Sammanfattning Bakgrund: Att arbeta i interprofessionella vårdteam har i hälso- och sjukvården fått ett stort genomslag, både i Sverige och internationellt. Stora förväntningar ligger på arbetssättet, då det ska effektivisera, ge adekvat vård snabbare och vara mer patientcentrerad. Det interprofessionella vårdteamet beskrivs utifrån en definition som: en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. Dessutom redogörs och beskrivs vårdteam i förhållande till patientsäkerhet, genus och sjuksköterskans roll i arbetet.   Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vårdarbetares upplevelser av samarbetet i det interprofessionella vårdteamet inom somatisk vård.   Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll har analyserats med fokus på deras resultat. Nyckelfynd delades in i teman.   Resultat: Resultatet visar att det interprofessionella samarbetet är ett komplext fenomen och det presenteras i sju teman. Betydelsen av en fungerande kommunikation i vårdteamet, Betydelsen av tillit i vårdteamet, Arbetsklimatet i vårdteamet, Roller i vårdteamet, Informationsflödet i vårdteamet, Hierarki i vårdteamet och Organisatoriska faktorer.   Diskussion: Resultatet diskuteras mot Ylva Hirdmans genusteori med fokus på språk, hierarki och arbetsroller. Det interprofessionella samarbetet påverkas negativt av föreställningar om manligt och kvinnligt. Könens hierarki cementerar relationer mellan yrken och kollegor vilket leder till en försämring av det interprofessionella samarbetet

Vi har valt att göra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollärare. Syftet med vårt arbete är att utöka kännedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan när det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.   I vårt analysresultat utgår vi från tre huvudområden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar på de frågeställningar som studien bygger på. Analysresultatet visar att samarbetet är betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lärande. Barnets närmaste omgivning och andra nätverk är också viktiga för progressionen inom det språkliga området. Vårdnadshavarna fungerar som ”spindel i nätet” och bär det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollärare. Vid minsta misstanke om språklig avvikelse hos individen, initieras processen för främjandet av barnets språkliga utveckling. Aktörerna har olika uppdragsgivare. Förskola och logopeder arbetar på uppdrag av vårdnadshavarna och specialpedagogerna på förskolans. Tidigare menade forskarna att AKK (Alternativa Kompletterande Kommunikation) påverkade det naturliga språket negativt. Senare forskningsresultat emellertid visar att tidig insats av AKK inte hämmar, utan främjar och underlättar barnets kommunikativa utveckling. De intervjuade aktörerna är överens om att det inte är bara barnet som behöver lära sig att använda AKK. Det är minst lika viktigt att även omgivningen använder sig av metoden, för att få en så gynnsam kommunikativ miljö för barnet som möjligt. Utan detta kan barnet och dess språkliga utveckling bli lidande.

This master's thesis aims to study the relationship between two publiclibraries and Berättarministeriet, a foundation that offers free writingworkshops for children in areas with high levels of unemployment. Theworkshops are located in spaces that formerly belonged to the libraries.Questions posed in this thesis are How can the relationship between thelibraries and Berättarministeriet be described?, Why did the relationship turnout differently in the two places? and How does the library see itself, inrelation to Berättarministeriet?The theories used are Ögland's taxonomy for relationships between librariesand local organizations, and Folkesson's theory on interaction betweendifferent professional groups, and this was studied through interviews. Theresults showed a relationship without much interaction, beyond a "handover"of children from one place to the other, with time and shortness of staff beingcontributing factors to the low level of collaboration. Regarding the differentrelationships in the two places the results were not conclusive, butnevertheless showed tendancies of issues in the legitimacy dimension, fromthe library towards Berättarministeriet. This may be due in part to a lack ofconcrete evidence of success, a high staff turnover, and not having naturalspaces in which to meet. As for the libraries' self-image, it showed aninstitution and a profession that sometimes feel overlooked. Several repliesbring up how libraries need to make themselves heard and let people knowhow important they are.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete. För att studera hur SO- undervisningen ser ut används Christina Odenstads[1] teori om SO- didaktik. Knud Illeris[2] definition av kompetensutveckling och Ulf Blossings[3] teori om hur förbättringsarbetet bör ske används för att belysa lärarnas upplevelser av befintlig kompetensutveckling. Jon Ohlsson[4] hjälper studien att belysa hur det befintliga samarbetet ser ut och bör utformas. Jonas Aspelins och Sven Perssons[5] teori om relationell pedagogik inkluderas för att belysa hur kollegialt lärande påverkar skolutvecklingen. Den insamlade data tolkades sedan utifrån en deduktiv forskningsansats. Resultatet visar att samarbetet hämmas av skolans organisatoriska förutsättningar. Det ges varken tid eller utrymme för samverkan. Lärarna upplever heller inte att kompetensutvecklingen riktas mot SO- ämnena. Varken det nuvarande samarbetet eller kompetensutvecklingen anser lärarna bidra till att förbättra SO- undervisningen. Det finns inget forum för kollegialt lärande inom SO- ämnena, vilket enligt studiens teoretiska grund ger ett ineffektivt förbättringsarbete. [1] Odenstad, 2011, Ämnesdidaktik för SO- ämnena. [2] Illeris, 2013, Kompetens- Vad? Hur? Varför? [3] Blossing, 2009, Kompetens för samspelande skolor – om skolorganisationer och skolförbättring. [4] Ohlsson, 2004, Arbetslag och lärande – lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. [5] Aspelin & Persson, 2013, Om relationell pedagogik.

