Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns något massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka om och hur egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet insändare. Undertiteln En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.

No description available.

Bakgrund: Motivation är viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det är för handling så ligger där alltid någon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och då främst polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad poliser motiveras av.   Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver nyexaminerade poliser?   Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse vad det är som motiverar nyexaminerade poliser.   Metod: Studien som gjorts är genomförd med en kvalitativ forskningsdesign. Insamlingen av material har gjorts genom semi-strukturerade telefonintervjuer. Respondenterna bestod av nyexaminerade poliser.   Resultat och slutsatser: Studien visade på att de interna tillsammans med externa drivkrafterna bidrar till den högsta motivationen. Poliserna drevs i större grad av att hjälpa individer och samhället i stort, snarare än för sin egen vinning. Den externa motivationsfaktorn som efterfrågades mest var erkännande och uppskattning från kollegor och ledning. / Background: Motivation is important to push you to action which is something that everybody has experienced. Regardless what kind of action it is, there is always some kind of driving force behind it. We found motivation factors in the public sector as very interesting and especially within the police force, with their unique job assignments. This resulted in that we wanted to examine what motivates policemen.   Research question: What motivation factors instigate newly graduated policemen?   Purpose: The purpose with this study is to seek an understanding of what motivates newly graduated policemen.   Methodology: The study that has been done is performed with a qualitative research design. The received material has been conducted through semi-structured telephone interviews. The respondents consisted of newly graduated policemen.   Results and Conclusions: The study illustrates that intrinsic together with extrinsic driving forces contributes to the highest motivation effect. The policemen were driven in a higher degree when they helped individuals and the society as a hole rather than for their own interest. The extrinsic motivation factor that was most demanded was recognition and appreciation from their colleagues and by their management.

Inledning: Investeringsprocessen i kommuner är ett komplext system uppbyggt av olika åsikter och målbilder. Tidigare studier visar mycket kring just denna svårhanterliga och oförutsägbara process. Däremot finns det inte lika mycket studier angående genomförandegraden av investeringar i kommuner, och därtill inte heller kring faktorerna som ligger bakom. Genomförandegraden av investeringar i Västerås stad har under de senaste åren varit runt 60 procent, vilket de uttryckt inte är en nivå de vill bibehålla. Därav faller det sig naturligt att undersöka vad det är som påverkar genomförandegraden och hur dessa faktorer påverkar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån Västerås stad identifiera och skapa förståelse för de faktorer som påverkar genomförandegraden i den kommunala investeringsprocessen. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ art, med fokus på semi-strukturerade intervjuer med tolv respondenter. Respondenterna har alla en koppling till investeringsprocessen men har olika befattningar och arbetar inom olika delar.  Slutsats: De slutsatser som har dragits utifrån uppsatsen är att det både finns externa och interna faktorer som påverkar genomförandegraden av investeringar i Västerås stad. De externa faktorerna som framkommit är däremot ofta av sådan art att de inte går att påverka, då de är kopplade till juridik eller inte går att förutse. Istället menar vår slutsats att det främsta faktorerna, som dessutom har utvecklingspotential, ligger i de interna processerna, behovsanalyser, kommunikation, prioriteringar och uppföljning. / Introduction: The investment process in municipalities is a complex system built upon different opinions and goals. Previous studies present a lot about the difficulties and the unpredictableness of the process. Although, there are not as many studies about the degree of implementation in municipalities and the factors affecting it. The degree of implementation in Västerås stad has been on average 60 procent for the past few years, which they expressed is not a level they are satisfied with. Therefore, the subject for this thesis is to investigate what it is that affects the degree of implementation and how it affects it.  Purpose: The purpose of this thesis is that, from Västerås stad, identify and increase understanding for the factors that affect the degree of implementation in the municipal investment process. Method: The thesis is a qualitative study, with focus on semi-structured interviews with twelve respondents. All the respondents are involved in the investment process but from different perspectives. Conclusion: The conclusions drawn from this thesis is that there are both external and internal factors that affect the degree of implementation of investments in Västerås stad. The external factors are more difficult to influence from the organization's perspective, since they often are related to legislation or are hard to predict. The internal factors on the other hand, that have more potential of development are related to the internal processes, requirement analysis, communication, priorities and follow-ups.

