Spelling suggestions: "subject:"examarbete."" "subject:"ensamarbete.""
381 |
Skolpersonal och socialsekreterares tankar om sin samverkanCelid, Nina, Lenestad, Eva January 2005 (has links)
<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori. Resultaten visade att yrkesgrupperna är förhållandevis nöjda med sin samverkan, men att den skulle kunna förbättras genom exempelvis tydligare mål, mer information och öppnare diskussioner kring sina skilda förutsättningar.</p>
|
382 |
Lärare och elevassistenters syn på samverkan : Vad styr och begränsar?Lundgren, Johan January 2008 (has links)
<p>Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter. Den kvalitativa intervjun har sitt fokus på informantens förståelse av ett fenomen och under intervjuerna har lärarna och elevassistenterna gett sin syn på samverkan och vilka faktorer som styr och begränsar. Resultatet visar en positiv bild av yrkessituationen dem emellan, vilket har sin utgångspunkt i goda relationer och öppen kommunikation. Dock utrycker samtliga informanter en avsaknad av gemensam planeringstid och forum för kommunikation. Mer tid tror de skulle utveckla deras samverkan ytterligare. Detta visar utifrån ramfaktorteorin samt skriven litteratur vilket visar att skolan och dess personal i vissa fall styrs av yttre ramfaktorer. Det ges ingen tid till planering och struktur för samverkan vilket i sin tur påverkar arbetssituationen och slutligen elever i behov av stöd.</p>
|
383 |
Svenskämnet i ämnesövergripande arbetssätt / The Swedish Subject’s Role in Interdisciplinary TeachingGustafsson, Katarina, Bergman, Jenny January 2008 (has links)
<p><p>SAMMANFATTNING Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som händer med svenskämnet i ämnesövergripande arbetssätt. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi och intervjua lärare som har erfarenhet av ämnesövergripande arbetssätt där ämnet svenska ingår. Resultatet som lades fram visade att de flesta lärare som ingick i undersökningen väljer att arbeta ämnesövergripande för att de anser att detta arbetssätt på ett bra sätt förbereder eleverna för arbetslivet. De flesta av de medverkande lärarna ser på svenskämnet som det ämne i ämnesövergripande arbetssätt som ska kontrollera elevernas språk och genresäkerhet. Språket är elevernas viktigaste verktyg eftersom man utan det inte kan uttrycka sig i skrift och tal och därför ansåg många av de lärare som ingick i vår undersökning att svenskämnet måste finnas med i ett ämnesövergripande samarbete då det är det ämne som bär huvudansvaret för utvecklingen av elevernas språk. Resultatet visade även att det ämnesövergripande samarbetet kan se ut på olika sätt, men att det vanligaste är att arbetet genomförs genom tema- eller projektarbeten. Även bedömningen av elevernas arbete kan ske på olika sätt, men flera av lärarna ser en gemensam bedömning som det mest ultimata vid ämnesövergripande arbetssätt.</p></p>
|
384 |
Föräldrars förväntningar på skolanErikson, Sandra, Bohak, Helena January 2009 (has links)
<p>Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ”må bra” och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att ha bra kontakt med läraren för att bland annat kunna få information om sitt barn och dess liv i skolan. Vår studie visar dessutom att föräldrarnas förväntningar var att läraren skulle vara engagerad och motivera barnen i skolan. Föräldrarna ansåg även att det var viktigt att läraren var lyhörd och såg deras barn som enskilda individer. Vi såg i vår studie att föräldrarnas tidigare erfarenheter speglade deras förväntningar på deras barns skola, exempelvis en förälder som upplevt sig som det ”tysta” barnet eftersträvade social träning för sitt eget barn. </p>
|
385 |
De osynliga barnen? – En kriminalvårdsanstalts och en socialtjänsts arbete för barn till frihetsberövadeGustavsson, Elin, Persson, Maria January 2006 (has links)
<p>Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.</p>
|
386 |
Några aktörers upplevelser av samverkan inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringenRing, Bill January 2006 (has links)
<p>Att samverka mellan olika organisationer i ett rehabiliteringsarbete är inte alltid så enkelt. Stora skillnader finns i både uppdrag, arbetssätt och kompetenser. Den här undersökningen har sitt ursprung i att jag under mina tillämpade studier på arbetsförmedlingen kom till insikt om att problem inom samverkan med andra aktörer uppenbarligen existerade. För att ytterligare problematisera frågan involverade jag såväl handläggare från försäkringskassan, arbetsförmedlingen, samt några primärvårdsläkare i x kommun.. Jag begränsade mig till dessa aktörer eftersom de ofta samverkade. Mitt syfte var att genom en kvalitativ metod, via personliga intervjuer, bringa kunskap om respondenternas egna upplevelser av samverkansarbetet. Resultatet visar på att det finns tydliga fördelar med samverkan, men visade även på stora problem. Inte minst läkaren och försäkringsläkarens väl separerade roller är med dagens regelverk ett stort hot mot den enskilde individens rättssäkerhet och mot en kvalitetssäkrad handläggning. Förändringar av hela eller delar av regelsystemet är några av de önskvärda målen.</p>
|
387 |
Sekretessrelaterade samarbetsproblem : En kvantitativ studie i syfte att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan verksamheter som arbetar för barn och ungaLilliesköld, Malin, Magnestrand, Anders January 2008 (has links)
