Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för ingripandepolisers inställning till sitt yrke. För att besvara syftet undersöker vi om det finns en koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke och hur den i så fall kan se ut, samt vilka andra faktorer som kan påverka inställningen till sitt yrke och hur dessa i sin tur kan karaktäriseras. I vår teoretiska referensram beskriver vi passion, identitet och motivation samt hur dessa hör samman. Studien genomfördes på en Polismyndighet i en mellanstor stad i Sverige i form av kvalitativa intervjuer, där tio personer inom ingripandeverksamheten intervjuades. Utifrån empiri har vi kunnat fastställa att det finns en viss koppling mellan passion och inställningen till sitt yrke samt att identitet och motivation påverkar inställningen. Ytterligare faktorer som framkommit är samhällsnytta och kall där barndomsdröm haft en betydelse för att se polisyrket som ett kall. Samtliga faktorer har visats sig karaktäriseras på olika sätt för intervjupersonerna och vi har dragit slutsatsen om att alla dessa faktorer påverkar inställningen till sitt yrke. I studien används egna illustrerade modeller för att tydliggöra hur vi ser på kopplingen mellan teorierna och inställningen samt teoriernas relation till varandra.

”Idrottens samhällsnytta” och dess betydelse har tidigare i stor utsträckning diskuterats på forskningsområdet i monetära termer. Idrotten har för denna studiens forskare också haft en stor betydelse för deras personliga utveckling. Därav väcktes intresset att undersöka vad den betyder för människor på samhällsnivå, samtidigt som möjligheten sågs att fylla en forskningslucka.   Genom användandet av metodtriangulering som forskningsmetod har både intervjuer och enkäter genomförts, för att undersöka Växjös betydelse som idrottsstad. Mer precist kartlägger och analyserar forskarna hur såväl centrala aktörer inom idrottssektorn som den idrottsintresserade allmänheten och stadens invånare ser på idrottens samhällsnytta på orten. Studien resulterade i att idrottskulturen främst präglad av prestationsidrott och framgångar, framförallt bidrar till en ökad gemenskap och ett ökat engagemang särskilt ur ett åskådarperspektiv och synen på idrotten som underhållning.  I studien framkom att idrottskulturen har ett marknadsvärde som bidrar till att göra Växjö som stad mer attraktiv, men också att den har utvecklingspotential i att inkludera fler och på så sätt kunna bidra mer till Växjös samhällsutveckling.

Studiens syfte är att undersöka och redovisa vilka förutsättningar räddningstjänsten har att implementera SROI-modellen som ett utvärderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sådant projekt. Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med räddningschefer och utbildningssamordnare fördelade på fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundärkällor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats. Slutsatser: Räddningstjänsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mätbara mål. Ansvariga inom räddningstjänsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvärderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgår att man i varje region utför regelbunden utvärdering, men generellt inte uppfattar det så. Undersökningen indikerar att SROI är ett lämpligt verktyg att implementera och använda för räddningstjänsten. SROI kan fungera som en mall för att formalisera utvärderingsprocessen för att göra den synlig för såväl interna som externa intressenter.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intressenter med olika logiker samarbetar för att uppnå sina respektive intressen. Genom att identifiera utmaningar och möjligheter vill vi bidra till att intressenter i nätverk ska få ökad förståelse för hur framgångsrika samarbeten kan karaktäriseras samt hur utmaningar kan undvikas. Vi vill med studien även undersöka på vilket sätt effekten av samarbeten kan gynna samhällsnyttan. Metod: En fallstudie har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med informanter från tre olika aktörer som verkar i ett samarbete. Slutsats: Studien visar att relationer som byggs över gränsen mellan offentliga aktörer och privata organisationer är fördelaktiga för deras respektive utveckling och överlevnad. Vi har i denna studie sett att intressen i ett samarbete kan vara olika men att det är av stor vikt att hitta en balans däremellan för att skapa ett gemensamt värde. Vidare har vi kommit fram till att samarbeten kan generera resursutbyte som skapar ömsesidiga fördelar för de inblandade parterna. Genom studien har vi även kunnat se hur olikheter påverkar dynamiken i samarbetet. Vi har kunnat identifiera ett mönster där engagemang, kommunikation och förståelse är tre teman som karaktäriserar ett framgångsrikt samarbete. Slutligen har vi kunnat dra slutsatsen att organisationer i samverkan med andra parter kan skapa ett delat värde där lönsamhet och samhällsnytta går hand i hand.