Titel: Gemensamt värdeskapande i praktiken Författare: Lydia Frykman och Johanna Wennerström Handledare: Rasmus Nyqvist Bakgrund: I dagens samhälle är utmaningarna inom hållbarhet högst väsentliga, till följd av att företag inte tar sitt fulla ekonomiska, ekologiska och sociala samhällsansvar. CSV har som ett resultat av detta blivit alltmer uppmärksammat då konceptet belyser företagens roll i att driva hållbarhetsutvecklingen framåt. Det saknas däremot empiriskt underlag som visar hur företag kan arbeta för att uppnå gemensamt värdeskapande i praktiken, samt hur den komplexa avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta ska gå till. Därför undersöker denna kvalitativa studie värdeskapande aktiviteter samt avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta. Syfte: Syftet är att bidra med en ökad förståelse för de aktiviteter som skapar gemensamt värde, vad som krävs för att företagen ska motiveras till dessa aktiviteter samt för hur företag hanterar den komplexa avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta. Metod: Denna kvalitativa studie utgår från ett hermeneutiskt perspektiv, har en tvärsnittsdesign och en abduktiv forskningsansats. Det empiriska underlaget samlades in genom två studier, som bestod av semistrukturerade intervjuer med företagsrespondenter och experter inom ämnet. Slutsats: Resultaten från studien tyder på att företagen utövar CSV-aktiviteter i olika utsträckning, men att en stor utmaning är att identifiera när det är ekonomiskt rationellt att uppnå ett gemensamt värde. Vidare har studien klargjort att det finns flera drivkrafter till att uppnå gemensamt värdeskapande. Däremot behöver dagens lagkrav ytterligare förtydligande och förbättring, för att företagen ska agera mer osjälviskt. Studien lyfter avvägningen mellan företagsnytta och samhällsnytta och det framgår att det är denna del som är mest väsentlig i diskussionen om hur företag kan uppnå gemensamt värdeskapande. Slutligen har företagens utvecklingsriktning visat att det har adderats en intention om att göra gott för samhället, men faktumet att den ekonomiska faktorn väger tyngst kvarstår. / Title: Creating Shared Value In PracticeAuthors: Lydia Frykman and Johanna Wennerström Supervisor: Rasmus Nyqvist Background: In today's society, the challenges connected to sustainability are highly significant, as a result of companies not fully taking their economic, environmental and social responsibility. As a result, CSV has received increased attention as the concept highlights companies’ role in driving sustainability forward. However, there is a lack of empirical evidence showing how companies can work to achieve shared value in practice, as well as displaying how the complex trade-off between economic and social value creation should be handled. Therefore, this qualitative study examines value- creating activities and the trade-off between economic and social value creation. Purpose: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of the activities that create shared value, what it is that motivates the companies to these activities and for how companies manage the complex trade-off between economic and social value creation. Methodology: This qualitative study is from a hermeneutic perspective, has a cross- sectional study design and an abductive research approach. The empirical evidence was collected through two studies, which consisted of semi-structured interviews with respondents from practice and experts within the field. Conclusion: The results of the study displays that companies practice CSV activities, however it ́s explained that it's hard to determine when it's economically rational to achieve shared value and not. Additionally, the study has clarified several driving forces to achieve shared value. Although, it ́s declared that today's legal regulations need further clarification, in order for companies to act more selflessly. Furthermore, the study highlights the trade-off between economic and social value creation and it appears from the results that this ́s the most essential part in the discussion of how companies can achieve shared value. Finally, the companies’ development has shown that an intention to do good for the society has been added, however, the fact that the economic aspect weighs the most still remains.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön på en sjukhusavdelning och hur denna upplevelse påverkar deras relation och inställning till arbetet. Metod: Metoden består av en fallstudie som utgår från en abduktiv ansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Insamling av empirisk data gjordes i samband med sex stycken semistrukturerade intervjuer, varav samtliga respondenter representerade en avdelning inom en organisation. Fenomenologisk design har sedan tillämpats i samband med tolkning av den empiriska datainsamlingen där kategorier utifrån upplevelser kunde identifieras.  Slutsats: Slutsatsen är att det finns betydande brister i hur sjuksköterskor hanteras inom vården, och att dessa faktorer inte är isolerade utan påverkar varandra i ett kretslopp. Faktorerna som kunde fastställas är: personalbrist, bristande balans mellan krav och resurser samt bristande kommunikation mellan kommunikationsleden. Däremot identifieras kollegialt stöd och den gemensamma viljan att hjälpa andra och bidra till samhällsnyttan vara faktorer som gör sjuksköterskornas arbete meningsfullt och får dem att fortsätta arbeta. För att förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö krävs åtgärder för att adressera negativa faktorer och parallellt med kollegialt stöd implementera förbättringar i den psykosociala arbetsmiljön. / Purpose: The purpose of the study is to describe nurses' experience of the work environment in a hospital unit and how this experience affects their relationship and attitude to work. Method: The method consists of a case study based on an abductive approach together with a qualitative research method. Collection of empirical data was done in connection with six semi-structured interviews, of which all respondents present a department within an organization. Phenomenological design has then been applied in connection with the interpretation of the empirical data collection where categories based on experiences could be identified. Conclusion: The conclusion is that there are significant shortcomings in how nurses are managed in healthcare, and that these factors are not isolated but influence each other in a cycle. The factors that could be determined are: Staff shortage, lack of balance between requirements and resources and lack of communication between the communication links. On the other hand, collegial support and the common desire to help others and contribute to the social good are identified as factors that make the nurses' work meaningful and make them continue to work. In order to improve the nurses' work environment, measures are required to address negative factors and, in parallel with collegial support, implement improvements in the psychosocial work environment.