Today there are a number of different financing options but few of them are suitable for start-up companies. Business angels are in that case an exception and a suitable investor in these companies. Business angels are individuals who invest in young companies and differ from other financiers in the sense that the collaboration with the company is closer. Business angels are although few in numbers while the young companies often tend to be in most need of funding and has the greatest potential to grow. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the cooperation between entrepreneurs and business angels and to identify which effects the financial gap have on these financial associations. Business angels and entrepreneurs collaboration are hard to interpret and therefore demanded a deeper examination. We thus used a qualitative method consisting of six different interviews in three different cases. The study shows that established collaborations between entrepreneurs and business angel’s seem to be affected by the financial gap to a great extent, which has been expressed in negative consequences. The financial gaps effects on the cooperation mainly takes form in the initial assessment process where the contractors expressed difficulties in the search of funders due too the limited number of stakeholders. We have identified communication problems and grievances between the entrepreneurs and business angels in the form of wills and we see these problems as a result of the initial problem.

No description available.

This essay discusses the subjective observations and opinions on the Swedish concept of stegintegrering, a form of mixed grade education in the subject modern languages at upper secondary level. I interviewed two headmasters, four teachers and conducted an online survey with 39 pupils in order to find out what effects the concept of stegintegrering has on teaching and learning from a teacher and pupil perspective. Due to the extent of this essay no general conclusions can be made but certain connections could be found. For once there was a connection between group size and the possibility of teaching each group separately during one lesson per week and the attitude of the concerned teachers and pupils towards stegintegrering. While both headmasters and teachers claimed that the cooperation between pupils across all levels was the main purpose of stegintegrering as it helps their learning and understanding, my study showed that many pupils did not really want to cooperate and that teachers often find it hard to construct tasks that stimulate every group. None of the teachers that were interviewed for this essay went to a teacher’s training that focused on stegintegrering, which could be a reason for the result mentioned last.

Abstract One of the most common business models for agriculture is according to Lantbrukarnas Riksförbund (2010) that two or more agricultural companies merge and form a company together. To create strong owners and to be competitive there is a recognized need to create relationships between small firms according to Mazzarol , Mamouni Limnios and Reboud (2013). Oerleman and Assouline (2004) argues that it is possible to achieve success in agriculture by following certain strategic priorities. This paper examines why farmers choose to venture into collaboration and whether cooperation are linked to the strategies of the company. The paper also discusses the pros and cons of partnerships in agriculture. A qualitative comparative research design has been used to answer to the topics and we have interviewed respondents from four different agriculture companies, which have been active in some form of cooperation or collaboration. This type of research design is used to investigate and compare two or more cases in order to find correlations and differences.The material from the interviews were processed and compared with the theoretical literature. The study has concluded that the benefits outweigh the disadvantages in terms of collaborations between agriculture businesses. A partnership can be a help in creating cost advantages. The basis of the collaboration is rare in corporate strategy, but the strategy serves as a living document in the company and can be a good help to achieve the goal if there is more work added to the design of the strategy. / Organisation, collaboration/cooperation, agriculture, strategy, operating company

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare arbetar med språkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgått från två frågeställningar som är följande: Hur arbetar lärare språkutvecklande? Hur samarbetar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare? För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lärare där två undervisar i svenska som andraspråk och två undervisar i modersmålet. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssätt som genomsyrar undervisningen består av språkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, ämnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har också kommit fram till att eleverna som deltar i modersmålsundervisning lyckas ha bättre resultat och att respondenter anser att modermålet är mycket viktigt för all inlärning. Dessutom påvisar min studie att studiehandledning på modersmålet och samarbete lärarna emellan är något som kan gynna flerspråkiga elevers kognitiva och språkliga utveckling dock förekommer sådant samarbete alldeles för sällan.

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession.