Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle. Under­sökning nummer två gick ut på att barnen i mindre grupper på två och en grupp med tre barn tillsammans delade upp olika mängder objekt i två plastburkar. I under­sök­ning nummer ett framkom att barnen använder sig av en mängd olika räkne­strategier när de ska lösa en uppgift. I under­sökning nummer två framkom det tecken både på att barnen samarbetar och att samarbetet ibland uteblir. Hur som helst anser jag att de kan ha användning av att arbeta i grupp inom matematiken, men att det är viktigt att de tidigt får träna på att jobba tillsammans.</p>

Aritmetik är en viktig grundsten inom matematiken. Många elever har svårigheter att kunna uppvisa sina kunskaper inom detta område i matematiken och dagens traditionella undervisning hämmar eleverna i deras utveckling. Elever lär sig bäst tillsammans, trots detta bedrivs matematikundervisningen mestadels med fokus på enskilt arbete. Ett sätt för lärare att lyfta elevernas aritmetiska förståelse är att låta elever samarbeta. Syftet med studien är att ta reda på vad forskning visar om hur samarbete används i matematikundervisningen i årskurserna 4–6. För att konkretisera syftet formulerades en frågeställning: Vilka faktorer kan enligt forskning påverka utfallet av att låta elever i årskurs 4–6 samarbeta inom området aritmetik? Resultatet visar att faktorer som lärarrollen, uppgifternas komplexitet, gruppstorlek och hur länge eleverna fått öva på att samarbeta kan vara faktorer som främjar för elevernas kunskapsutveckling. Framtida forskning skulle kunna ta reda på exakt vad det är som eleverna förbättrar när de får samarbeta regelbundet.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers upplevelser kring arbetet, och då främst samarbetet mellan förskola och förskoleklass vid barns övergång mellan dessa. Fokus låg på att finna likheter och skillnader samt framgångsfaktorer i pedagogernas arbete. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som var eller är verksamma inom förskolan och förskoleklassen. Studien visar att de flesta pedagoger som medverkade i studien var nöjda med arbetet och det samarbete som fanns mellan förskola och förskoleklass. Dock så upplevde alla respondenter att det fanns för lite tid för samarbete mellan de båda verksamheterna. Tidsbrist och lite personal pekas ut som orsaker till detta av studiens respondenter. Flera framgångsfaktorer kunde urskiljas av respondenternas berättelser. Ett gott samarbete mellan förskolan och förskoleklass genom god kommunikation och en mall framtagen av förskolechefen för hur arbetet med övergången skulle se ut var en av dem. / <p>Betygsdatum 2016-10-28 i Ladok.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur klasslärare beskriver de olika pedagogerna som arbetar med en nyanländ elev, deras roller och arbetsuppgifter. Studien handlar även om hur klassläraren beskriver kommunikationen mellan de olika pedagogerna. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra klasslärare på olika skolor i en kommun i norra Sverige som har eller har haft en direktintegrerad nyanländ elev i klassen. Eftersom att studien är relativt liten så ger den enbart en insikt i vilka pedagoger som arbetar med en nyanländ elev och hur kommunikationen ser ut mellan pedagogerna. Resultaten visar på liknande svar av klasslärarna, det vill säga att det inte skiljde så mycket vilka pedagoger som är involverade och hur återkopplingen ser ut. / The aim of the study is to investigate how class teachers describe the different educators who work with a new newly arrived student, their roles and tasks. The study is also about how class teachers describe the feedback between the different educators. There were qualitative interviews with four class teachers at various schools in north Sweden who have or have had a directly integrated newly arrived student in the class. Because the study is relatively small, it only gives an insight about witch educators work with a newly arrived student and how the communication looks between the educators. The results show similar responses of class teachers, that is, it does not differ as much which educator are involved and how the feedback looks.

