No description available.

Studien syftar till att skildra svensklärares användning av grupparbete i årskurs 4–6 genom att i en enkätundersökning undersöka faktorer som kan påverka lärarnas upplevelser av arbetssättet, samt hur de värderar olika aspekter av ett grupparbete i sin planering. I bakgrunden ges en översikt av viktiga begrepp samt vilka svårigheter och möjligheter som grupparbeten kan medföra i undervisning, samt tidigare forskning kring ämnet. Därefter analyserades data utifrån bakgrund, tidigare forskning och teorierna: Sociokulturell teori och ETG-modellen. Resultatet visar att lärarna har generellt bra upplevelser av arbetssättet och att de ser flera språkutvecklande fördelar med att använda grupparbeten, men uppger vissa svårigheter som kan liknas vid resultat från tidigare studier. Dessa faktorer verkar dock inte påverka i vilken utsträckning grupparbeten används. Resultatet visar även att lärarna har ambitioner att planera uppgifter som kräver samverkan, samtidigt som deras värdering av gruppsammansättning, bedömning och ämnesinnehåll kan visa att interaktion och samarbete missgynnas i grupparbeten.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett väsentligt begrepp för sjuksköterskors yrkesroll. Personcentrerad vård syftar till att bemöta patienter så att samtliga av deras behov och förutsättningar tillgodoses. Personcentrerad vård kan skydda patienters självbestämmande och makt i vården. Tidigare forskning beskriver patienters upplevelser av vårdrelationer, samt patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande. För att sjuksköterskor ska kunna eftersträva personcentrerad vård inverkar lagar, riktlinjer och styrdokument. Vidare lyfts vikten av patienters delaktighet fram, samt samarbetet mellan samtliga parter i vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad vård på sjukhusavdelningar. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturstudie. Denna grundas i 10 kvalitativa artiklar som granskats och vidare analyserats utifrån Evans beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identiferades två teman och fem subteman. Teman var Samarbetets betydelse och Helhetssynens betydelse. Subteman var Att arbeta i team, Att göra patienten delaktig, Att involvera närstående, Att se patienten som unik och Att tillse en vårdrelation. Slutsats: Sjusköterskors upplevelser av personcentrerad vård stämde överens med det vårdvetenskapliga perspektivets mening av personcentrerade vårdmiljöer och personcentrerade processer. Dessutom gick sjuksköterskors upplevelser av samarbete och helhetssyn i linje med patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande och vårdrelationer. / Background: Personcentred care is an essential concept for nursing’s role. It aims to emphasize patients personal needs and conditions. Personcentred care also aims to protect patients’ autonomy and promote their power within the care. Previous research describes patients’ experience of care relationships and patients’ and relatives’ experiences of the staff’s treatment. Laws, guidelines and documents support the nurses’ work to strive for personcentred care. Patients’ participation and cooperation between all roles in the care process are also emphasized. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of personcentred care in hospital wards. Method: A qualitative literature study followed by Evans descriptive synthesis based on the analysis of 10 qualitative articles. Findings: Two themes and five subthemes were identified. Themes were Partnership’s meaning and Holistic view’s meaning. Subthemes were To work in team, To make the patient involved, To involve relatives, To see the patient as unique and To supervise a care relationship. Conclusion: Nurses’ experiences of personcentred care matched with the care-science perspective meaning of personcentred care’s environments and processes. Furthermore nurses’ experiences went in line with patients’ and relatives’ experiences of care staffs’ treatment and care relationships.

