Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap om hur samarbete i elevhälsoteam kan gestaltas och framhålla vilka faktorer som främjar samarbete i elevhälsoteam. Genom ökad kunskap och förståelse kan bättre förutsättningar skapas för att hantera utmaningar och för att utveckla ett fungerande samarbete.   Syfte och frågeställningar Studien syftar till att sammanställa tidigare forskning om elevhälsoteam för att synliggöra på vilket sätt samarbete gestaltas och framhålla de faktorer som främjar samarbete. Centrala frågeställningar i studien är: Hur gestaltas samarbete i elevhälsoteam? Vilka faktorer främjar samarbete i elevhälsoteam?   Teori Resultatet har analyserats ur ett gruppsykologiskt perspektiv med särskilt fokus på grupprocesser då dessa kan ha betydelse för hur samarbete utvecklas. Resultatet har även analyserats ur ett professionsteoretiskt perspektiv när det gäller makt, roller och jurisdiktion utifrån de olika professionerna som ingår i skolans elevhälsoteam.   Metod För studien har en narrativ litteraturstudie valts som metod (Bryman, 2018). Den narrativa litteraturstudien är jämförbar med en allmän litteraturstudie. För att uppnå bättre kvalitet och för att öka studiens trovärdighet har litteraturstudien integrerats med viss systematik som ingår en systematisk litteraturstudie. Totalt ingår åtta empiriska forskningsstudier i litteraturstudien.   Resultat Resultatsammanställningen visar att möteskulturen i elevhälsoteam domineras av ett patogent förhållningssätt där elevrelaterade problem härleds till individer. Det finns också stora skillnader i sättet att tala om och arbeta med elevhälsa. De olika professionerna i elevhälsoteamet har olika perspektiv på begreppet elevhälsa och det saknas metoder och teorier för hur elevhälsoarbetet ska gå till. Att skapa tillfällen för konstruktiv dialog kring olika perspektiv främjar samarbete och skapar en gemensam förståelse och grund för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Andra faktorer som framhålls främjande för samarbete är att elevhälsans professioner tydliggör sina professionella roller och uppdrag för varandra och att man tar ett gemensamt ansvar för elevhälsoarbetet. Visioner och mål behöver vara tydliga för att skapa förståelse, meningsfullhet och begriplighet för elevhälsoteamets medlemmar i deras arbete (Antonovsky, 2005). Andra faktorer som främjar samarbete är att det skapas goda relationer mellan skolpersonal, föräldrar och elever. Multiprofessionalismen i elevhälsoteamet kan lättare accepteras om de olika professionerna kan se fördelarna med ett sådant samarbete. Det finns ett samband mellan teamtyp och gruppens klimat och effektivitet.   Specialpedagogiska implikationer Resultatsammanställningen visar att otydliga roller och olika förväntningar på varandras professioner i elevhälsoarbetet försvårar samarbete. Det tolkas därför viktigt att specialpedagoger och även andra professioner gör det till en del av sitt arbete och ansvar att förtydliga sina professionella roller och uppdrag för varandra. Ur ett professionsteoretiskt perspektiv är det viktigt att specialpedagogen lyfter fram sin kompetens som en unik kunskap som vilar på vetenskaplig grund för att stärka sin position och professionalisera sitt verksamhetsområde (Nilholm, 2020). På så sätt kan specialpedagogen få legitimitet i sitt arbete och kompetensen kan uppfattas som värdefull och som ett viktigt bidrag i elevhälsoarbetet.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeuters och lärares erfarenheter av samverkan i grundskola. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Urvalet bestod av tidigare studier som berör arbetsterapeuter och lärare som har samverkat i grundskolor, och artiklar som belyser arbetsterapeuter och lärares upplevelse av samverkan i grundskola. Datainsamlingen av kvalitativa studier utfördes genom systematisk litteratursökning i databaserna Scopus och Amed. Nio artiklar inkluderades till studien och samtliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Studierna presenterar forskning genomförd i sju länder och publicerade mellan 2013-2022. Resultatet presenteras i tre kategorier: Lärare och arbetsterapeuters positiva erfarenheter av samverkan i skolmiljö, Lärare och arbetsterapeuters erfarenheter av utmaningar med samverkan i skolmiljö och Arbetsterapeuters och lärares syn på lösningar kring ett bättre samarbete i skolmiljö. Slutsats: Arbetsterapeuter och lärare har positiva erfarenheter av samverkan i skolbaserad praxis i grundskolan. Lärarna upplever att en arbetsterapeut i klassrummet är en tillgång för elever. Trots de positiva upplevelserna finns det omständigheter som försvårar samarbetet såsom bristande kunskap bland lärare av arbetsterapeutens kompetens och profession samt en bristande arbetsrelation, vilket påverkar samverkan professionerna emellan. / Aim: The aim of this study was to compile and describe occupational therapists and teachers experiences of collaboration in primary school. Method: The study was conducted as a general literature review. The selection consisted of articles about occupational therapists and teachers that have collaborated in primary school, and articles that illuminates occupational therapists and teacher ́s experience of collaboration in primary school. Data of qualitative studies was collected through a systematic literature search from Scopus and