Bakgrund:Vi konsumerar redan idag en och enhalv gånger jordens bärkapacitet,ochkommer 2030behöva två jordklotför att stödja vår konsumtion.Dettamedförockså en ännu högre konsumtionsökning som kommer att sätta ett ännu högretryck på jorden. Den linjära ekonomin som bygger på att utvinna resurser,producera, konsumera och sen bli kvitt avfalletfungerar helt enkeltinte i längdenoch framtiden stavas därför nu cirkulär ekonomi. En industri som spelar en storrollinomsamhället ochsomdessutomärdenstörstautsläpparenav alla industrieri Sverige är stålindustrin. Stålindustrin är därför den industri som genom enomställning från linjär till cirkulär ekonomi kan spela en viktig roll iimplementationen av ett mer cirkulärtsamhälle. Syfte: Syftet med denna studie är att mot bakgrunden av det allt mer pressadevärldsläget undersöka omställningen från linjär till cirkulär ekonomi inomstålindustrin. Frågeställning:Vadhar företaginomstålindustrinsåsomSandvikgjortförattlyckas implementera en mer cirkulärekonomi? Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där primärdata samlades in via tresemistruktureradeintervjuer.Studienharettinterpretativistisktperspektivsamten abduktiv ansats. Slutsats: Studiens resultat visar att Sandvik genom existerande kanaler ochproduktionsanläggningarhaftengodgrundföratt smidigtkunnaställaomderasproduktionmot att blimer cirkulär.Företagets industriparkdärde kontrollerarflera steg av produktionskedjan blirdärför enklare att anpassa och ställa om motcirkulär ekonomi.Vidare har företagets relativt platta organisationsstrukturIVfrämjat innovation bland de anställda och skapat en företagskultur där nyacirkulärekonomiskaprojektochinnovationersnabbtkanomsättastillverklighet. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med att skapa en djupare förståelseför hur det affärsmässiga perspektivet och cirkulär ekonomi kan fungera ihopgenom praktiska exempel hos fallföretaget. Den har också bidragit medinformationkringstyrningsmetoderochorganisationsstrukturersompåolikasättkan främja implementationen av cirkulärekonomi. / Background:We are already consuming one and a halftimes the earth's carryingcapacity today, and by 2030 we will need two globes to support our consumption.This will result in an even higher consumption increase which will put a higherpressure on the globes resources. The linear economy thatis based on extractingresources, producing, consuming and then getting rid ofthe waste does not workin the long run.Instead,the future is now spelled circular economy.An industrythat plays a major role in society and which is also the biggest emitter of allindustries in Swede is the steel industry. The steel industry is therefore theindustry that,through a conversion from linear to circular economy, can play animportant role in how the circular economy is implemented in order to lead theway towards a circular society. Purpose: The purpose ofthis study is to examine the shiftfrom linear to circulareconomy in the steelindustry againstthe background ofincreased pressure on theglobal situation. Researchquestion:What have companies inthe steelindustry such as Sandvikdone to successfully implement a more circular economy? Methodology: The study is a qualitative case study where primary data wascollected via three semi-structured interviews. The study uses a perspective ofinterpretivism and an abductive approach.VI Conclusion:The study's results showthat Sandvik through existing channels andproduction facilities, had a good basis for smoothly adjusting their productiontowards becoming more circular. The company's industrial park, where theycontrol several stages of the production chain, is therefore easier to adapt andreadjust to circular economy. Furthermore, the company's relatively flatorganizational structure has facilitated innovation among its employees andcreated a corporate culturewherenewcircular economic projects and innovationscan quickly be translated intoreality. Contributions: This study has helped create a deeper understanding of how thebusiness perspective of circular economy can work through practical examplesfrom the case company. It has also contributed information on managementcontrolmethods andorganizational structures thatinvariousways canpromotethe implementation of circulareconomy.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka Svenska Spels marknadskommunikation, såsom det kommer till uttryck i företagets sociala medier. Mer precist handlar det om att belysa Svenska Spels marknadskommunikation på Facebook och Twitter med avseende på faktorer som relaterar till frågor som har att göra med hållbarhet och samhällsnytta. Detta genomfördes genom en innehållsanalys utifrån teorier om marknadskommunikation samt en teoretisk bakgrund som kretsade kring idrottens samhällsnytta. Den kvantitativa metoden användes för att skapa en övergripande blick av det insamlade resultatet. Det gick att utläsa tre återkommande teman i inläggen som Svenska Spel kommunicerade: hållbarhet, samhällsnytta och spelreklam. Hållbarhet och samhällsnytta analyserades vidare med en kvalitativ metod för att svara på resterande frågeställningar. Resultatet visar att det vanligaste inlägget som Svenska Spel publicerade var i form av reklam för att marknadsföra deras egna tjänster. Den samhällsnytta som Svenska Spel kommunicerar visas i form av olika projekt som ämnar att få mer människor i rörelse. Vidare kommunicerar företaget olika projekt som vill främja ett hållbart spelande och arbetet mot matchfixning inom idrotten.

