I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten. 2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla. Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen. Urvalet av kommuner att undersöka har skett genom koppling till tongångarna i förarbetena, som att gynna kommuner med lågt bebyggelsetryck och god tillgång till stränder. Av de undersökta kommunerna har 21 av 30 antingen fastställt utpekade områden eller påbörjat arbetet. De som inte har påbörjat arbetet har angivit resursbrist som skäl eller att de avvaktar. Utpekandet av områden har i de flesta fall skett genom tillägg till översiktsplan. Områden med höga naturvärden och långt avstånd till service har ofta varit undantagna från urval av kommunerna och omvänt så har områden med närhet till service varit mest aktuella. Endast ett fåtal dispensärenden finns inom utpekade områden. Många kommuner i undersökningen är kritiska till lagändringen och har synpunkter. Slutsatsen är att det är motiverat att ifrågasätta om lagändringen blev lyckad. Troligtvis behöver det gå längre tid för att göra en bättre bedömning när fler kommuner är klara med arbetet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytänkande och nischat koncept. Det är uttalat från fastighetsägaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgästmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsägare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum. Inledningsvis gjordes en genomgående litteraturstudie inom ämnet och från tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat härledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta väljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, då det i storstäder finns många köpcentrum för kunden att välja bland. Mot den bakgrunden ska denna uppsats reda ut ifall att likriktningen utgör ett problem för köpcentrumen i Stockholms innerstad. Totalt har fem intervjuer genomförts. Tre intervjuer med representanter delaktiga i hyresgästmixen för fem köpcentrum i Stockholms innerstad och ytterligare två intervjuer med sakkunniga i branschen som gett sin syn på marknaden och hur fastighetsägare arbetar. För att studera hur stor del av butiksutbudet i köpcentrumen som utgörs av butikskedjor har också en statistik undersökning gjorts. Från intervjuerna går det att konstatera att det är speciellt att arbeta med hyresgästmixen i köpcentrum belägna i Stockholms innerstad, framförallt i city. Traditionellt sett utgörs ankarhyresgästerna i svenska köpcentrum av de större butikskedjorna. De har med andra ord en dragningskraft som skapar kundflöde till köpcentrumet. I Stockholm city har dessa butikskedjor inte samma dragningskraft i och med att det redan finns ett så stort utbud av dem. Detta gör att ankarhyresgäster heller inte används i samma utsträckning i Stockholm city. Istället ska köpcentrumets hela sammansättning av hyresgäster fungera som ett ankare och konkurrensmedel gentemot andra köpcentrum och det stora utbudet av enskilda butiker. Utifrån den statistiska undersökningen går det att utläsa att butiksutbudet i köpcentrumen i Stockholms innerstad är likriktat. En stor andel av butikerna utgörs av kedjebutiker och mer än hälften utgörs av de stora kedjorna. Inne i city tycks likriktningen inte vara ett problem i dagsläget. Var likriktningen däremot skulle kunna utgöra ett problem är bland de lokala affärscentrumen belägna i stadsdelarna Södermalm, Kungsholmen och Östermalm.

The cost of construction projects have increased during the past few years. Different actors in the construction industry work together to advocate various measures to mitigate these cost increases. One of these measures is to try to improve the efficiency in the phase of production. By striving for a kind of standardization with a constant quest for improvement, the productivity can increase while the costs of production fall. For this thesis has a case study been conducted at the construction company JM AB which is seeking this. They call the approach structured production and have implemented various measures to achieve a more productive output. Based on information from reconciliations, the cost and the spent hours of craftsmen have been analyzed at the company where the case study took place. The compilations are presented in graphs and analyzes based on regression lines and mathematical ratios. The conclusion is that structured production affects the productivity. Costs and number of hours for craftsmen are in the period 2007-2011 affected, both positively and negatively.

No description available.

No description available.