Amed databases. Nine articles were included in the study, and all articles were reviewed and analyzed. Results: The studies present research carried out in seven countries and published between 2013-2022. The result is described in three categories: Teachers and occupational therapists positive experiences of collaboration in a school environment, Teachers and occupational therapists experiences of difficulties with collaboration in a school environment and Occupational therapists and teachers view on solutions for better collaboration in the school environment. Conclusion: Occupational therapists and teachers have positive experiences of collaboration in school-based practice in primary school. The teachers narrated that having an occupational therapist in the classroom is an access to the students. The challenge of collaboration is the knowledge about what an occupational therapist can offer in the school setting and a lack of working relationship, which affects cooperation between the professions.

Sammanfattning Bakgrund: palliativ vård fokuserar på att främja välbefinnande och lindra lidande för patienter och närstående i samband med livets slut. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar; Symtomlindring, teamarbete, närståendestöd samt kommunikation och relation. I sjuksköterskans ansvar ingår att lindra lidande. Om sjuksköterskans kunskaper brister, brister därmed sjuksköterskan i sitt proffessionella ansvar och patienten utsätts för onödigt lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att lindra lidande hos patienter i palliativ vård i livets slut. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserat på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån Polit och Becks 9 stegsmodell. Resultat: Resultatet utgör två teman med subteman: Relationens betydelse (Att finnas där och Att bevittna lidande) och Sjuksköterskans utmaningar (Symtomlindring och Teamsamverkan). Slutsats: Litteraturöversikten fastställer fybd som främjar och hindrar sjuksköterskan att lindra lidande hos patienter inom palliativ vård. Lidandet bör ses ur ett helhetsperspektiv utifrån patienten, där fysiskt, psykiskt, socialt och existensiellt lidande beaktas. Sjuksköterskan ansvarar för att identifiera vårdbehov samt behov av stöd och avlastning för närstående. huvudfynd som framkom var att finnas där, teamsamverkan samt symtomlindring.

Begreppet organisationskultur har länge diskuterats inom både den akademiska litteraturen och i praktiken för företag. På senare tid har det även i allt större utsträckning diskuterats vikten av organisationskultur och dess bidrag till företags framgång, särskilt inom tjänstesektorn där mänskliga interaktioner står i centrum. Samtidigt etablerar allt fler företag kontor på geografiskt skilda platser vilket bidrar till en fysisk distans mellan medarbetare. Den fysiska distansen har visats leda till utmaningar i att upprätthålla en enhetlig organisationskultur. Trots det finns det brist på forskning som undersöker hur företag inom tjänstesektorn arbetar för att skapa och bibehålla enhetligheten över sina geografiskt skilda kontor.  Syftet med denna studie är således att undersöka hur värderingsstyrda och vinstdrivande tjänsteföretag arbetar för att skapa och bibehålla en enhetlig organisationskultur över geografiskt skilda kontor. För att ta reda på det utfördes en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt. Genom att genomföra åtta semistrukturerade intervjuer med ledare inom tre olika tjänsteföretag strävar studien efter att utveckla en modell som kan inspirera och vägleda företag i liknande situationer. Dessutom förväntas resultaten bidra till den akademiska litteraturen om organisationskultur genom att tillföra nya insikter.  Resultaten av studien framkom från en tematisk analys och betonar att skapandet och upprätthållandet av en enhetlig organisationskultur är en process som sträcker sig över tid. Bland de viktigaste insikterna framhävs behovet av att etablera gemensamma värderingar och en enhetlig grund. Samtidigt är det av betydelse att vara medveten om variationer mellan kontor. Resultaten visar två huvudsakliga strategier för att skapa och upprätthålla en enhetlig företagskultur. (1) Grundarbete för enhetlighet, vilken involverar aktiviteter såsom att definiera företagsvärderingar, rekrytera rätt personer och i ett tidigt skede integrera dem i kulturen. Den andra strategin (2) Utvecklingsarbete för kontinuerlig anpassning och integrering, inkluderar gränsöverskridande aktiviteter i kombination med lokala aktiviteter såsom möten och uppföljningar samt lokala workshops och träningsevenemang. Dessa aktiviteter förväntas bidra till ett klimat som främjar kommunikation, samarbete och kunskapsdelning mellan kontoren. Utöver strategierna visades ledarskapets roll vara avgörande i kulturarbetet genom att fungera som förebilder och främja en positiv arbetsmiljö. Dessutom understryks betydelsen av att involvera medarbetarna och ge dem möjlighet att påverka och ta ansvar.  Resultaten har bidragit med en djup förståelse för hur de studerade företagen arbetar för att skapa och bibehålla en enhetlig organisationskultur och fyller därmed de forskningsgap som identifierats i den befintliga litteraturen. Dessutom ger resultaten praktiska riktlinjer för företag och företagsledare i olika stadier av utvecklingsarbetet av organisationskulturen.