Corporate social responsibility (CSR) har blivit allt mer populärt inom idrottsrörelsen ställer detta högre krav på föreningarna att ta det sociala ansvaret för samhällsutvecklingen och samhällsproblem. Syftet med studien är att analysera fotbollsföreningar i Skåne och deras förhållningssätt till den sociala hållbarheten genom att initiera olika typer av CSR-arbeten. Utöver detta identifierades vilka förväntningar som ställs på föreningar att genomföra CSR-arbete. Detta ur ett hållbarhetsperspektiv, med fokus på social hållbarhet. Problemet idag är att många föreningar startar upp CSR-projekt utan att åstadkomma något, och projekten blir i sin tur inte hållbara. Studien tar sin utgångspunkt ur Carrolls pyramid som tar upp hur ett CSR-arbete ska fungera utifrån fyra aspekter (ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt) där fokuset främst ligger på de två sista aspekterna. Studien har ett kvalitativt angreppssätt och genomförs med kvalitativa intervjuer med utvalda elitfotbollsföreningar i Skåne. Resultatet av studien var att föreningarna har en vilja av att bidra med social hållbarhet i samhället men att den ekonomiska grunden ofta saknas för att arbeta hållbart. Vidare visade resultatet på att de ekonomiska aspekterna var en återkommande faktor som föreningarna känner håller dem tillbaka. Föreningarna lockas oftast till de mindre bidragande projekten istället för att arbeta med de projekt som bidrar med social hållbarhet. Detta gör att det ser bättre ut på pappret för föreningar och idrottsrörelsen istället för att verkligen bidra med social hållbarhet. Syftet med CSR har tappat sin betydelse och den drivande kraften har istället blivit att synas än att göra något bra. / The purpose of this study is to analyze the football clubs in Scania and how their approach to social sustainability by initiating different types of Corporate Social Responsibility projects. The study is based on Carroll's pyramid about CSR which focuses on four aspects (financially, legally, ethically, and philanthropically). The study has a qualitative approach and is conducted with qualitative interviews with selected elite football associations in Scania. The results of the study show that the associations have a desire to contribute with social sustainability in society, but that the financial foundation is often lacking to be able to work sustainably. Furthermore, the results showed that the economic aspects were a recurring factor that the associations felt was holding them back. The associations are usually attracted to the smaller contributing projects instead of working on the projects that contribute to social sustainability.

