande och organisering har lärande, innovativitet och förändring blivit allt viktigare begrepp. Samtidigt har gårdagens ledord i form av hierarkisk kontroll förutsägbarhet, planering och stabilitet allt mer kommit i skymundan. Inom organisationsteorin finns modeller och inriktningar som fokuserar samordning, struktur och stabilitet. Andra inriktningar fokuserar flexibilitet, lärande och förändring. Några modeller omfattar både stabilitet och förändring, dock som två motsatta principer för organisering. Att organisera både för förändring och stabilitet är enligt dessa modeller fruklöst för att inte säga paradoxalt. Det gäller att på något sätt hålla en balans mellan de två extrema organisationsformerna. I denna avhandling ifrågasätts denna organisationsteoretiska uppdelning. En utgångspunkt är att vi i praktiken inte skulle kunna existera varken som individer, i grupp eller organisatoriska sammanhang utan både stabilitet och föränderlighet. I boken ställs frågan om inte deltagande i stora samarbetsprojekt kan vara ett sätt att överskrida motsättningen mellan organisering för förändring respektive ordning och stabilitet. Är deltagande i samarbetsprojekt möjligen en överlägsen förändringsstrategi? Kanske kan samordning och stabila relationer i varierande grad kombineras med variation, innovation och lärande? Eller måste omfattande förändringar innebära organisatoriskt kaos? Boken omfattar ingående beskrivningar och analyser av de händelseförlopp som resulterade i tillkomsten av de uppmärksammade bygg- och fastighetsprojekten Globen, Vasaterminalen och Sturegallerian, vilka genomfördes i Stockholm under 1980- och början av 1990-talet. Analyser leder bland annat fram till att en modell utvecklas vilken förklarar varför vissa grupper bättre än andra både kan bibehålla stabila relationer och samtidigt förändra sin verksamhet. Den organisationsteoretiska motsättningen mellan stabilitet och förändring, mellan ordning och kaos, har därmed överskridits. Modellen utgår från en samhällsteoretisk inriktning vilken erbjuder en sofistikerad begreppsapparat omfattande olika dimensioner av mänsklig kunskap och mellanmänskliga relationer. I boken introduceras en "socialfenomenologisk" referensram i ett organisationsteoretiskt sammanhang. Den i boken utvecklade modellen har stora implikationer för idag aktuella diskussioner kring projektledare, nätverksorganisationer, samarbete, organisatoriskt lärande och kunskapsföretag. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

The purpose of the study is to investigate and elucidate how and why municipalities cooperate across municipal boundaries with destination development. To answer the purpose the authors chose two research questions: What are the incentives of cooperation between the municipalities in Roslagen? What are the possibilities and difficulties of cooperation? In order to answer the research questions interviews with local business managers, administrative director, the acting Head of destination and tourist office staff were made. Municipalities have signed a cooperation agreement in October/November 2008, where they will work more formal together to strengthen the destination Roslagen. The result of the study shows that the main motive for municipal cooperation is the sharing of financial resources to promote and develop the destination Roslagen together. The possibilities are that Roslagen can market themselves both nationally and internationally through its partners Stockholm Visitors Board, Visit Skärgården and Visit Sweden. Difficulties in the cooperation are that the destination Roslagen lacks a major commercial operator who can control the development by coordinating the private and public sectors.

Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ’samarbete’ samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete. Analysen visar dock att bibliotekarierna sällan når upp till denna idealbild vilket däremot lärarna oftare gör. Tolkningen av empirin visar även att det kan vara svårt för skolbibliotekarierna att utifrån sin ställning som yrkesminoritet på skolan delta i samarbeten på lika villkor som lärarna. De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan de två yrkesgrupperna skiljer sig åt, exempelvis har lärarna avsatt arbetstid för olika typer av samarbete medan skolbibliotekarierna saknar detta.

Bakgrund Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar. Metod Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter. Resultat Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.