<p>Syftet med studien var att studera vad för tankar personer i</p><p>ledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier för</p><p>att utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,</p><p>kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativ</p><p>metod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.</p><p>Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet till</p><p>kommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att öka</p><p>kompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främst</p><p>genom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.</p><p>Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet mot</p><p>kompetensutveckling på personalen var mycket brett inom det</p><p>idrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.</p><p>Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval från</p><p>fler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografiskt</p><p>område såsom Skandinavien, Europa eller Amerika.</p>

<p>Forskning som gjorts tidigare har visat att skoltrivsel minskar med elevernas stigande ålder. Vi anser att det är ett relevant ämne som berör många människor, inte minst elever och lärare. Båda parter måste tillsammans skapa möjligheter för att skoltrivsel ska vara något positivt, där alla trivs och mår bra. Därför var vårt syfte med studien att undersöka vad elever och lärare anser om skoltrivsel.</p><p>Vi utförde kvalitativa gruppintervjuer med elever i årskurs 5 och 9, samt enskilda intervjuer med deras lärare.</p><p>Resultatet visar att skoltrivsel i denna studie inte minskar med elevernas ålder. Alltså handlar det inte om, som i tidigare studier, att eleverna trivs mindre bra bara för att de kommer in i puberteten eller att stress påverkar dem. Stöd från lärare, föräldrar och elever sinsemellan minskar inte heller ju äldre eleverna blir. I denna studie upplever eleverna och lärarna skoltrivsel som något positivt eftersom att de känner sig trygga och mår bra. Eleverna trivs om de har sina kompisar i skolan och om de har bra lärare. För att lärarna ska trivas ska de ha bra kollegor som de kan samarbeta med och ha elever som de trivs med.</p><p>För att arbeta vidare med detta ämne skulle man kunna undersöka fler skolor i samma kommun för att se om det finns några skillnader mellan dem. På så sätt kan lärare tillsammans med elever arbeta fram arbetssätt som fungerar, arbetssätt där de jobbar för bättre skoltrivsel.</p>

<p>I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas på samarbete. Förutsättningarna för att kunna arbeta ihop är att pedagogerna har väl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollärare, fritidspedagoger och lärares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer på kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval. Resultatet visar att samarbete grundar sig i om pedagogerna har planerat verksamheten tillsammans. Vidare visar studien att det skiljer sig i uppfattningen om hur man ser på sin egen yrkesroll och hur andra ser på den. Fritidspedagogerna är den yrkesgrupp som framställts med den mest oklara yrkesrollen. En slutsats vi dragit är att planeringstiden har visat sig vara en viktig gemensam nämnare för samarbete. Planeringstiden har även visat sig vara av betydelse för pedagogernas status.</p>

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagogernas attityd påverkar barnens lärande i förskolan</p>

<p>Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighet</p><p>beror på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehåll</p><p>presenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper om</p><p>förskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet till</p><p>utvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,</p><p>religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn på</p><p>användningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar. I arbetet analyseras även</p><p>förskolans uppgift som kulturell mötesplats och en arena för integration.</p><p>I litteraturavsnittet framgår att föräldrarnas kunskap om och engagemang i förskolan/skolan är</p><p>en viktig del i barnets lärande. Att föräldrar har kunskap om skolsystemet bidrar till att</p><p>föräldrarollen stärks både i hemmet och i det övriga samhället. För att som förälder känna till</p><p>vilka krav och förväntningar som de kan ställa på förskolan finns ett behov av att ha kunskap</p><p>om läroplanen för förskolan. Pedagogerna i förskolan har en viktig roll som</p><p>samhällsrepresentanter till nyanlända familjer. Samtidigt menar forskare att dagens skola inte</p><p>är väl anpassad för Sveriges flerspråkiga samhälle. Ingen pedagogisk verksamhet kan anses ha</p><p>en god pedagogisk kvalitet om den inte bedrivs i samarbete med barnens föräldrar.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätstudie, som omfattade åtta förskolor.</p><p>Enkäter skickades ut till sammanlagt 100 pedagoger på förskolorna, svarsfrekvensen i studien</p><p>uppnådde 60 %. Fokus i enkäterna har lagts på läroplanens användning i förskolans</p><p>verksamhet i kontakten med föräldrar. Enkäterna har även till viss del behandlat mångfalden i</p><p>förskolan. Resultatet av studien visar att majoriteten av pedagogerna på förskolan har</p><p>erfarenheter av att möta familjer med annat modersmål än svenska. Samtidigt visar resultatet</p><p>att tillgängligheten av dokument på olika språk är begränsad på förskolan.</p><p> </p>

<p>Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven. Detta anser lärarna är viktigt för elevens utveckling. Läraren bör därför tänka igenom vad han/hon vill säga och vad som är syftet med samtalet. Utvecklingssamtalet är den länk som förenar lärare, föräldrar och elever.</p>

<p>Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med.</p>

<p>Background: The meeting industry has had undergone a extensive changes due to a number of factors. The globalization has meant that supply increases and congress organizers have more options to choose from. Development in communications, for instance internet, means that meetings can take place without a physical presence. Congress organizers as clients have also changes. Stockholm as position as a leading city to hold congresses in has also changed for the worse, in 2006 Stockholm dropped of the top-10 list. Stockholm is also more difficult to access than other European congress cities. Another factor for change is that Stockholm’s congress organizers working situation has changes in the meaning that networks are more common.</p><p>Purpose: The purpose of the paper is to analyze and evaluate Stockholm’s congress organizers working conditions for creating value through co-operation.</p><p>Methodology: The authors have chosen a qualitative research method and have performed one case study and one in-depth interview.</p><p>Conclusions: The study has reached the conclusion that value creation is the preferred working method for congress organizers.</p>

<p>Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och låga priser, de måste därför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vården.</p><p>Syftet med studien är att analysera och utvärdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende på sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov.</p>