No description available.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt. De olika påverkansfaktorerna samverkar med varandra men den övergripande faktornför barn är de vuxnas förhållningssätt då det är detta förhållningssätt som skapar förutsättningarna för deandra faktorerna. Undersökningen tar också upp skillnader mellan pedagoginitierat samarbete ochbarninitierat samarbete samt jämför pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap med denforskningsbaserade kunskapen.

Syftet med den här studien har varit att belysa hur 11 lärarpar (totalt 22 lärare) i fyra svenska grundskolor i tre kommuner beskriver sina erfarenheter av de organisatoriska förutsättningar som följer med ett tvålärarsystem och hur det påverkar deras arbetsmiljö. Empirin utgörs av 11 semistrukturerade parintervjuer och tolkades med hjälp av organisationsteorin och dess fokus på effektivitet kopplat till hur lärarna organiserat sitt samarbete. Det svenska tvålärarsystemet är ett relativt nytt arbetssätt som bygger på ett nära kollegialt samarbete mellan två (eller fler) lärare, och studien visar att tvålärarsystemet skiljer sig åt både organisatoriskt och relationellt jämfört med hur en ensam lärare organiserar sina arbetsuppgifter. Resultatet visar att respondenterna anser att tvålärarsystemet bidrar till en förbättrad arbetsmiljöb åde när det kommer till arbetsbelastningen och till en mer lustfylld arbetssituation. Men de betonar även att relationen mellan lärarna är avgörande för att samarbetet överhuvudtaget ska fungera. Resultatet visar även att tvålärarsystemet bidragit till att de organisatoriska förutsättningarna ändrats för studiens lärare när deras skolor infört tvålärarsystemet som arbetssätt. Dels på grund av den ökade kostnaden som följer arbetssättet med två legitimerade lärare per klass, dels på grund av det kollegiala samarbetets arbetsfördelning som följer med arbetssättet. Resultatet kan även visa att den svenska vetenskapliga forskningen om tvålärarsystemet i stort sett är obefintlig, men att studiens resultat styrks av den internationella forskning som finns om coteaching (förebilden till det svenska tvålärarsystemet). Även internationell och nationell forskning om kollegialt samarbete samt flertalet skildringar om det svenska tvålärarsystemet styrker studiens resultat. Min slutsats av den här studien är sammanfattningsvis att utifrån lärarnas perspektiv är de rörande överens om att tvålärarsystemet är ett arbetssätt som förbättrar deras arbetsmiljö.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samspel mellan barn i utomhusmiljön ser ut från ett barns perspektiv. I denna studie observerar vi samspelet i sandlådan. Vår metod har bestått av observation med videoinspelning samt barnintervjuer. Genom detta metodval har vi kunnat besvara de forskningsfrågor som vi skapat utifrån vårt syfte. Frågorna är följande; Hur ser samarbetet ut mellan barn i sandlådan på förskolan? Hur upplever barn deras eget samspel mellan varandra i utomhusmiljön i sandlådan? Resultatet visar att de flesta barn nämner sandlådan som en gemensam plats där de helst leker tillsammans. Barnen uttrycker att sandlådan är en plats där de helst inte leker om de är ensamma. Barns samarbete och samspel uppkommer i sandlådan genom att de tillsammans leker olika lekar så som bland annat rollekar. De skapar också olika konstruktioner av sanden. Barnen använder sig mest av hink och spade, och vi kan se att de är intresserade av olika naturmaterial. Kring dessa material samtalar och leker barnen på olika sätt, främst används löv som dekoration på sandtårtor och annat liknande. I vårt resultat framkommer det också att konflikter mellan barn är något som inträffar flera gånger i sandlådan. Konflikterna beror oftast på barns olika lekregler, viljor men också av förstörelse av det någon skapat. Resultat som vi fått fram har vi analyserat utifrån tidigare forskning samt teorierna som för denna studie är relevanta. De teorier som vi beört är sociokulturellt perspektiv samt pragmatismen.