Arbete i vård och omsorg är alltid kopplad till människor som har olika diagnoser, funktionsnedsättningar eller som befinner sig i komplicerade livssituationer. Personalen arbetar med varierande målgrupper och behöver uppleva att deras arbete är meningsfullt. Därför anser författaren att det finns behov av att studera vad medarbetarna anser stimulerar dem till att utföra ett bra arbete. Det har valt att göra en kvalitativ studie genom att föra öppna intervjuer med sex personer, vilka jobbar inom vård och omsorg. Studiens syfte är att beskriva faktorer som medarbetare anser vara betydelsefulla för att känna stimulans i sitt arbete. I resultatet kan man se att deltagarna lägger fokus på vissa områden som de anser viktiga för att känna sig stimulerande: samarbete, förtroende, kompetens och utveckling, välfungerande relationer med chefen. I resultatdiskussionen framkommer också att individens personlighet som bland annat präglas av arbetslivserfarenhet, kultur, barndom, nationalitet, uppväxt avgör vad som kunna upplevas stimulerande i arbete. Studiens resultat kan bidra till fördjupade kunskaper om mångkulturella personalgrupper, skillnader i individens kapacitet och styrningens effektivisering.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i sjuksköterskeyrket och kan även leda till utbrändhet och utmattning. Sjuksköterskor arbetar under högt tempo med stort ansvar. Även nära relation med patienter ingår i sjuksköterskeyrket. Ohälsosam arbetsmiljö kan både påverka sjuksköterskors hälsa och patientsäkerheten och kan därmed leda till allvarliga konsekvenser. Syfte: Är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad i arbetssituationen som medverkar till stress, utbrändhet och utmattning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingår. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Känslor av otillräcklighet och Brister i omgivande organisation med nio underkategorier. Konklusion: Sammanfattningsvis tenderar upplevelse av stress, utbrändhet och utmattning hos sjuksköterskor förekomma i flera länder. För att sjuksköterskor ska kunna må bra på sina arbeten krävs att verksamheten åtgärdar problemen som framkommit.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka grundskollärares upplevelser av att arbeta med kooperativt lärande som arbetssätt. Till studien har elva verksamma grundskollärare som undervisar i årskurs 1–5 medverkat. Syftet med studien är att ta reda på lärarnas användning, kunskaper och erfarenheter om kooperativt lärande mot ämnet svenska. Insamlingen av underlag till studien har skett genom intervjuer. Det teoretiska ramverk för studien är den sociokulturella teorin där transkriberingarna har behandlats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna använder arbetssättet i varierande grad. Om en skola satsar på kooperativt lärande har det en betydelse för hur stora kunskaper informanterna besitter. Lärarna upplever vissa utmaningar att använda kooperativt lärande i ämnet svenska. Generellt upplever informanterna att kooperativt lärande är ett gynnsamt arbetssätt. Informanterna var eniga om att arbetssättet skapar en delaktighet hos eleverna som blir aktiva oavsett kunskapsnivå.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur speciallärares uppdrag ser ut i det dagliga arbetet och hur arbetet organiseras ute på skolorna. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. Urvalet är ett målinriktat bekvämlighetsurval bestående av tolv yrkesverksamma speciallärare med speciallärarexamen eller en magister i specialpedagogik. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, tematiserats och analyserats. Datamaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet blev fyra teman med tre eller fyra underteman. De teoretiska perspektiv som behandlas i examensarbetet är det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av vår studie är att speciallärares arbete till huvudsak består av undervisning. Undervisningen sker utifrån de åtgärdsprogram som finns och innebär ett kategoriskt perspektiv då undervisningen blir åtgärdande. Speciallärares arbete sker vanligtvis med enskilda elever eller med en mindre grupp elever utanför klassrummet. Speciallärarna anser att de har en stor frihet att styra över sitt arbete men att det upplevs som svårt att hinna med alla elever som de önskar. Tiden är ett hinder. Speciallärarna menar att de har för lite tid till att arbeta med de elever som behöver stöd men också att tid försvinner till annat som till exempel att närvara på möten, vara rastvakt och vikariera. Speciallärarna anser att de har ett stort stöd och förtroende från rektor då det gäller det specialpedagogiska arbetet. En möjlighet i arbetet men också ett hinder är kollegor. Kollegor är en möjlighet då samarbetet fungerar och det genomförs diskussioner om lärande och lärmiljöer. Samtalen kan bidra till ett relationellt perspektiv på elevers lärande. Samarbete kan dock vara ett hinder i arbetet då det inte råder en gemensam syn på lärande och elever. Speciallärarna hamnar i ett kategoriskt perspektiv då det behöver ordnas snabba lösningar för stunden. Ett ord som de flesta av våra informanter använder då de beskriver sitt arbete är flexibelt. Huvudresultatet av studien är att speciallärares arbete ser väldigt olika ut beroende på vilken skola de är verksamma på men att de alla i huvudsak arbetar med undervisning. Speciallärarna styr över sin tid själva men rektor, skolans elevhälsa och åtgärdsprogram påverkar också vad som blir deras arbetsuppgifter. Speciallärarnas arbete sker utifrån ett kategoriskt perspektiv men med en önskan om ett perspektiv som är mer relationellt.

