Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har. Därigenom kan eleverna ges möjlighet att använda sången i gemensamt musicerande.

Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med.

Dålig kommunikation, uteblivet samarbete, dåliga alternativa lösningar till resenärerna vid trafikstörningar gör att resenärerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tågtrafiken tappar resenärer. Varje trafikhuvudman är ansvarig för resenärerna. Formen på trafikavtal mellan trafikhuvudmännen och järnvägsföretag skapar en struktur på ansvarsfördelningen av olika komponenter. Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkätundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsättningen) Småland AB där jag jobbar som trafikledare. Jönköpings länstrafik (JLT i fortsättningen) förhåller sig till DSB Småland med ett trafikavtal. Hos JLT fick jag möjligheten att intervjua trafikledare hos Jönköpings länstrafik samt studera kopior på kundklagomål. Men eftersom helheten inte enbart handlar om just DSB Småland och Jönköpings länstrafik, har jag valt att ta med mig åsikter från Deutsche Bahn (DB i fortsättningen) Regios trafikledning. Utifrån all information som jag har samlat med hjälp av engagerade människor i de olika organisationerna, dokumentation från den valda organisationen, DSB Småland och egna erfarenheter, har jag kommit fram till följande: Enskilt ansvarstagande och gemensamt ansvar över organisationsgränserna behövs. Idag saknas detta vilket kan resultera i att varje organisation arbetar för att rädda sig själv utan att titta på helheten och den gemensamma nämnaren – resenären. Med starkare enskilt ansvarstagande och gemensamt ansvar över organisationsgränserna kommer helheten att handla om just resenären, samtidigt som det kan leda till resursbesparingar. Samarbete mellan organisationerna behövs, det existerar inte idag. Utan organiserat samarbete är risken att varje organisation begränsar sig till det som står i avtalet med länstrafiken utan att intressera sig för resenären. Ju mer samarbete mellan organisationerna desto fler nöjda kunder. Kommunikationen mellan organisationerna om uppkomna problem är bristfällig idag. Dålig kommunikation mellan organisationerna leder till slöseri av miljöresurser och andra tillgångar, samt till missnöjda kunder. Tydligare och djupare kommunikation ger samtliga organisationer möjlighet till utökat antal resande, sparade resurser och ökad hållbarhet i tågtrafiken. För att uppnå bättre kvalitet i tågtrafiken, mer hållbar tågtrafik, starkare samarbete och bättre kommunikation, behövs det erfarenhetsutbyte mellan de operativa arbetsledningarna i varje organisation. / Passengers get dissatisfied because of poor communication and bad co-operation between railway companies. The alternative solutions to the passengers at the traffic disruptions are not the best, which causes traveler dissatisfaction. The risk is that passengers choose other ways of transport. Each transport organizer is responsible for the passengers. The form of the operating agreements between transport authorities and rail companies creates a structure for the responsibilities of the different components. This is also part of the problem leading to unhappy customers. I have studied this problem through interviews and surveys at DSB Småland where I work asa traffic controller. Jönköping County relates to the DSB Småland with a contract. I have hadthe opportunity to interview dispatchers in Jönköping County and to take part of customer complaints. But the big picture is not only about DSB Småland and Jönköping County. Consequently I have chosen to also include opinions from the DB-Regional traffic. Dedicated people from the different organizations have helped me to collect the information needed. Documentation of the selected organization the DSB Småland and my personal experience has helped me to formulate some conclusions: Individual responsibility and mutual responsibility across organizational boundaries is important and it does not exist today. That may result in each organization working to save itself without looking at the big picture. Greater individual responsibility and collective responsibility across organizational boundaries will lead to focus on the passengers and it can result in saving resources. Collaboration between organizations, which does not exist today, is needed. Without organized cooperation, the risk will be that each organization can be held to the agreement with the county traffic without any further interest towards the traveler. The more cooperation between the organizations, the more satisfied customers. Communication between the organizations on the problems encountered needs to be improved. Poor communication between organizations leads to waste of environmental resources and other assets, and leads to dissatisfied customers. Better communication gives all organizations the possibility of increasing the number of passengers, to save resources and leads to increased sustainability in train traffic. It takes exchange of experiences between railway companies to achieve better quality of train services, more sustainable rail services to all, stronger collaboration and deep and straightforward communication.

