Syftet med denna studie är att undersöka lärares perception av matematisk problemlösning i årskurs F-3 samt hur lärare strukturerar upp sin undervisning och på vilket sätt de väljer problemlösningsuppgifterna. För att besvara studiens forskningsfrågor utfördes en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Resultatet av studien påvisar att lärarna strukturerar upp sin undervisning i tre olika faser, dock finns det både likheter och olikheter i faserna. Gemensamt för majoriteten av lärarna är att de organiserar så att samarbete och kommunikation har ett naturligt inslag i undervisningen, trots att lärarnas definition av matematisk problemlösning i vissa avseende avviker från varandra samt forskning. Vidare påvisar resultatet att lärarna förespråkar att eleverna använder sig av konkret material/ rita som problemlösningsstrategier. Problemlösningsuppgifterna som eleverna arbetar med väljs främst ur läroböcker i samband med det matematiska området som är aktuellt, vilket kan medföra att problemen övergår till att vara rutinuppgifter.

Den här uppsatsen berör ämnet barn med samspelssvårigheter i förskolan. Syftet med studien är attundersöka olika förskollärares erfarenheter av arbetet med att inkludera barn medsamspelssvårigheter i leken. Under lekens gång lär sig barn olika samspelsregler, vad som är roligtsamt förmågan att kunna känna igen och identifiera personen de leker med. I leken med andra barnställs det även krav som turtagning, dela med sig, att veta när det är på låtsas och när det är på riktigt.Barn tycker om att lära av varandra, därför är det viktigt att barn har kamrater för deras utvecklingoch lärande. Till studien användes en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssä / <p>Godkännande datum: 19-01-04</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om hur de formar gruppkonstellationer i förskolan. Utifrån forskningsfrågorna syftar undersökningen på att få svar på vilka varierade uppfattningar förskollärare har om didaktiska val som tillämpas och vilket perspektiv som beaktas i formandet av gruppkonstellationer. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har åtta förskollärare från olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att förskollärarna kunde koppla flera aspekter i förhållandet till att forma gruppkonstellationer i förskolan. Aspekter förskollärarna har uppfattningar om och som är av betydelse för att skapa främjande gruppkonstellationer har dels att göra med vilka didaktiska val som tillämpas, förutsättningar och förhållningssätt. Uppfattningar visar på vikten av ett flexibelt förhållningssätt utifrån ett barn- och vuxenperspektiv och att forma gruppkonstellationer utifrån barns behov och förutsättningar.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna i hur lärarna resonerar kring hur de inkluderar elever med ADHD, samt vilka fördelar och utmaningar det innebär för verksamheten. Dessutom uppmärksammas elevernas syn och känsla kring inkludering. Arbetet redogör för tidigare forskning samt Skolverkets syn på inkludering. Arbetet lyfter även anpassningar för elever i matematiksvårigheter samt lärarrespondenternas främjande arbetssätt under matematikundervisningen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre grundskollärare samt fem elever i årskurs tre. Studien behandlar lärarens utmaning att avgöra om eleven ska inkluderas i helklass samt grupparbeten eller få avskild undervisning med en speciallärare. Studien framhåller hur elever med ADHD upplever sitt elevinflytande under lektionstid. Intervjuresultaten påvisar att en strukturerad undervisningsmiljö är avgörande för både trygghet och inlärning. Lärarna betonar även att inkludering inte alltid är rätt arbetssätt för en elev med ADHD. Genom intervjuerna framstår slutsatsen att läraren behöver lyssna till elevens dagsform och se till elevernas lika rätt till elevinflytande samt individuell anpassning. Eleverna med ADHD framhäver att de motiveras av eget ansvar, kontinuerlig feedback och strukturerade lektioner med arbetsro. Lärarna framför att yttre faktorer inverkar på miljön och påverkar det inkluderande arbetet. Både vårdnadshavare och skolans ekonomi är avgörande för att det inkluderande samarbetet ska fungera. Lärarna efterfrågar även att Skolverket (2018) mer utförligt definierar begreppet inkludering för att öka förståelsen och innebörden för det.