Lantmäteriet arbetar med att säkra ägandet av fastigheter och att tillgängliggöra geo data tillsamhället. Enheten för Geografisk information samlar in en stor mängd geografiskaobjekttyper exempelvis väg, vandringsled och camping. Vissa av dessa samlas in med hjälpav flygbildstolkning medan andra objekt samlas in genom att information hämtas från internetgenom kontakter med intresseorganisation eller ute i fältet. Enheten brukar lägga mycket tidpå att identifiera objekt som är svåra att tolka i flygbilder. En sådan process kallas förflygbildstolkning och är den största produktionslinjen för att uppdatera Sveriges kartor medgeografisk information. Rapporten beskriver crowdsourcing och möjligheterna som finns meddet arbetet och hur det bidrar till Lantmäteriet. Potentiella objekt som kan samlas från allmäneller antigen riktad crowdsoucing och hur detta kan underlätta för Lantmäteriet är huvudsyftetmed rapporten.Via crowdsourcing kan till exempel aktörer som inte är anställda på företaget bidra till attförbättra kvaliteten på den geografiska informationen hos Lantmäteriet. Det kan vara såvälprivatpersoner som professionella yrkesmän som gör detta på sin fritid. Det finns flera typerav crowdsourcing, därmed är målet att fördjupa sig i ämnet och redogöra för potentiellamöjligheter för Lantmäteriet att använda sig av crowdsourcing på olika sätt som effektiviserardet egna arbetet för den topografiska enheten. Rapporten tar även upp hur olika länder arbetarmed topografisk crowdsourcing inom detta område, i detta fall är Länder Schweiz, Hollandoch Frankrike för att kunna få inspiration av deras arbete och eventuella framgångar. Utöverandra länder jämförs även några kommuner i syfte att ta reda på om de arbetar medcrowdsourcing inom detta område eller inte, och om de gör det, hur de gör. I rapporten tas 6frågeställningar upp och som även besvaras längre ner i rapporten för att kunna få en tydligarebild av det hela. För att kunna få dessa frågeställningar har Lantmäteriets Wiki, som är eninformationssida som innehåller både äldre och nyare studier av crowdsourcing somLantmäteriet har gjort, använts som både underlag, stöd och inspiration. Rapporten tar ävenupp om Lantmäteriet ska ha en öppen eller direkt crowdsourcing, eller kanske både och, samtvarför just den lösningen passar bäst för verksamheten.

Sedan miljonprogrammet byggdes i Sverige under 1960- och 70-talen har många av dessa bostadsområden varit i behov av utvecklingsarbeten för att minska otrygghet. Det har både genomförts sociala insatser och insatser i den fysiska miljön, men trots dessa utvecklingsarbeten kvarstår fortfarande problem med otrygghet i många miljonprogramsområden. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vilka faktorer i den fysiska miljön som bidrar till att miljonprogramsområden kan upplevas som otrygga för boende och besökare samt föreslå gestaltande utvecklingsförslag för hur den fysiska miljön i miljonprogramsområden kan utvecklas för att kännas tryggare. Arbetet bygger på en fallstudie som utgår från miljonprogramsområdena Ör och Brandbergen, lokaliserade i Sundbyberg respektive Haninge. De forskningsmetoder som har använts i fallstudien är kvalitativ textanalys och platsanalys. I fallstudien undersöktes vilka faktorer i den fysiska miljön som gav upphov till otrygghet i Ör och Brandbergen samt hur dessa aspekter kunde åtgärdas genom att föreslå gestaltande utvecklingsförslag för olika insatser i områdenas fysiska miljöer. De två miljonprogramsområdena jämfördes även med varandra genom att redovisa likheter och skillnader kring vad som upplevdes som otryggt och vilka åtgärder som kunde genomföras i den fysiska miljön. Aspekter som kunde vara orsaker till den upplevda otryggheten i Ör och Brandbergen var brist på mänsklig aktivitet till följd av exempelvis funktionsuppdelning och bristfälliga utomhusmiljöer. Gestaltningsförslagen för respektive område innehåller därför åtgärder som främjar mänsklig aktivitet och övervakning mellan människor. Detta genom exempelvis en ökad funktionsblandning med fler verksamheter, aktiva bottenvåningar och aktivitetsanläggningar, trafikblandning, tydliga avgränsningar mellan offentliga och privata rum samt förtätning med olika hustyper.

