<p> </p><p>Under de senaste åren har många olika skandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Dessa skandaler har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller och deras ekonomi.<strong> </strong>I och med alla de skandaler som har varit har många blickar riktats mot företagens revisorer och revision. Det är alltid styrelsen som har det yttersta ansvaret för verksamheten och inte externrevisorn. Ledningen kan till sin hjälp ha en internrevisor som är anställd i företaget och kontrollerar företagets verksamhet och effektivitet. Fördelen med en internrevisor är att den har god inblick i företaget och lättare kan upptäcka fel i den interna kontrollen och ge förslag till förbättringar i rutiner. Det jobb som de interna revisorerna gör kan inte ersätta de externas arbete men de kan komplettera det. Den externa revisorn måste övertyga sig om att de kontroller som har gjorts av internrevisorn går att lita på och är korrekt utförda. I  företagen som har en internrevisor borde det alltså betyda att det är en stor tillgång både för företaget och för de externa revisorerna<strong>. </strong>Vi vill i denna uppsats undersöka hur samarbetet mellan de interna och externa revisorerna ser ut i ett multinationellt företag.<p>Författarnas uppfattning efter den genomförda undersökningen är att de inte har ett så nära samarbete. I analysen har det framkommit att effektiv kommunikation mellan internrevisorerna och externrevisorerna kan förhindra risken för dubbelarbete. De interna och externa revisorerna kan ha mycket nytta av varandra. Om de externa revisorerna tillvaratar det arbete som internrevisorerna gjort så slipper de göra det och kan koncentrera sig på andra saker. Medan internrevisorerna kan ha hjälp av de specialkunskaper som externrevisorerna har och på det sättet förbättra sina granskningar. De kan ha mycket utbyte av varandra och dela informationen som vardera part har. Utifrån den undersökning som författarna gjort kommer man till största delen i kontakt med två olika förhållanden och dessa är att <em>samarbete saknas</em> eller <em>ömsesidigt samarbete</em>. Författarna anser att de idag saknas samarbete mellan de interna och externa revisorerna om de ser till hur de interna revisorerna har svarat. Men det finns tendenser som visar på ett mer ömsesidigt samarbete.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p>

<p>Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck. För att nå vårt syfte har vi gjort en intervjustudie där vi har intervjuat nio personer med god erfarenhet av Asperger syndrom. Våra frågeställningar besvaras av vad dessa personer samt vad våra teoretiska utgångspunkter säger om hur skolan/läraren bör arbeta med elever som har Asperger syndrom i skolan. I resultatdelen har vi fått fram att elever med Asperger syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och en individanpassad undervisning i skolan. De behöver vetskap om vad som ska hända timme för timme. Efter att gjort detta examensarbete har vi dragit slutsatsen att det är viktigt att skolan, eleven med Asperger och föräldrar till eleven har ett bra samarbete. Detta innebär att alla parter måste lyssna och lära av varandra. Först då kan man skapa en bra skolmiljö för en elev med Asperger syndrom. </p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa lärares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat ämnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lärares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta påverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frågeställning var att undersöka hur ett tätare samarbete mellan lärare påverkar lärares kompetensutveckling, bedömning och värdering av elevers lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ standardiserad intervjumetodik där totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna är positiva till lärarsamarbete bland annat eftersom det påverkar lärarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlättar konflikthantering och individbedömning. En slutsats som därmed kan dras utifrån denna studie är att lärarsamarbete gynnar såväl lärare som elever.</p>

<p>Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare område där sociala egenskaper ibland värderas högre än konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock är det inte lika självklart hur individen själv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.</p><p>Syftet med denna uppsats är att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete på arbetsplatsen påverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.</p><p>Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att hög grad av gruppkänsla påverkar motivationen genom att den ökar ansvarskänslan samt förståelsen av arbetet.Kunskapsutbytet påverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskänslan och förståelsen i arbetet. Gemensamma mål leder till ökad gruppkänsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sänker den gruppkänslan som i sig påverkar motivationen.</p>

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur kontakten mellan invandrarföräldrar och deras barns skola fungerar. Jag har i mitt arbete utgått från invandrarföräldrarnas synvinkel. Den litteraturstudie som ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör lagar, flyktinginvandring och mottagande av invandrare i Sverige, skolan i Sverige samt skolan i andra länder. Undersökningen består av intervjuer med fem invandrarföräldrar. Intervjuerna är analyserade ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löpande text. Resultatet tyder på att föräldrarna tycker att kontakten med skolan fungerar bra. De finner att de får den information de behöver för att kunna hjälpa sina barn. De inser vikten av en god kontakt med skolan för att känna sig delaktiga i skolans verksamhet. Det dras många paralleller mellan skolan i Sverige och skolan i hemlandet. Diskussionen och avslutningen tar dels upp informationen till föräldrarna innan skolan börjar och varför den är viktig, samt även hur man använder tolk och varför denna ska vara utbildad.