Studiens syfte är att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med föräldrainflytande i förskolan för att följa läroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har på föräldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med föräldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser föräldrar och pedagoger på föräldrainflytande samt anser föräldrar att de får ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollärare samt 6 föräldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter på föräldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att både förskollärarna och föräldrarna ansåg att föräldrainflytande är viktigt, och att det är föräldrars rätt att ha inflytande. Föräldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande på förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de påtalade var deras rättighet. Föräldrarna var också osäkra för vilket inflytande de kunde få ha, hur mycket och inom vilka områden. Föräldrarna hade både positiva och negativa erfarenheter om föräldrainflytande på sina barns förskolor, de angav att personalens förhållningssätt och bemötande både kan utgöra möjligheter och hinder för föräldrars inflytande. I resultatet framgår det också att förskollärarna har olika sätt att se på föräldrainflytande, hur de arbetar med det och hur mycket de tar in föräldrarna i den pedagogiska verksamheten. Några förskollärare inkluderar föräldrarna i sitt arbete och arbetar med föräldrainflytande enligt läroplanens mål och riktlinjer. Några förskollärare arbetar inte med föräldrainflytande på det sätt som de borde, enligt läroplanens riktlinjer.

No description available.

Det har visat sig under många år att elever som väljer yrkesinriktat program är mindre motiverade till att läsa kärnämnen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärarna kan skapa förutsättningar för att arbeta med infärgning. För att ta reda på förutsättningarna för att arbeta med infärgning har vi intervjuat sex behöriga lärare som arbetar på en gymnasieskola i Västra Götaland. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. I studien visade det sig att respondenterna är villiga till att arbeta med infärgningsprojekt, men det finns inte tillräckligt med arbetstid till planering för att arbeta på detta sätt. Det visade sig att många lärare upplevde att de saknar tydliga direktiv från skolledningen när det gäller att arbeta med infärgning. Vår slutsats är att om lärarna på skolan ska kunna komma igång med infärgning, så behöver skolledningen anpassa schemapositioner och skapa tid för lärarna att planera arbeten med infärgning.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5. Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt. För att gradera Uppsalas skolor efter hur integrerat samarbete man har utvecklat mellan pedagoger och bibliotekarier har jag som teoretisk utgångspunkt använt mig av  den nordamerikanske biblioteksforskaren David Loertschers bibliotestaxonomi. Min undersökning visar att 32 % av Uppsalas elever har tillgång till adekvat skolbibliotek och att biblioteksintegrationen inte har hunnit särskilt långt i Uppsala, med några få skolor som undantag. Inget samband har jag kunnat påvisa mellan väl utvecklad biblioteksintegration och goda resultat i de nationella ämnesproven.

<p>Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.</p>

<p>Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå. Det finns även ett behov av att utveckla nya riktlinjer samt konkretisera befintliga riktlinjer för datorstött samarbete för att stödja sociala aspekter som medvetenhet.</p>

<p>Litteratur inom systemutvecklingsområdet påvisar fördelar med användarmedverkan. Fördelarna kan påverka organisationer och systemutvecklare att vilja involvera användare i utvecklingsarbetet. Det resulterar dock inte automatiskt i att fördelarna uppnås, eftersom det finns faktorer som kan påverka användare under samarbetet.</p><p>Detta arbete syftar till att klargöra vilka faktorer som användare anser vara mest betydelsefulla under samarbetet och vad de anser om faktorerna. Syftet är även att klargöra vilka faktorer systemutvecklare tror att användare anser vara mest betydelsefulla och vad de anser om faktorerna. Likheter och skillnader mellan användares och systemutvecklares rangordning och kommentarer till faktorerna lyfts också fram.</p><p>För att få frågeställningarna i problempreciseringen besvarade har ett antal intervjuer genomförts med användare och systemutvecklare. Resultatet visar att användare rangordnar faktorn tala samma språk högst och faktorn feedback placeras på andra plats. På delad tredje till femte placering hamnar faktorerna att få tala och följa med i diskussioner, motivation och fokusering på arbetsrelaterade frågor. Systemutvecklare sätter faktorn att få tala och följa med i diskussioner främst. På delad andra och tredje plats hamnar faktorerna feedback och motivation.</p>