Denna studie har till syfte att undersöka förskollärares utveckling under förskollärarutbildningen och deras fortsatta lärande i yrkesrollen. Med en kvalitativ ansats har datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma förskollärare. Utifrån Illeris (2007) holistiska lärandesyn synliggörs deras lärande i form av reflektionen i det transformativa lärandet, sociala interaktionerna i praktiken och sociala lärandemiljöerna på arbetet. Resultatet beskriver deras erfarenheter av utbildningen som en förändring av uppfattningar om sig själv och kunskap, praktiken som perspektivgivande och yrkesrollens lärande genom ett reflekterande samarbete. Studiens resultat förväntas bidra till ökad förståelse för att möjliggöra och ta tillvara på förskollärarnas lärande och kunskap, då det är en förutsättning för att förskolan ska kunna leverera sitt uppdrag till barnen.

Intresset och motivationen för fysikämnet varierar men är ofta relativt låg bland dagens gymnasieelever. Syftet med denna studie har därför varit att utvärdera en undervisningsmetod som inkluderar gruppdiskussioner om kontextrika problem. De kontextrika problemen förväntas öka elevernas intresse och motivation för fysik. Genom gruppdiskussionerna förväntas eleverna kunna utveckla kommunikationen om fysik och sin förståelse för fysikaliska fenomen. Frågeställningarna i studien är om elevernas motivation för ämnet höjs och om förståelsen för fysikaliska fenomen verkligen ökar med detta undervisningsmoment. I studien fick en klass gymnasieelever på teknikprogrammets första år delta i gruppdiskussioner och problemlösning av kontextrika problem. Intresset och motivationen mättes därefter genom en enkätundersökning och elevernas kunskaper testades genom prov. Resultatet från studien visar tendenser till att intresset och motivationen för fysik ökar. Studiens omfattning är dock inte tillräcklig för att på ett tydligt sätt besvara båda frågeställningarna.

No description available.

Cooperation in the Swedish construction industry is largely due to the project in question will be successful or not. We have in this thesis study the critical factors of cooperation between the main and sub-contractor to work throughout the project. We conducted the study through both interviews and a survey to get as wide basis as possible and by that represent the whole industry. We chose to highlight the bits that the various participants consider to be of greatest importance to their work, to work as good as possible. The result of our study shows that the problem of cooperation is perceived differently depending on where in the process the person is sitting. And there is much that can be improved to increase the efficiency of the entire process by improving cooperation. We chose to limit ourselves to see the collaboration from the design stage to start until the building is completed. We have also chosen to limit ourselves to ensure the Swedish construction industry.Cooperation in the Swedish construction industry is largely due to the project in question will be successful or not. We have in this thesis study the critical factors of cooperation between the main and sub-contractor to work throughout the project. We conducted the study through both interviews and a survey to get as wide basis as possible and by that represent the whole industry. We chose to highlight the bits that the various participants consider to be of greatest importance to their work, to work as good as possible. The result of our study shows that the problem of cooperation is perceived differently depending on where in the process the person is sitting. And there is much that can be improved to increase the efficiency of the entire process by improving cooperation. We chose to limit ourselves to see the collaboration from the design stage to start until the building is completed. We have also chosen to limit ourselves to ensure the Swedish construction industry.

Syftet med denna undersökning fokuseras på hur lärare kan arbeta för att förebygga kränkande behandling samt hur de kan samarbeta med vårdnadshavare för att stödja elevers skolgång. Två skolor har valts ut där lärare och rektor intervjuas för att ta reda på hur de arbetar för att förebygga kränkande behandling, där ingår även samarbetet med vårdnadshavarna. De metoder som används för att analysera intervjumaterialet grundar sig i Steinar Kvales (1997) analysmetoder. Undersökningen ger en inblick i hur arbetet med kränkande behandling fungerar i skolan, samt hur en nyexaminerad lärare kan arbeta med detta i klassrummet för att förebygga att kränkande behandling uppstår. Våra huvudsakliga slutsatser är dels att prata med eleverna om vad det innebär att utsätta eller bli utsatt för kränkningar, även att vårdnadshavarna har en viktig roll när deras barn är inblandade och att det krävs ett samarbete mellan skola och hem.