Genom en jämförelse mellan en enkätundersökning gjord bland föräldrar till elever i år 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslärare har jag försökt belysa föräldrars syn på samarbete med skolan. Jag har även använt mig av litteratur inom området för att få en så klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt är att föräldrar tycker det är viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information från skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag är det vanligt att samarbetet begränsar sig till utvecklingssamtalet. Detta har dessutom i många fall fortfarande karaktären av kvartssamtal med tyngdpunkt på information om nuläget istället för att vara framåtsyftande med en tydlig målsättning. Detta bekräftas i enkätundersökning och intervjuer. Trots det visar enkätundersökningen att föräldrarna är nöjda med utvecklingssamtalen och även med samarbetet i stort, vilket förmodligen i det här fallet beror på rakhet och tydlighet i kontakten mellan hem och skola. Lärare är generellt sett dåliga på att ge föräldrar insyn i sitt pedagogiska arbete trots att man är ålagd att ha en fortlöpande dialog med hem-men beträffande såväl kunskap och lärande som sociala frågor. Dessutom är det fastställt att ett gott samarbete påver-kar elevers utveckling i positiv riktning.

Sammanfattning idag ställs inför nya strategiska utmaningar där de måste göra mer med färre resurser. För att utvecklas och hålla jämna steg med konkurrenter kan företag samarbeta med sina leverantörer och på så sätt skapa fördelar genom att dela med sig av och tillvarata kunskap. ' Syfte: Vårt syfte är att skapa förståelse för hur företag tillvaratar den explicita och implicita kunskap som uppstår inom ett samarbete. Vi har således för avsikt att undersöka samarbetet mellan ett svenskt tillverkningsföretag och en av dess leverantörer ur ett kunskapsperspektiv. Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att undersöka ett pågående samarbete mellan två svenska tillverkningsföretag. Genomförande: Uppsatsen grundar sig på fem intervjuer genomförda med medarbetare på de båda företagen. Resultat: Vår slutsats är att företagen på ett differentierat och fördelaktigt sätt arbetar för att tillvarata implicit och explicit kunskap. Vi är benägna att se samarbetet som välfungerande, men vi tycker oss se tendenser till att kunskap förbises, eftersom parterna besitter kunskap som den andre inte vet om, men skulle kunna ha nytta av.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer än ca 40år sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de två parterna aktualiserades på mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de två verksamheterna påbörjats, för snart 30 år sedan, har lärandet i skolan förstärkts medan lärandet på fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gått från att vara inriktat på barnens fritid till att bli hjälplärare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och är att barnen ska ha en samlad skoldag, där läraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen.. De som har fått anpassat sig mest för att detta samarbete ska fungera är fritidspedagogerna. Syftet med detta arbete har varit att kartlägga relationen mellan lärare och fritidspedagoger. Hur ser läraren på sin egen yrkeskompetens? Hur ser läraren på fritidspedagogens yrkeskompetens? Hur ser läraren på samarbetet mellan lärare och fritidspedagog? Svar på dessa och många andra frågor har hjälpt mig att få en bild av hur samspelet mellan de två yrkeskategorierna förändrats med tiden fram tills idag. I min studie har jag valt att intervjua fem, lärare från en grundskola i en medelstor stad i Sverige. De fem medverkande lärarna har alla olika antal yrkesverksamma år bakom sig. Utifrån min analys av svaren jag fått under intervjuerna gick det att urskilja många gemensamma åsikter och synsätt. Ur intervjuerna framgick även att samarbetet mellan lärare och fritidspedagog kan skilja kraftigt från klass till klass. I de klasser där samarbetet suddade ut de olika yrkesrollerna var det även påtagligt att det var läraren som arbetade mer som en fritidspedagog än tvärtom.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion. Stadsdelens och enhetens ekonomiska situation tycks också ha betydelse för om relationerna till biståndsbedömarna är ansträngda, liksom tidsramarna för beviljad hjälp och olikheter mellan biståndsbedömarna i besluten. Samtliga intervjupersoner anser att ett tätt samarbete med biståndsbedömarna är en förutsättning för bra samarbete. Konflikter tycks i viss mån kunna överbryggas av erfarenhet av arbete inom såväl beställar- som utförarsidan. Samtliga nyutbildade chefer har sådan erfarenhet och konflikter med biståndsbedömarna är färre bland dessa än bland de mer erfarna cheferna med äldre utbildning. Teorier om organisation, arbetsgruppskonflikter och socialisation har använts för att ge en ökad förståelse för bakgrunden och orsakerna till konflikter som kan uppstå i samarbetet mellan enhetschefer och biståndsbedömare.

Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck. För att nå vårt syfte har vi gjort en intervjustudie där vi har intervjuat nio personer med god erfarenhet av Asperger syndrom. Våra frågeställningar besvaras av vad dessa personer samt vad våra teoretiska utgångspunkter säger om hur skolan/läraren bör arbeta med elever som har Asperger syndrom i skolan. I resultatdelen har vi fått fram att elever med Asperger syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och en individanpassad undervisning i skolan. De behöver vetskap om vad som ska hända timme för timme. Efter att gjort detta examensarbete har vi dragit slutsatsen att det är viktigt att skolan, eleven med Asperger och föräldrar till eleven har ett bra samarbete. Detta innebär att alla parter måste lyssna och lära av varandra. Först då kan man skapa en bra skolmiljö för en elev med Asperger syndrom.