Det blir idag allt mer viktigt med kulturella erfarenheter i byggbranschen, då svenska byggföretag i allt större utsträckning arbetar med internationella aktörer. Utländska beställare, entreprenörer och konsulter etablerar sig på den svenska marknaden. Ett mångkulturellt projekt kan ge upphov till svårigheter som kulturkrockar, bristande kommunikation och skilda affärssätt och arbetsmetoder. Konsekvenserna av detta kan leda till försenade projekt i kombination med kostnadsökningar och ett icke tillfredställande klimat hos involverade aktörer. I detta examensarbete analyseras upphandlingsprocessen i Projekt X ur ett mångkulturellt perspektiv. Projekt X innefattar rivning och nybyggnad av en av Sveriges största bankverksamheters kontor i Stockholms innerstad. I projektet finns fyra olika nationaliteter representerade. Projektets beställare är ett amerikanskt investeringsbolag som för första gången upphandlar en entreprenad på svensk mark. Huvudentreprenör i projektet är NCC Construction Sverige AB som i sitt team, förutom svenska tjänstemän, även har en kanadensisk projektledare. Projektet har även två olika projektledarföretag med svensk respektive engelsk nationalitet. Examensarbetets syfte är att i Projekt X öka förståelsen för respektive kulturs arbetsmetoder under en upphandlingsprocess. Syftet är även att skapa förutsättningar för ett genomförande av förbättringsåtgärder i projektets samarbete. Målet med studien är således att kartlägga vilka områden som upplevts som problematiska bland involverade aktörer under denna tidsperiod. Målet är även att belysa markanta skillnader i upphandlingsprocessens affärsteg och arbetsmetoder mellan Sverige, USA och England baserat på Projekt X. Metoder som använts för att uppnå detta har varit litteratur-, enkät-, intervjustudier. Slutsatsen av studien visar att upphandlingsprocessen i Sverige, USA och England skiljer sig åt på flera plan vad gäller bland annat prissättningsmetod, beslutsprocesser och detaljnivån på handlingar. De mest framträdande områden med utvecklingspotential var kommunikation, förståelsen för motpartens kultur, relation, förtroende och implementeringen av partnering. / It is becoming increasingly important with cultural experience in the construction industry. Swedish construction companies are more often working with international stakeholders. Foreign clients, contractors and consultants establish themselves on the Swedish market. In multicultural projects, difficulties may arise because of culture clashes, lack of communication and different business practices and working methods. The consequences of this can lead to delayed projects in combination with rising costs and a non-satisfying climate. It is important to establish good working methods when many cultures are working in the same project. In this thesis Project X are analyzed from a multicultural perspective in the procurement process. Project X includes demolition and new construction of one of the largest banking operations' office in the center of Stockholm. In this project four different nationalities are represented. The project was ordered by an U.S. investment company which for the first time procured a contract in Sweden. The contractor in the project is NCC Construction Sverige AB which in their team, except the Swedish officials, has a Canadian project manager. The project also has two different project management companies with Swedish and English nationalities. The aim of this study is to gain a better understanding of how involved parties work in the procurement process. The aim is also to create conditions for implementation of improvements in the projects collaboration. The objective of this study is therefore to identify the areas that have been experienced as problematic among the actors involved in this period. The objective is also to highlight the marked differences of business practices and working methods in the procurement process between Sweden, the U.S. and the U.K. based on Project X. Methods used to achieve this has been literature-, survey,- and  interview studies. The conclusion of this study shows that the procurement process in Sweden, the U.S. and the U.K. are different on many levels for example pricing methods, the decision-making processes and the level of details in the documents. The most prominent areas with development potential where communication, understanding of the counterpart's culture, relationships, trust and the implementation of partnering.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser men erfars svår att bedriva inom rättspsykiatrisk slutenvård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskors och patienters erfarenheter av personcentrerad vård består av en kombination av olika faktorer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in med semistrukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor verksamma på rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningar på en klinik i Sverige deltog. Analysen skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat och både möjligheter och utmaningar framkom. Resultatet utmynnade i fem kategorier med totalt sju subkategorier. Ett övergripande tema framkom och beskrivs som Att överlåta kompassen och navigera mot samma hamn. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att forma vården utifrån den person som vårdas och vill utgå från personens individuella behov, resurser och mål. Däremot försvåras det personcentrerade vårdandet av begränsningar inom den rättspsykiatriska vårdkontexten och av varierande kunskaper inom teamet gällande innebörden av personcentrerad vård och dess syfte. Sjuksköterskor önskade en gemensam förståelse för vikten av personcentrerad vård inom teamet då det skulle underlätta personens vårdprocess.

Grupparbete är en återkommande undervisningsmetod i skolan, trots det saknar lärare ofta kunskap om hur samarbete ska organiseras för att leda till elevers utveckling och lärande. Kooperativt lärande (KL) däremot är ett förhållningssätt som bygger på strukturerade samarbeten som enligt forskning visar på positiva resultat för elevers sociala och ämnesmässiga utveckling. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur KL används i matematikundervisningen i årskurs F-3, och bygger på de fem grundprinciper som utgör grunden för KL. Genom intervjuer beskriver 9 lärare KL utifrån ett didaktiskt perspektiv, utifrån de fem grundprinciperna samt utifrån vilka möjligheter och utmaningar de upplever med förhållningssättet. Resultatet visar att ett gott samarbete har en avgörande roll för elevernas matematikutveckling, samt att ett organiserat samarbete möjliggör för eleverna att dra nytta av varandras förmågor, vilket leder till att de befäster och fördjupar ämneskunskaper. Samtidigt upplever många lärare en stor utmaning med att inkludera elever i neuropsykiatriska svårigheter (NPS).