Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat de senaste åren. Detta ställer organisationer inför nya utmaningar då det gäller att rekrytera och kunna tillgodogöra sig den kompetens som den nytillkomna befolkningen besitter. Sveriges riksdag vill främja mångfalden på svenska arbetsplatser och har lagstadgat att organisationer aktivt måste arbeta med mångfaldsarbete. Till följd av att direktiv saknats har rekryteringsförfarandet präglats av att chefer tenderar att rekrytera individer som liknar dem själva, vilket resulterar i homogena gruppkonstellationer. Denna företeelse benämns som homosocial reproduktion. Vikten av en mångfaldsplan är därav väsentlig för att organisationens mångfaldsarbete skall vara genomgående i hela organisationen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera chefers uppfattning om hur rekrytering sker utifrån organisationens mångfaldsplan Metod: Då syftet med studien är att beskriva och analysera enskilda individers upplevelser har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Sju individuella semistrukturerade intervjuer har genomförts i relation till vår teoretiska referensram. Slutsatser: Studiens resultat visar tydligt på chefers bristande engagemang för att läsa mångfaldsplanen. Vidare har föreliggande studie visat att cheferna upplever att mångfaldsplanen inte går att applicera på de lokala kontoren, vilket resulterar i att HR:s informationsspridning fallerar. Studien har därav visat att mångfaldsplanen inte påverkat chefers rekryteringsförfarande. Föreliggande studie har visat att chefer rekryterar enligt personliga preferenser och har diversifierade gruppsammansättningar i form av varierande kön, ålder, arbetslivserfarenhet och akademisk bakgrund. Föreliggande studie har visat att etnicitet inte involveras i chefernas definition av mångfald vilket kan tyda på etnisk underordning. / Background: Immigration to Sweden has increased in recent years requiring organizations to utilize the newly arrived population. The Swedish Parliament wishes to promote diversity in Swedish workplaces and has laid down a law stating that organizations must actively work on diversity. Due to the absence of a directive, the recruitment procedure has been characterized by managers tending to recruit individuals similar to themselves, which has resulted in homogeneous group configurations. This phenomenon is called homosocial reproduction. The importance of a diversity policy is therefore essential for diversity to be continuous throughout the organization. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze the manager's perception of how recruitment is based on the organization's diversity policy. Method: Since the purpose of the study is to describe and analyze individual experiences, a qualitative survey method has been used. Seven individual semi- structured interviews have been conducted in relation to our theoretical reference framework. Conclusion: The results of the study emphasize the manager's lack of commitment to reading the diversity policy. Furthermore, the present study has shown that managers perceive that the diversity policy cannot be applied at local offices, resulting in HR failing to disseminate the information. The study has also shown that the diversity policy did not affect the manager's recruitment process. The present study has shown that managers recruit according to personal preferences and have diversified group compositions in the form of varying gender, age, work experience and academic background. The present study has shown that ethnicity is not involved in the manager's definition of diversity, which may indicate ethnic subordination.

Idrottssponsring ses idag som ett legitimt marknadsföringsverktyg, och är någonting som företag spenderar allt mer pengar på. För idrottsföreningar är sponsorintäkter en viktig del i att bedriva sin verksamhet. Tidigare forskning inom området hanterar frågan främst ur ett företagsperspektiv, hur företag kan nå strategiska mål genom sponsring. Det finns däremot inte lika mycket forskning som hanterar frågan ur idrottsföreningarnas perspektiv, hur de bör arbeta för attattrahera sponsorer. Därför är syftet med studien att öka förståelsen kring hur idrottsföreningar kan arbeta för att bli så attraktiva som möjligt för sponsorer. Genom en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomförts med två företag och två idrottsföreningar ger studien svar på forskningsfrågan om vad företag vill uppnå genom sin sponsring och vad idrottsföreningars värdeerbjudande består av. Empirin analyserades genom en tematisk analys baserad på teman formulerade ur studiens teoretiska referensram. Studien visar att företag lägger stor vikt vid samhällsnytta som kan kombineras med exponering, att sponsorinvesteringar ger ett affärsvärde tillbaka till företaget samt att det finns en professionell organisation att samarbeta med. Dessa resultat, i kombination med empirin från idrottsföreningarna, utmynnade i följande praktiska rekommendationer. Idrottsföreningar bör fokusera på att optimera exponeringsytor som direkt kan kopplas till samhällsnyttiga projekt, prioritera affärsmässig kompentens inom organisationen för att skapa och bibehålla professionella relationer med företagspartners samt identifiera en tydlig profil att kommunicera utåt. Dessa slutsatser och rekommendationer kan vara till hjälp för idrottsföreningar som vill utveckla sin förmåga att attrahera sponsorer. / Sports sponsorship is seen today as a legitimate marketing tool and is something that companies spend more and more money on. For sports associations, sponsorship income is an important part of running their business. Previous research in the area deals with the issue primarily from a company perspective, how companies can achieve strategic goals through sponsorship. However, there is not as much research that deals with the issue from the sports associations' perspective, how they should work to attract sponsors. Therefore, the aim of this study is to increase the understanding of how sports associations can work to become as attractive as possible to sponsors. By conducting a qualitative study with semi-structured interviews with two companies and two sports associations, the study answers the research question about what companies want to achieve with their sponsorship and what the sports associations' value offer consists of. The empirical material was analyzed with the help of a thematic analysis based on themes formulated from the studies' theoretical frame of reference. The study shows that companies attach great importance to social benefit that can be combined with exposure, that sponsorship investments should provide business value back to the company and that there is a professional organization to collaborate with. These results, combined with the empirical evidence from the sports associations, resulted in the following practical recommendations. Sports associations should concentrate on optimizing areas of exposure which can be directly linked to socially beneficial projects, prioritize business competences within the organization in order to create and maintain professional relationships with partners and finally, they should identify a clear profile to communicate externally. These conclusions and recommendations can be helpful for sports associations that want to develop their ability to attract sponsors.