Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete. Genom intervjuer med sex elever och tre lärare på en gymnasieskola, belyses skillnader och likheter mellan elevers och lärares syn på arbetsformen. Även frågan om när, var och hur arbetsformen används belyses i undersökningen. Samsynen är väldigt stor mellan dessa grupper. Både lärare och elever är positiva till arbetsformen, men även dess negativa sidor belyses. Lärare kan med fördel använda dessa resultat när de skall planera och genomföra grupparbeten för att undvika de fallgropar som finns. Min förhoppning är att detta kommer att ske då detta kan underlätta planeringen av undervisningen. Historiskt har arbetsformen använts i den svenska skolan i snart femtio år. De resultat som den här undersökningen redovisar tyder på att arbetsformen i olika former, är här för att stanna även i framtiden.

Vårt syfte med denna studie är att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lär sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv på vår litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vårt insamlade material genom att kategorisera olika sätt att interagera. Litteraturgenomgången visar att det är en fördel att använda datorn tillsammans med andra, vilket vi också sett i vår undersökning. Barnens konstanta språkande för att förklara och beskriva vad de ser på datorskärmen stimulerar språkutvecklingen och får dem att reflektera över sitt eget lärande.

Idag satsas det mycket resurser på datorisering i samhället och elektroniska patientjournaler har fått många funktioner i hälso- och sjukvården. Journalen används för att påvisa vilka åtgärder och behandlingar som utförs, verkar som ett kommunikationsverktyg mellan professionerna och för utvärdering av patientvården. Omvårdnadsdokumentation är en del av sjuksköterskans yrkesansvar men i många fall är dokumentationen bristande och ofullständig och kan därmed inte fylla sina betydelsefulla funktioner i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter av elektronisk omvårdnadsdokumentation. Studien var en systematisk litteraturstudie. Resultatet presenterades enligt kategorierna; Innehåll i omvårdnadsdokumentation, Upplevelse av omvårdnadsdokumentation, Samverkan genom omvårdnadsdokumentation och Kvalitetsförbättring av omvårdnadsdokumentation. I resultatet framkom det att omvårdnadsdokumentationen var ofullständig, bristande och inte speglade evidensbaserad omvårdnad samt visade endast 50 % av vad sjuksköterskan utförde. Den elektroniska omvårdnadsdokumentationen upplevdes på olika sätt bland sjuksköterskorna och egenskaper framträdde som påverkade deras acceptans. Läkare ansåg att omvårdnadsdokumentationen utgjorde ett viktigt underlag för deras arbete. Utbildning gällande omvårdnadsdokumentation påvisade kvalitetsförbättringar av dokumentationen. Den elektroniska patientjournalen bidrar till en tillgängligare journal och anteckningarna blir mer utförliga och noggranna men det finns behov av förbättringar. Rutiner och riktlinjer för omvårdnadsdokumentation behöver bli mer framträdande i vårdverksamheten. Utbildning och handledning av sjuksköterskestudenter och kliniskt verksamma sjuksköterskor kan möjliggöra bättre omvårdnadsdokumentation.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel. Eleverna har även fått diskutera orättvisor och etiska dilemman som ett medel för att skapa samtal kring ämnen som berör och intresserar eleverna. Dessa övningar har skapat ett bättre samtalsklimat i klassrummet, eleverna har blivit bättre på att lösa konflikter och fått en större förståelse för samtalet som kunskapsutvecklande verktyg. Vår slutsats är att om man strävar mot att undervisningen bygger på samarbete och grupparbete lär sig eleverna av varandra och utökar sin kunskap kring skolämnena och det sociala livet.

No description available.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har en positiv inverkan på vår kropp.  Fysisk aktivitet kan sänka blodtrycket, stärka muskler och skelett och reducera stresshormoner. Genom dessa effekter och andra minskar risken för flera sjukdomar som exempelvis diabetes typ II, hjärt- kärlsjukdomar och depression (Ståhle 2008) Syfte: Syftet med denna undersökning är att försöka förstå hur förskrivare av Fysisk aktivitet på Recept (FaR) och mottagare av patient (aktivitetsarrangör) ser på samarbetet runt patienterna. För att undersöka detta belyses dels hur de två parterna ser på det egna och den andra partens arbete, dels hur de ser på kommunikationen dem emellan. Metod: Studien är mulitimetodiell utifrån en fallstudie som har karaktär av en fenomenografiskt beskrivande analys (Merriam 1994; Granskär & Höglund-Nielsen 2008). I undersökningen deltog tre förskrivare och två aktivitetsarrangörer. Resultat: De flesta informanter önskar att kommunikationen var bättre och tror att detta skulle leda till fler förskrivna recept, bättre kommunikation med patienten och utveckling av arbetet. Slutsats: Resultatet visar att intresse för utvecklig av kommunikationen finns men att förskrivare och aktivitetsarrangör saknar resurser för att åstadkomma en förändring.

