Examensarbetet inriktar sig på att analysera samverkansformen partnering inom den svenska byggbranschen. Rapporten utgör en kvalitativ studie där intervjuer har förts med verksamma personer från entreprenörs- och beställarsidan. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar lönsamheten i ett partneringprojekt utifrån en entreprenörs och beställares perspektiv samt att ta reda på om det råder skillnader mellan aktörernas definition av partnering. Syftet med studien är även att ge förslag till förbättringar som kan främja partnering. Vidare undersöker studien vad det finns för framgångsfaktorer och risker i att arbeta med partnering.  Utmaningarna inom byggbranschen är att driva framgångsrika och lönsamma projekt. De svårigheter som finns är att varje projekt är unikt och att slutprodukten inte alltid är definierad. Det innebär att det är svårt att hitta generella standarder som är överförbara mellan projekten. Partnering är ett arbetssätt som öppnar upp för samarbete mellan entreprenör och beställare.  Resultatet visar att entreprenörerna främst vill arbeta i partnering med en ekonomisk modell där ersättningsformen är löpande räkning. De ansåg att partneringprojekt i sig inte är lönsammare än andra fastprisprojekt. Ökad lönsamhet för entreprenörer kommer av att de arbetar långsiktigt och får en återkommande kund. För att beställaren skulle nå en ökad lönsamhet ansåg mer än hälften av beställarna att det viktigaste var att införa en ekonomisk modell med vinstincitament. Dessutom ansågs tidsbesparingar i projektet generera snabbare hyresintäkter och en ökad lönsamhet för beställaren.  Viktigaste faktorn för ett framgångsrikt partneringsamarbete visade sig vara engagemang och delaktighet hos parterna i projektet. En annan betydande faktor ansågs vara ekonomin i projekten. Den främsta risken i partnering är kostnadsstyrningen och prognosarbetet.  Avslutningsvis ges förslag på processer och verktyg som främjar partnering. En avgörande del är att arbeta med förtroende och tillit inom teamet. Resultatet av studien visar att det är direkt kopplat till om projektet bli en framgång eller en potentiell risk. / This bachelor thesis analyses the partnering form of cooperation within the Swedish building industry. The report is a qualitative study where interviews have been conducted with individuals from both the entrepreneur’s and the client’s side. The purpose of this study is to investigate which factors have an impact on the profitability of a partnering project both from an entrepreneur’s and a client’s perspective and to find out if there are differences between the participants definition of partnering. The purpose of the study is also to give suggestions of improvements that could further partnering. Furthermore, this study examines what success factors and what the risks are to work with partnering.  The challenges within the building industry are to run successful and profitable projects. The difficulties that exist are that each project is unique and that the end product is not always defined. This means that it’s difficult to find general practises that are transferrable between different projects. Partnering is a way of working that facilitates collaboration between entrepreneurs and clients.  The results show that the entrepreneurs prefer working with an economic model where the form of payment was running account. Their belief is that partnering projects aren’t more profitable than other fixed price projects. Increased profitability for the entrepreneur stems from working in a long-term manner thus gaining a return customer. More than half of the clients suggested that for the client to have increased profitability the most important point is to instate an economic model with profit incentive. Savings in the project time would generate rental income quicker which would increase the profitability for the client.  The most important factor for a successful partnering collaboration was shown to be dedication and participation from the parties in the project. Another significant factor was suggested to be the economics of the projects. The foremost risk of partnering is cost control and forecasting.  Lastly some suggestions will be given of processes and tools that could further partnering. A crucial part is to work with confidence and trust in the team. The result of the study shows that it’s directly linked to whether the project becomes a success or a potential risk.

En stor utmaning för hälso- och sjukvården är att på bästa sätt hantera den stora mängd svårt sjuka patienter som är inneliggande på sjukhus. Mobila Intensivvårdsgrupper arbetar på många sjukhus runt om i Sverige med att hjälpa avdelningspersonal att bedöma och stabilisera patienter på plats samt att identifiera patienter som eventuellt kan komma behöva vårdas på en högre vårdnivå. För att identifiera dessa patienter behövs ett gott samarbete med vårdavdelningspersonalen. Med hjälp av olika bedömningskriterier kan vårdavdelningspersonalen tidigt notera signaler på att patienten försämras. Tidigare forskning har belyst att ett gott samarbete kan stärka de involverade i vårdandet, få dem att känna sig delaktiga och ge ett snabbare omhändertagande av patienten vid försämring. Syftet med studien var att undersöka och jämföra hur intensivvårdssjuksköterskor och avdelningssjuksköterskor upplever samarbete och delaktighet vid MIG-konsultation. En kvantitativ metod har valts utformad som en surveyundersökning med webbenkäter. Studien visar att upplevelsen av MIG skattas som generellt mycket god. De flesta upplever att MIG-konsultationer ökar deras kunskap om diagnostik och åtgärder vid akuta försämringar hos patienter. Resultatet i studien tyder på att ju större erfarenhet avdelningssjuksköterskor har i yrket och av MIG-konsultationer desto mer positiv var deras upplevelse och desto säkrare och mer delaktiga kände de sig. Intensivvårdssjuksköterskor upplever sig generellt mer delaktiga än avdelningssjuksköterskor i beslutsfattande frågor. Lägst delaktighet upplevde avdelningssjuksköterskor i fråga om vårdnivå hos patienten. Samarbetet tycks för det mesta fungera bra. För att förbättra samarbetet föreslås teamöverskridande dialog kring de olika personalkategoriernas funktioner, förmågor och arbetssituationer. Studien skulle kunna användas som ett underlag för vidare diskussion kring dessa frågor för att ytterligare förbättra teamarbetet vid MIG och därmed öka patientsäkerheten.

Den här studien syftar till att bidra med förståelse om samarbetet mellan förskollärare och vårdnadshavare i den dagliga kontakten ur ett förskollärarperspektiv. För att uppnå syftet har forskningsfrågorna "Vad uttrycker förskollärare om samarbetet mellan förskolan och vårdnadshavare i den dagliga kontakten?” och “Hur kan det förskollärarna uttrycker förstås ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv?” besvarats. Empirin har samlats in genom två fokusgruppssamtal med förskollärare som deltagare. Deltagarna har valts ut genom bekvämlighets- samt kriteriebaserat urval. Den insamlade empirin har analyserats tematiskt utifrån verksamhetsteorin med utgångspunkt i Yrjö Engeströms (1987) modell för verksamhetssystem. Ur den tematiska analysen framkom två huvudteman samt sex delteman. Det första huvudtemat är verksamhetssystem som samarbetar med delteman förtroende, förståelse och vårdnadshavarnas delaktighet. Det andra huvudtemat är verksamhetssystem som kolliderar med delteman tidsutrymme för samtal, skilda uppfattningar om samtalens innehåll och samarbete för barnens bästa. I resultatet framkommer det som är betydelsefullt för ett förtroendefullt samarbetet mellan förskola och hem i den dagliga kontakten, vilket är att skapa ett förtroende och förståelse för varandras perspektiv samt delaktighet genom förskolan projekt. I resultatet lyfts även kollisioner som kan uppstå, vilket innefattar tidsutrymmet för samtal som i vissa fall kan upplevas begränsad, olika syn på vad samtalen i den dagliga kontakten ska innehålla samt synen på barns bästa.

Utvecklingsarbetet har i syfte att eleverna ska träna på att samarbeta för att stärka kamratskap på fritidshemmet. På det fritidshemmet där utvecklingsarbetet genomfördes på vänder sig till årskurs 2. Utgångspunkten för arbetet var att eleverna skulle träna på att samarbeta med varandra och genom detta få bättre kamratskap. Utvecklingsarbetet ska vara en pilot för ett arbete som kan bli ett kvalitetsarbete som kan fortgå på ett fritidshem. Under sex veckor genomfördes övningar som var planerade och under övningarna dokumenterades det genom observation och processdagbok. I arbetet ingick även barnsamtal i efterarbetet. Övningarna som genomfördes planerades av mig med samråd av lärarna på fritidshemmet. I nulägesanalysen framgick det att det hade varit mycket missförstånd mellan eleverna på fritidshemmet och därför skulle det behövas vara ett arbete kring eleverna om samarbete och kamratskap. I reflektionen visar hur utvecklingsarbetet föll ut.

Syftet med studien var att utforska bibliotekariers utsagor om samarbete med lärare och hur dessa bidrar till olika positionskategorier. Genom en onlineundersökning via webbforumet EasyQuest inbjöds bibliotekarier genom Facebookgrupper och nätverk via epost att delta, förutsatt att de är eller har varit anställda på bibliotek inom de senaste 5 åren. Resultatet kom att bestå av 67 utsagor som bearbetades enligt en femstegsanalys inspirerad av Burr (2003) och Willig (2013) utifrån Foucaults maktperspektiv. Två diskurser synliggjordes genom bibliotekariernas utsagor om samarbete och deras upplevelse av det senaste tillfälle som ett möte med en lärare skett. Dels Den praktiskt målfokuserade diskursen dels Den stöttande serviceinriktade diskursen. Gemensamma uttryck sorterades fram och genererade tre subjektspositioneringar. Det var den integrerade bibliotekarien, den serviceinriktade bibliotekarien och till sist den strävande bibliotekarien. Den integrerade bibliotekarien har ett vi-perspektiv, den serviceinriktade bibliotekarien ett de-perspektiv och den strävande bibliotekarien har ett vi OCH de perspektiv. De möjligheter och begränsningar dessa bidrog till synliggjordes genom reflektioner kring hur bibliotekarierna uppfattade sig själva under det senaste mötet med en lärare. Genom att synliggöra och diskutera de maktförhållanden som diskurser och subjektspositioneringar kan leda till kan bibliotekarier medvetengöra sig om följder och konsekvenser. Detta kan på sikt leda till nya förändringsprocesser inom samarbete mellan lärare och bibliotekarier.

I många skolor sker matematikundervisning med hjälp av en lärobok. Det har dock visat sig att elever mister sin förmåga att samtala och diskutera matematik om undervisningen sker i för stor utsträckning genom en matematikbok (Boaler, 2001:123). Det förespråkas istället att elever får samarbeta med varandra eftersom de på så vis får möjlighet att se hur andra elever tänker och löser uppgifter (Taflin, 2008:46). Genom att använda kooperativt lärande inom matematiken får elever möjlighet att arbeta tillsammans eftersom undervisningsmetoden bygger på att alla elever i en grupp samspelar med varandra efter bestämda strukturer (Williams, Sheridan & Pralin Samuelsson, 2000:53). Studien genomfördes med en kvalitativ analys där videoinspelningar utgjorde materialet för empirin. Den insamlade empirin synliggjorde samarbetet mellan eleverna när kooperativt lärande tillämpades. Det visade sig att eleverna stöttade varandra genom uppmuntran, utmaning och deltagande.