Idrottssponsring ses idag som ett legitimt marknadsföringsverktyg, och är någonting som företag spenderar allt mer pengar på. För idrottsföreningar är sponsorintäkter en viktig del i att bedriva sin verksamhet. Tidigare forskning inom området hanterar frågan främst ur ett företagsperspektiv, hur företag kan nå strategiska mål genom sponsring. Det finns däremot inte lika mycket forskning som hanterar frågan ur idrottsföreningarnas perspektiv, hur de bör arbeta för attattrahera sponsorer. Därför är syftet med studien att öka förståelsen kring hur idrottsföreningar kan arbeta för att bli så attraktiva som möjligt för sponsorer. Genom en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med två företag och två idrottsföreningar ger studien svar på forskningsfrågan om vad företag vill uppnå genom sin sponsring och vad idrottsföreningars värdeerbjudande består av. Empirin analyserades genom en tematisk analys baserad på teman formulerade ur studiens teoretiska referensram. Studien visar att företag lägger stor vikt vid samhällsnytta som kan kombineras med exponering, att sponsorinvesteringar ger ett affärsvärde tillbaka till företaget samt att det finns en professionell organisation att samarbeta med. Dessa resultat, i kombination med empirin från idrottsföreningarna, utmynnade i följande praktiska rekommendationer. Idrottsföreningar bör fokusera på att optimera exponeringsytor som direkt kan kopplas till samhällsnyttiga projekt, prioritera affärsmässig kompentens inom organisationen för att skapa och bibehålla professionella relationer med företagspartners samt identifiera en tydlig profil att kommunicera utåt. Dessa slutsatser och rekommendationer kan vara till hjälp för idrottsföreningar som vill utveckla sin förmåga att attrahera sponsorer. / Sports sponsorship is seen today as a legitimate marketing tool and is something that companies spend more and more money on. For sports associations, sponsorship income is an important part of running their business. Previous research in the area deals with the issue primarily from a company perspective, how companies can achieve strategic goals through sponsorship. However, there is not as much research that deals with the issue from the sports associations' perspective, how they should work to attract sponsors. Therefore, the aim of this study is to increase the understanding of how sports associations can work to become as attractive as possible to sponsors. By conducting a qualitative study with semi-structured interviews with two companies and two sports associations, the study answers the research question about what companies want to achieve with their sponsorship and what the sports associations' value offer consists of. The empirical material was analyzed with the help of a thematic analysis based on themes formulated from the studies' theoretical frame of reference. The study shows that companies attach great importance to social benefit that can be combined with exposure, that sponsorship investments should provide business value back to the company and that there is a professional organization to collaborate with. These results, combined with the empirical evidence from the sports associations, resulted in the following practical recommendations. Sports associations should concentrate on optimizing areas of exposure which can be directly linked to socially beneficial projects, prioritize business competences within the organization in order to create and maintain professional relationships with partners and finally, they should identify a clear profile to communicate externally. These conclusions and recommendations can be helpful for sports associations that want to develop their ability to attract sponsors.