Denna uppsats grundar sig på ett examensarbete via Scandinavian Islands där syftet har varit att studera möjligheterna till att skapa en turistprodukt, utifrån temat vikingar, som kan förstärka och binda besöksnäringen i regionerna mellan länderna Sverige och Finland. Utifrån detta har frågor tagits fram i form av: Är det möjligt att skapa en cross-border produkt, i form av en vikingarutt, som sträcker sig mellan Sveriges och Finlands skärgård? Hur ser samarbetsmöjligheterna ut för en potentiell vikingarutt?, och Är vikingatemat något som skulle fungera året om, eller är det säsongsbetonat? För att besvara dessa frågor har vi utgått från framförallt kvalitativa metoder i form av intervjuer och informationssökning via olika webbsidor kopplade till temat. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket utifrån turistiska perspektiv blandat med tankar från det kulturgeografiska. Under tidigare forskning tas exempel upp som både kan kopplas till temat och vikingarutten som attraktion, men även styrka teoriernas grundvärderingar. Under arbetets gång har vi kommit fram till att samarbete är något som viktigt vid skapandet av en cross-border produkt. Utifrån detta har vi kommit fram till att en vikingarutt skulle vara möjlig att konstruera, då det enligt vår undersökning finns en vilja att samarbeta. Ett problem som dock kvarstår är vikingaattraktionernas olika öppettider och kapacitets möjligheter att ta emot besökare. Detta finner vi inte som omöjligt att ändra på om det skulle finnas ett välfungerande samarbete mellan de olika attraktionerna. / This essay is based on a thesis by Scandinavian Islands where the aim has been to examine the possibility of creating a tourism product, based on the theme of Vikings, who can strengthen and bind the hospitality industry in the regions between the two countries Sweden and Finland. Based on the purpose of this essay questions has been developed in the form of: Is it possible to create a cross-border product, in the form of a Viking route, which extends between the Swedish and Finnish archipelago? What is the potential for cooperation out of a potential Viking route?, and Is a Viking theme something that would work year round, or is it seasonal? To answer these questions we have used primarily qualitative methods in the form of interviews and information from different Web sites linked to the theme. The theoretical framework is based much on the basis of touristic perspective mixed with ideas from the cultural geography. In previous research, examples are given, which can be connected to the theme and the Viking route attraction, but also confirm theories core values. In the process, we have concluded that collaboration is something that is important in creating a cross-border product. From this we concluded that a Viking route would be possible to produce, when, according to our study demonstrates a willingness to cooperate. One problem, however remains, that the Viking attraction has different opening hours and capacity options to receive visitors. That we don’t find impossible to change if there was good cooperation between the various attractions.

Vi har valt att titta lite närmare på hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att få fram ett resultat har vi valt att använda oss av frågeformulär riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till är att samarbetet är sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, främst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser också tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlämningen av frågeformulären. I vår undersökning framkommer det också att det finns en okunskap hos de tillfrågade pedagogerna om läroplanens innehåll.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om läraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhållningen, dessutom hur läraren enkelt kan arbeta med detta i klassen. Vi har valt att prova några samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende på att stärka sammanhållningen. Klassen vi valde att använda var inte van att arbeta på detta sätt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhållning är viktigt att börja med tidigt då det är svårt att ändra på elevers invanda mönster. Sedan såg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjälpte eleverna att förstå sin egen möjlighet att förändra och förbättra klassens sammanhållning.

Syftet med arbetet var att kartlägga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i Växjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. Utifrån frågeställningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till åtta idrottslärare som undervisar mot grundskolans senare år och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de år studien omfattar. Det visade sig även i vilken omfattning det skett, på vilket sätt och hur samarbetet utvecklats genom åren. Samarbetet uppfattas på de flesta håll som någonting positivt som både lärare och elever kan dra nytta av. Läraren i form av fortbildning samt att man får tips på hur man kan variera sin undervisning. Eleverna får en bredare undervisning vilket kan leda till att man fångar upp fler elever som får en positiv bild av hur det kan var att motionera.