Det blir allt vanligare att västerländska företag försöker finna utvecklingsmöjligheter för sin verksamhet med hjälp av andra företag utanför de nationella gränserna. Detta innebär att globalt samarbete blir allt vanligare för att införa ny kompetens och teknik till verksamheten. Den ökande efterfrågan på teknikutveckling gör Indien till ett attraktivt val. Landets ingenjörer har en bred kunskap och skapar möjligheter för företag att få större perspektiv och en god kunskapsöverföring. I ett outsourcing samarbete möter företaget skillnader i kultur, kommunikation och organisation. För att möjliggöra ett lyckat resultat med det internationella samarbetet, kommer det att medföra förändringar och utmaningar för företaget. Att lägga ut funktioner av sin verksamhet till ett avlägset land som skiljer sig i språk, kultur och synsätt kräver mycket engagemang samt en god kommunikation för en bra samverkan mellan de parter som ingår i outsourcingprocessen. Vi har undersökt de kulturella skillnadernas betydelse och vilka kommunikativa utmaningar företag kan komma att möta när de väljer att outsourca IT-funktioner till Indien. I den teoretiska delen har vi lyft fram vad tidigare forskning säger om outsourcing till Indien, samt de aspekter som är av betydelse i denna samarbetsform. I den empiriska delen har vi undersökt hur ett indiskt IT-leverantörsföretag samt externa personer med kunskap inom ämnesområdet ser på outsourcing till Indien samt vilken betydelse de anser att kultur, kommunikation, ledarskap och kunskapsöverföring har i dessa sammanhang. Analysen sammankopplar det empiriska materialet med teori för att se ett samband mellan de betydande faktorerna och dess för- och nackdelar. I ett tidigt stadie i utvecklingsprojektet bör kommunikation mellan parterna vara god och arbetsbeskrivning vara preciserad för att tjänsten skall utvecklas på önskat vis. Andra faktorer som anses avgörande i en outsourcingprocess är kunskap i ledarskap och kulturella skillnader, dessa faktorer möjliggör för företag som väljer att outsourca att resurser samt kompetens utnyttjas effektivt. Slutsatsen visar att IT-outsourcing till Indien kräver förberedelser och kunskap redan innan man går in i samarbetet. Genom att lägga vikt på kulturella skillnader kan företag åstadkomma en lönsamhet samt skapa en god och långsiktig relation mellan parterna. / It has become more common for western companies to try to find development opportunities for their business beyond national borders. This means that global collaboration is introducing new skills and integrating new technology to companies. The increasing demand for technology makes India an attractive choice. The country's engineers have a broad knowledge and create opportunities for companies to gain greater perspective and innovation. Outsourcing to India often entails new challenges, such as differences in culture, communication and organization.  Companies that choose to outsource functions of its business to a distant country that differ in language and culture, often require a lot of dedication and a good communication for a good collaboration between the parties involved in the process. We have investigated differences in culture and what influence it has on the outsourcing process and what challenges in communication companies may face when they choose to outsource IT functions to India.  In the theoretical part we describe what the past researchers says about outsourcing to India, and the subjects that are important in this form of cooperation. In the empirical part we have investigated how an Indian IT- company, as well as external people with knowledge in the subject area, looks at outsourcing to India and the importance of culture, communication, leadership and knowledge in these contexts. The analysis connects the empirical material and theory to see a correlation between the significant factors and its advantages and disadvantages. At an early stage the communication between the parties should be good and the job description should be precise to develop the outsourcing project in right direction. Other factors that are considered essential in an outsourcing process are knowledge in leadership and cultural differences. These factors are used to enable the companies who choose to outsource, to use the resources and expertise in an efficient way. The conclusion shows that IT outsourcing to India requires preparation and knowledge before you go into cooperation. By adding weight to cultural differences, companies can achieve profitability and a good and long term relationship between the parties.