<p>Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?</p><p>Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.</p><p>Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier. Att sekretesslagen upplevs som ett hinder i såväl samarbete inom en verksamhet som mellan verksamheter. Sekretesslagen upplevdes slutligen också kunna vara mer ett hinder än ett skydd för den enskilde individen.</p><p>Sekretesslagen är omfattande och inte lätt att tolka. Kanske skulle lagen kunna vara tydligare och inte lämna lika stort utrymme för tolkning. Vi tolkar dock resultatet som att det snarare är kompetensen hos de som brukar lagen som borde vara högre. Respondenterna i undersökningen har för lite utbildning om och för dålig kunskap kring sekretesslagen. Okunskapen ger upphov till tankefällor och feltolkningar av lagen.</p>
|
388 |
OMVÅRDNADSPERSONALENS OMHÄNDERTAGANDE AV SUICIDALA PATIENTER : Vårdpersonalens upplevelse av att vårda patienter som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning omkring dessa patienter.-en kvalitativ intervjustudieHäggström, Fredrik, Lundgren, Jane January 2009 (has links)
<p><strong>Introduktion: </strong>Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen. För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter.<strong> Metod: </strong>Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys<strong>. Resultat: </strong>Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin.<strong> Diskussion:</strong> Resultatet tyder på att för att patienter som utfört en suicidal handling ska kunna få ett bra omhändertagande och om attityderna angående denna patient grupp skall kunna förändras inom vården så bör man se över samarbetet mellan de aktuella avdelningarna. <strong>Slutsats: </strong>Det krävs tydligare riktlinjer för hur samarbetet ska se ut mellan avdelningarna detta tillsammans med handledning och utbildning då kan vårdpersonalens osäkerhet minskas och vårdpersonalen kan se varandra som en resurs att använda när situationen kräver detta. <strong></strong></p> / <p><strong>Introduction:</strong> Patients who attempted suicide is a group of patients that arouse many feelings for the caregivers. To optimize the cooperation between the psyciatric and intensive care units needs a developing cooperation. <strong>Aim: </strong>The aim of this study is to highlight the caregivers experience of caring a patient who attempted suicide act and the cooperation between psyhiatric and intensive care units for theese patients. <strong>Method: </strong>The study was made as an empirical study with five focus groups where the result interpret with a manifesto contents analysis. <strong>Result:</strong> The result of this stydy shows that the caregivers feels that the suicide patient is a complex and demanding group of patient's. The result even shows that the nursing staff wish a more prepare cooperation between psyciatric and intensive care unit's. <strong>Discussion: </strong>The author's of this study concider that for the patients who had made a suicid attempt should have a good tempory costady and the negative attitudes for this type of patient group demands a increase bethween the current units. <strong>Conclusion: </strong>It requires a straighter guidelines for the cooperation between the units togheteher with education and supervision for the caregivers can the insecure behavior reduse and cooperation growe when the situation needs that.</p>
|
389 |
Samarbete : -hur fungerar det ur frivårdsinspektörens perspektiv?Karlquist, John, Karlsson, Fredrik January 2008 (has links)
<p>Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.</p>
|
390 |
"Trollstaven" : - En kvalitativ studie i hur skolkuratorer skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter / The Magic Wand : - a qualitative study about how school counsellor creates their occupational role on the basis of experiencesNilsson, Benny, Svensson, Christian January 2009 (has links)
<p><strong><p>Syftet med studien är att förstå hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats.</p><p>I resultatet framgår det att skolkuratorerna värdesätter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan på olika nivåer i samhället och kunskap om hur samhället fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och föräldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna.</p><p>Det förebyggande arbetet med eleverna är enligt skolkuratorerna viktigt. Att använda hjälpmedel som till exempel en trollstav kan hjälpa till i det förbyggande arbetet med elever. Skolkuratorerna beskriver att de använder olika teorier och metoder. Valet av vilka av dessa som är mest lämpliga i en viss situation styrs av vad skolkuratorn anser vara lämpligt i en specifik situation. Dessa kan även tillämpas tillsammans med av skolkuratorn egna utvecklade metoder och hjälpmedel som till exempel trollstaven.</p><p>I intervjuerna med skolkuratorerna beskriver de sin yrkesroll med entusiasm och professionalism. Det framgår även att de har olika syn på sitt arbete och sina arbetssätt. Vidareutbildning och möjlighet att ta del av vidare forskning uppskattas av skolkuratorerna. Kunskap om lagarna är enligt skolkuratorerna en viktig faktor för att känna sig trygg i sin egen yrkesroll. Det framgår också att skolkuratorerna ibland saknar någon att reflektera med trots att ett nätverk finns runt dem. De förväntningar som skolkuratorerna beskriver är att de vill ha en tydligare definierad lagstadgad skolkuratorstjänst, vilket de anser skulle tydliggöra förväntningarna på yrkesrollen.</p></strong></p>
|
Page generated in 0.0533 seconds