Bakgrund: Digitaliseringen har haft en stor påverkan på hela vårt nutida samhälle och dess utveckling sker exponentiellt. Information finns nu mer lättillgänglig och flera branscher har sett stora förändringar. Dessa förändringar har både varit positiva och negativa och har lett till att företag har behövt anpassa sina affärsmodeller samt skapa nya. En av de branscher som har sett en stor förändring är tidningsbranschen, vars traditionella affärsmodell hotats då färre konsumenter nu läser papperstidningar. Många tidningar har stora problem med att kapitalisera på de förändrade konsumtionsvanorna som uppstått kring media och nyheter. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur lokala dagstidningar upplever digitaliseringens påverkan på tidningsbranschen. Frågeställningar: 1) Vilka upplevda hot och möjligheter har tidningsbranschen stött på till följd av digitaliseringen och vad har de gjort för att hantera det?2) Hur har tidningarnas affärsmodeller förändrats till följd av digitaliseringen?3) Hur upplever tidningarna att deras funktion i samhället påverkats till följd av digitaliseringen? Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och genom en multipel fallstudie har tre fallföretag studerats. Vidare utfördes studien utifrån ett hermeneutistiskt perspektiv med iterativ ansats. Primärdatan samlades in genom utförandet av sex semistrukturerade intervjuer som även har kompletterats med sekundärdata. Slutsats: Studiens resultat visar att digitaliseringen både medfört hot och möjligheter inom tidningsbranschen. Fallföretagen har mött ökad konkurrens både inom tidningsbranschen och även från aktörer utanför branschen. Det har samtidigt möjliggjort nya digitala verktyg och insamlandet av kunddata, vilket bidragit till ökad effektivitet. De traditionella affärsmodellerna inom branschen har hotats och det har varit nödvändigt att experimentera för att finna nya intäktsströmmar. Kunskapsbidrag: Denna studie har bidragit med en djupare förståelse för hur lokala dagstidningar har påverkats till följd av digitaliseringen och gett exempel på vilka upplevda hot och möjligheter de stött på till följd av detta. Vikten för lokala dagstidningar att anpassa sig, dels genom att förändra sina affärsmodeller, har även det lyfts fram. Studien har även bidragit med en bild av hur konkurrensen inom och mellan branscher har förändrats till följd av digitaliseringen. / Background: Digitalization has had a large impact on our current society and has had an exponential growth. Information is now easier to access and several industries have seen big changes. These changes have been both positive and negative and has forced companies to change their business models or create new ones. One of the industries which has seen a large change is the newspaper industry, whose traditional business models has been threatened due to fewer consumers reading printed newspapers. Many newspapers have faced problems with being able to capitalize on the changed consumer behavior regarding media and news. Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding of how local newspapers experience the impact that digitalization has had on the newspaper industry. Research questions: 1) Which threats and opportunities has the newspaper industry experienced following the digitalization and how have they managed these? 2) How has the newspapers business models changed following the digitalization? 3) How does the newspapers experience that their function in society has been affected after the digitalization? Methodology: The study has used a qualitative strategy and through a multiple case study three cases have been studied. A hermeneutic philosophical perspective has been used with an iterative approach. The primary data was collected through six semi-structured interviews, which was further complemented with secondary data. Conclusion: The results of the study show that digitalization has brought both threats and opportunities to the newspaper industry. The cases have faced increased competition both from within the industry and from companies outside the industry. It has also enabled the use of digital tools and the collection of customer data, which has increased efficiency. The traditional business models has been threatened and it has been necessary to experiment to find new sources of revenue. Contribution: This study has contributed a deeper understanding of how local newspapers have been affected by the digitalization and which threats and opportunities they have experienced following this. The importance for newspapers to adapt and change, partly through changing their business models, has also been highlighted. The study has also contributed with showing how the competition within and between industries has been affected following the digitalization.

<p>Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns <em>något</em> massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka <em>om </em>och <em>hur</em> egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet <em>insändare.</em> Undertiteln <em>En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka</em> säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.</p>

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns något massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka om och hur egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet insändare. Undertiteln En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.