BakgrundBakgrunden för arbetet är hämtat från den genrepedagogiska forskningen. Genrepedagogiken handlar om att stötta eleverna i deras lärande genom det sociokulturella perspektivet på lärande. Genrepedagogiken handlar också om att lära språk och grammatik i ett meningsfullt sammanhang genom en arbetsmodell som kallas cirkelmodellen. Det är cirkelmodellen som det här arbetet kommer att handla om. Vi har också valt att belysa cirkelmodellens arbetssätt utifrån Lgr11 och utveckling av elevers förmågor.SyfteSyftet med arbetet är att ta reda på hur ett antal lärare som undervisar i årskurs 2-6 resonerar kring att använda cirkelmodellen i sin undervisning.MetodMetoden för arbetet är kvalitativ intervju. Urvalet är strategiskt och undersökningen har genomförts med hjälp av inspelning och transkribering av lärarnas svar. Vid analysarbetet delades lärarnas svar upp i cirkelmodellens fyra faser. Kategoriseringen gjordes utifrån våra frågeställningar. De fyra kategorierna i analysen är: lärarens syn på lärande, Lgr11, elevers förmågor samt didaktiska konsekvenser av att använda cirkelmodellen i undervisningen.ResultatResultatet av undersökningen visar att lärarna anser att eleverna med hjälp av cirkelmodellen kan öka sin kvalité i sina texter. De vinner en säkerhet i att formulera sig muntligt och skriftligt och känner en tillit till sin förmåga. Lärarna påtalar att arbetet med cirkelmodellen tar tid, men att eleverna utvecklar den analytiska, kommunikativa och metakognitiva förmågan samt den begreppsliga förmågan och förmågan att hantera information. Lärarna är eniga om att genom cirkelmodellens arbetssätt har fler elever en chans att lyckas. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this work is to investigate collaboration between journalists and librarians.These two groups meet in the archives of the modern newspapers.The theoretical part deals with the functions which society has given journalism and the libraries. A comparison is made between the two groups and the author notes resemblance anddifferences.The practical part is an investigation of some journalists at Boras Tidning, a Swedish newspaper. They have answered questions about their usage of the archive which has an educatedlibrarian. As this has not been the case for more than four years, the work of the journalists haschanged in different ways. Advantages and disadvantages are presented.

A qualitative study about collaboration between librarians and nurses in the supplying of consumer health information (CHI) at The Hospital Library of The Mölndal Hospital in Mölndalnear Gothenburg, Sweden.The staff were interviewed about how their work is affected by the collaboration between thetwo occupational groups. The purpose of the study is to find out if there exists a strugglebetween the groups about the influence on and the control over the handling of this kind ofinformation. Despite some problems with the permission to do as many interviews as needed,the study shows some positive effects with the collaboration. The study gives a short backgroundto the development of CHI services in USA, the UK, Denmark and Sweden. Fourfurther CHI service centres in Sweden are shortly presented and one member of each staffwas interviewed by telephone.

This thesis investigates collaboration between teachers and librarians concerning reading support activities in senior high schools in Sweden. The following questions were posed: 1. How do the teachers and school librarians cooperate when it comes to promoting reading? 2. To what degree of cooperation is that? And how is the level of cooperation perceived? 3. What factors determine the level of cooperation? The research method used is semistructured qualitative interviews with altogether two school librarians and two teachers. The interviews have been analyzed out of two theoretical perspectives: Lena Folkessons’s three professional dimensions and Patricia Montiel-Overall’s four models of teacher and librarian collaborations. The results are in line with previous research and an important conclusion is that the cooperation between teachers and librarians doesn’t exist as much as one could imagine concerning reading support activities. Personal contacts in school between teachers and librarians will develop lower grades of collaboration. When the school library has got an obvious place in the school organisation and when the school management is highly supportive to cooperation, a higher grade of collaboration is reached and also more reading support activities can take place in school. / Program: Bibliotekarie

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med föräldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder föräldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för föräldrasamverkan mellan föräldrar och pedagoger. Föräldrasamverkan är att informera föräldrarna och att bemöta föräldrarna. De samverkansformer som beskrivs är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte samt föräldraråd. Även svårigheter i samverkan mellan föräldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med föräldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap. Fem pedagoger i fem olika förskolor intervjuades.ResultatI resultatet kom det fram att pedagogerna tycker att det är viktigt att ha ett gott bemötande till föräldrarna och att ta vara på föräldrarnas idéer. Pedagogerna tror mycket på den dagliga kommunikationen där de varje dag kan utbyta information så att små saker inte behöver bli stora. I undersökningen framkom det även olika samverkansformer som pedagogerna använder för att samverka med föräldrarna. Samverkansformerna är daglig kontakt, dokumentation, föräldramöte, föräldraråd och idélåda. Det framkom även svårigheter i samverkan mellan föräldrarna. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this paper has been to study the relationships and attitudes of a few teachers and librarians as to their co-operation in a combined public and upper secondary school library and to find out what circumstances there may be to exert an influence on their work. The paper has been based upon qualitative interviews with upper secondary school teachers and librarians as well as on studies of literature relating to our issue. We believe there may be different approaches to the learning process, as these are the relations and attitudes of two professions from different trades. That is why our point of departure has been Roger Säljö&apos;s theory about learning and, in our analysis, a few of Jean Donham van Deusen&apos;s ideas of joint planning and flexible timetabling. All respondents agreed that co-operation could be better, but the teachers were of the opinion that it must not interfere with their time. There was also some hesitation to letting the librarian take an active part in planning the teaching, but she was still regarded as an asset in the working party because of her great skills in information retrieval. Our research shows that a number of circumstances influence to co-operation. These can be summed up as follows:- different attitudes to knowledge, to the idea of a life-long learning and to an enquiring methodology- the attitude of the two managements towards co-operation- the teachers&apos; experience of being short of timeTeachers and librarians equally agreed that the purpose of a school library should be to show the way to life-long learning and that school and library are together responsible for this task. / Uppsatsnivå: D