I ett tidigare genomfört examensarbete gjordes en förstudie på hur en människa-robot samarbetscell skulle fungera i en laboratoriemiljö. I Arvid Bobergs ”HRC Implementation in laboratory environment” skulle cellen tas fram på uppdrag av Eurofins för att arbeta med kemikalie- och mikrobiologiska analyser inom jordbruk, mat och miljö. För att verifiera de lösningsförslag som togs fram skulle en implementering behöva utformas i en fysisk miljö.  Projektets huvudsyfte var att ta fram en samarbetscell som skulle utföra arbetsuppgifter i en labbmiljö. För detta ändamål har en station, arbetsmoment och komponenter tagits fram och implementerats på ASSAR. Stationen har programmerats för att visa upp möjligheterna som roboten har att erbjuda i en samarbetscell med hjälp av ABB RobotStudio och online programmering.  Valet av robot var om möjligt att använda sig av ABB:s YuMi robot. Detta för att det var roboten som förstudien som arbetet bygger på använde sig av i dess modell samt byggde sin teori på och eftersom förstudiens arbete ligger till grunden för detta projekt.  Implementationen av stationen har genomförts i steg för att kunna testa olika upplägg och erhålla bättre förståelse av robotens egenskaper och vad den är kapabel att utföra i förhållande till räckvidd och flexibilitet. För att skapa de mer avancerade funktionerna i programmet användes offline programmering i ABB RobotStudio kombinerat med hjälp av online programmering. Funktionerna blir för avancerade för att skriva i en TeachPendant eftersom det blir långa rader med kod för att skapa de avancerade funktioner som roboten använder sig av för att utföra sina arbetsuppgifter.  Arbetet på ASSAR har lett till att ett flertal olika lösningar har tagits fram och tänkts över tills ett koncept valts och implementerats på ASSAR. Detta i form av en samarbetscell som visar upp olika funktioner för att utföra arbetsuppgifter i en labbmiljö med hjälp av YuMi-roboten ifrån ABB och ett arbetsbord som skapats under projektets gång.  Projektet har uppnått flertalet uppsatta mål för arbetet men några har inte uppnåtts, detta på grund av förseningar som uppkommit under projektets gång. Förseningarna har gjort att arbetsgången ändrats och det resultat som författaren försökt uppnå förändrats för att ta fram en samarbetscell och ge ett resultat åt projektet. / In a previous final year project, a study was carried out on how a robotic collaborative cell would work in a laboratory environment. In Arvid Bobergs "HRC Implementation in laboratory environment" the cell would be developed on behalf of Eurofins to work with chemical and microbiological analyses in agriculture, food and environment. To verify the suggested solutions, an implementation would need to be designed in a physical environment. The main purpose of the project was to develop a collaborative cell that would perform tasks in a lab environment. For this purpose, a station, work operations and components have been developed and implemented at ASSAR. The station has been programmed to showcase the possibilities the robot has to offer in a collaborative cell with the help of ABB Robot Studio and online programming. The choice of the robot was if possible, to make use of ABB's YuMi robot. This is because it was the robot that the pre-study that the work is based on used in its model and built its theory on and because the work of the feasibility study is the foundation of this project. The implementation of the station has been completed in steps to be able to test different structure and obtain a better understanding of the robot's characteristics and what it is capable to perform in relation to range and flexibility. To create the more advanced features of the program was used offline programming in ABB Robot Studio combined with the help of online programming. The functions become too advanced to write in a TeachPendant because there will be long lines of code to create the advanced functions that the robot uses to perform its tasks. The work at ASSAR has led to several different solutions being developed and thought over until a concept has been chosen and implemented at ASSAR. This in the form of a collaborative cell that showcases various functions to perform tasks in a lab environment using the YuMi robot from ABB and a worktable created during the project. The project has achieved several goals for the work, but some have not been achieved, because of delays that have arisen during the course of the project. The delays have made the workflow change and the result that the author has tried to achieve has changed to develop a collaborative cell and give a result to the project.