Detta är ett arbete som undersökte en arbetsmetod för att på ett så enkelt sätt som möjligt kunna göra en visualisering av projekterade järnvägsfiler. Detta gör man för att kunder och andra personer/verksamheter ska få en bra uppfattning om hur slutprojektet kommer att se ut.

Att lägga ett anbud innebär mer eller mindre att giva ett erbjudande till eventuell kund. Idag används detta uttryck i folkmun vid upphandlingar av saker såsom byggprojekt, varor eller tjänster. Rapporten kommer redogöra hur en av Sveriges största beställare, Trafikverket, hanterar denna process samt utmaningarna som den innebär för leverantörer och konsulter.  Frågeställningarna som utreds i denna rapport är:  Hur går man till väga för att värdera uppdrag som är i projekts initiala skede?  Vad bör beaktas vid lämning av anbud på konsultuppdrag vid utförendeentreprenader?  Vilka risker avseende tid, kostnad och kvalité kan uppstå i ett konsultkontrakt då upphandlingen måste genomföras inom LOU? Hur ser anbudsprocessen ut för konsultuppdrag vid utförendeentreprenader hos Trafikverket? Vilka för- och nackdelar innebär de olika utvärderingsformer för beställaren?  Studier gällande området rent generellt har genomförts samt läsningar av Trafikverkets riktlinjer avseende dess anbudsförfarande. Intervjuer med aktörer från både beställar- samt leverantör/konsultsidan har utförts och slutsatser tagits utifrån dessa samt föregående nämnda studier.  Resultaten som förvärvats under arbetets gång är konkretiserat att:  Värdering av projekt i dess tidiga skeden begrundar sig till största del på kvalificerade bedömningar utifrån erfarenhet och jämförelse med liknande uppdrag.  Det som bör beaktas i anbud är att man i första hand uppfyller kvalificeringskraven som uppdraget kräver. Därefter bör en tydlig och genomtänkt lösning presenteras med rimlig tidsplan där även kvalitén av uppdraget försäkras genom motivering.  Riskerna som kan uppstå avseende tid, kostnad och kvalité i konsultkontrakt då de genomförs inom LOU har dess stora centra i om uppdraget går på á pris eller löpande räkning. Detta då prissättningen ger konsulten/leverantören mer eller mindre tid att investera i uppdraget i fråga varav samtliga parametrar (kvalité, kostnad och tid) kan bli lidande beroende på vilken väg som tas. Anbudsprocessen för konsultuppdrag vid utförendeentreprenad hos Trafikverket har ett tydligt tillvägagångssätt och fastställda mallar som skall efterföljas såvidare uppdraget inte innehar ovanlig komplexitet. De olika utvärderingsformernas för- och nackdelar är svåra att sätta fingret på. Däremot är en slutsats som kan tas är att de kräver mer eller mindre nedsatt arbetstid, vilket i sin tur kan tolkas både som en för- samt nackdel beroende på vem du frågar.

Sprickbildning orsakat av gruvbrytning har lett till att byggnader och infrastruktur i Malmfälten skadas. De berörda stadsdelarna behöver rivas och därmed ersättas i områden där sprickbildning inte sker. Till följd av detta pågår stora projekt med utveckling av nya stadsdelar i Malmfälten. I dessa nya byggnader förekommer det sättningar och skador i byggnader, vilka kan härledas till brister i fyllningar och kring masshantering under vintertid. Kunskapshuset i Gällivare är en byggnad vilken skadats på grund av brister vid markarbeten utförda under vintersäsong. Rapporten beskriver de jordmaterial vilka varit aktuella i projektet samt hur de bör hanteras för att minimera risken för sättningar. Därefter berörs uppförandet av Kunskapshuset och brister vilka uppstått i projektet. Rapporten avslutas med att konstatera att större fokus bör ligga på kontroller och att alla inblandade i projekt behöver få ökad förståelse för geoteknikens inverkan, med syfte att förhindra kommande problematik kopplat till dessa områden.