Trots att den organisatoriska-och sociala arbetsmiljön i Sverige förbättrats under de senaste decennierna finns det fortfarande utbredda arbetsmiljöproblem för många grupper på arbetsmarknaden.Intresset för organisatorisk-och social arbetsmiljö har ökat under de senaste åren och en god arbetsmiljö är något som är bra för både arbetstagare och arbetsgivare. Organisationer består av individer som alla är unika, har olika erfarenheter, värderingar och åsikter. Organisationskultur utvecklas och uppstår i en organisation när människor arbetar tillsammans under en längre tid, det innebär att uppfattningar och normer kring hur arbetet och samarbetet ska ske under en kortare eller längre period växer fram.Tidigare forskning har ofta inriktats på att försöka utläsa vilka egenskaper i en organisationskultur som är betydelsefulla för en organisations effektivitet. I denna uppsats undersöks vårdpersonals upplevelse av organisationskultur i relation till organisatorisk-och social arbetsmiljö med avseende på mål, samarbete och kommunikation. Uppsatsen är kvalitativ medett deduktivt angreppssätt, där den insamlade empirin analyseras utifrån tidigare forskning och Edgar H. Scheins (2017) teori om organisationskultur. Utifrån den valda metoden har det varit möjligt att få en djupare inblick i vårdavdelningens organisationskultur.Resultatet visar att vårdavdelningen sannolikt befinner sig i en förändringsprocess där även ett gemensamt lärande äger rum, vilket innebär att ledarskapet har stora möjligheter att påverka organisationskulturen. Resultatet visar också att organisationskulturen kan ha en påverkan på vårdavdelningens arbete med mål, samarbete och kommunikation vilka är delar av den organisatoriska-och sociala arbetsmiljön.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och beskriva hur lärare talar om fritidslärares yrkesroll samt belysa hur samverkan mellan två yrkesgrupper inom samma skolverksamhet kan se ut. Vår studie grundar sig i två olika forskningsfrågor: hur talar lärarna för åk 1–6 om fritidslärarnas yrkesroll? Hur beskriver lärarna för åk 1–6 samverkan med fritidslärarna? I vår intervjustudie har vi intervjuat sex lärare för åk 1–6. Under studiens gång har vi förhållit oss till en utbildningssociologisk utgångspunkt och utgått från Basil Bernsteins teorier om klassifikation och inramning. Huvudresultaten av vår undersökning visar på att samverkan mellan lärare och fritidslärare saknas på skolan samt att lärarna saknar kunskaper om fritidslärarens yrkesroll. Resultatet visar även på att lärarna önskar att samverka mer med fritidslärarna bland annat genom att fritidslärarna ska vara mer inne hos dem i klassrummen under skoltiden.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur relevant matematiken är för eleverna på yrkesprogrammen. Detta med anledning av att den här kategorin elever har högst andel elever med låg motivation och med låga meritvärden från grundskolan. Hur kan undervisningen bedrivas för bästa resultat och förståelse så den går att applicera på det kommande yrket men samtidigt också vara allmänbildande. Matematiken som yrkeseleverna lär sig idag ska vara både allmänbildande och yrkesrelaterad. Den allmänbildande matematiken är lika för alla yrkeselever medan den karaktärsrelaterade matematiken varierar. Med anledning av detta så är de nationella proven konstruerade på så sätt att de tar upp enbart den allmänna kunskapen i matematik. Därför finns också funderingar om varför yrkeselever behöver göra de nationella proven. För att försöka få svar på frågorna har intervjuer genomförts med ämneslärare, yrkeslärare på båda programmen och elever från vartdera programmet. Även elev som gått i skolan men är yrkesverksam nu har intervjuats.  Även Studier har gjorts mot tidigare forskning inom områden som berör yrkeselevernas matematikundervisning, deras svårigheter med matematik och hur de kan bli motiverade. Resultaten från intervjuerna jämfördes sedan mot den litteratur som studerats. Valet av yrkesinriktningar föll på Bygg- och anläggningsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet då det är inom dessa inriktningar jag varit i kontakt med tidigare. Resultatet visar att matematiken är relevant då det är ämneslärarens uppgift att förhålla sig till den matematik som är nödvändig men att kursböckerna är allom rådande i de flesta fall. Matematikundervisningen ger bäst resultat för yrkesrelaterade kunskaper om matematikläraren samarbetar med yrkeslärarna vilket både intervjuerna och forskning visar. De nationella proven ansågs av de flesta som något bra då syftet med de nationella proven är att mäta den allmänna matematikkunskapen hos eleverna.