Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av samverkansformer: planerade- och oplanerade samverkansformer. De planerade samverkansformerna förekommer kontinuerligt under läsåret och är väl planerade innan de utförs. De oplanerade formerna används för att kontakta hemmet kring specifika händelser kring elevern. Främst ses samverkan som en möjlighet att ge hemmen en positiv syn av skolan som de i sin tur kan förmedla vidare till sina barn. Resultatet visarde att det finns en del hinder med samverkan., Eexempelvis har skola och hem olika syn på hur skolrelaterade situationer bör hanteras.  Även tiden visar sig vara en negativ faktor. Föräldrarna har idag inte tid att delta i möten som inte enbart berör deras barn.

Syftet med studien är att belysa och framhäva faktorer som påverkar samverkan mellan Kriminalvård och Socialtjänsten i samband med utslussningen. Hur respektive myndighet förhåller sig till sina riktlinjer och upplever samverkandet sinsemellan men även hur före detta klienter upplever respektive myndighet och samverkan mellan dem. Systemteori, hur olika system påverkar varandra och individen samt nätverk, vilken betydelse det har för individen har varit grundläggande verktyg för att analysera samverkan mellan myndigheterna. Genom en kvalitativ forskningsmetod baserad på intervjuer med sju respondenter undersöker vi utslussningsprocessens olika delar. Detta för att framhäva faktorer som kan påverka utslussningen och hur samverkan kan bidra till en lyckad utslussning för klienter. Studien visar att bland annat ekonomi, olika riktlinjer och mål som är avgörande verktyg i frågan om samverkan. Långa handläggningstider, ansvarsförbindelser, lämpliga boenden, vårdvistelse och vem som bär kostnadsansvaret är faktorer som påverkar klienterna och myndigheternas arbete med klienterna i samband med utslussningen

Surfplattan kan vara ett framgångsrikt verktyg och hjälp för att utveckla kommunikativa-, kognitiva-, motoriska och minnesförmågor hos elever med utvecklingsstörning. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilka sätt surfplattor används i Grundsärskolan med inriktning träningsskola och hur samverkan kring detta hjälpmedel fungerar mellan hem, skola och habilitering. Föreliggande undersökning har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och resultatet har bearbetats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Bland delar av eleverna i träningsskolan används surfplattan på ett mångsidigt sätt men detta gäller inte alla. Tillgången till digitala hjälpmedel och användningen av dessa styrs av vilken kunskap kring tekniken som familjen och de professionella som arbetar kring eleverna har, och denna är varierande. Konsekvensen av detta blir att elever som hade kunnat bli hjälpta av tillgången till surfplatta och samverkan kring denna, inte självklart får använda en sådan.

Uppsatsens syfte var att se hur polis och socialtjänst som arbetar specifikt kring unga lagöverträdare i en mellanstor kommun upplever att samverkan fungerar. De frågeställningar som skapades för att besvara syftet var; Hur samverkar polis och socialtjänst kring unga lagöverträdare? Vilka hinder upplever man kan uppstå i samverkan mellan de två myndigheterna? Vilka upplevelser och erfarenheter har intervjupersonerna om samverkan? Fem personer intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Två stycken socialsekreterare, två poliser och en person med god insikt i samverkansarbetet i den aktuella staden. Teorin som användes för att analysera resultatet var Goffmans teori om interaktion ur ett dramaturgiskt perspektiv. Det resultat som framkom av studien är att samverkan som sker i den aktuella staden upplevs fungera bra, men är känslig för yttre faktorer då samverkansarbetet är personbundet. Den främsta anledningen till att samverkan fungerar bra är den personliga relationen mellan intervjupersonerna. Det framkommer att intervjupersonerna upplever att det kan uppstå problem då samverkan sker i större gruppkonstellationer eller då samverkan ska ske med personer som inte är vana vid detta.

Turismprodukten kan sägas vara en sammansättning av en rad olika produkter och tjänster. Denna produkt levereras ofta inom en turismdestination och är den sammanlagda upplevelsen av de enskilda aktörernas insatser. En avgörande faktor är att skapa ett samarbete mellan aktörerna som verkar inom destinationen. Detta bör göras för att kunna förbättra leveransen av turismprodukten. Här finns det en problematik, då de aktörer som bör ingå i samarbetet, även på ett eller annat sätt är konkurrenter. För att de skilda aktörerna skall kunna se destinationen som en helhet behöver verktyg och metoder för att skapa interaktion, personliga relationer och feedback utformas. Enligt de befintlig teoretiska resonemang framgår att system för interaktion, personliga relationer och feedback måste skapas, men få svar finns på hur dessa system skall utformas. Genom att titta på teoretiska resonemang om hur organisationer anpassar sig till förändringar i omvärlden har jag så gjort en ansats att applicera dessa inom området för destinationsutveckling. Här har jag fokuserat på källor som behandlar lärande organisationer och dragit paralleller inom detta område. Genom att ha en förmåga att skapa, förvärva och förmedla kunskap samt sedan anpassa sitt handlande genom ny kunskap blir organisationen en lärande organisation. Genom att skapa en helhetsbild hos dem som arbetar inom organisationen, blir det här lättare att förstå de mål som satts upp. För att skapa engagemang kring att nå målen, presenteras hur det underlättar om individerna kan se hur de samtidigt som de strävar mot de kollektiva målen, även kan se hur detta kan hjälpa dem att nå individuella mål. Inom destinationen Åre har ett destinationsbolag nyligen bildats, fokus för detta bolag kommer bland annat att ligga på dessa frågor. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med aktörer från fem olika branscher inom destinationen, samt med destinationsbolaget, har jag fått en bild av hur uppfattningarna om kunskapsdelning inom destinationen ser ut idag. Genom att identifiera befintliga problemområden, och förslag på åtgärder beträffande dessa, har jag i denna studie gjort en sammanställning över metoder för att göra destinationen till en lärande destinationen. I denna studie vill jag skapa en förståelse för hur företagarna inom turismbranschen kan förhålla sig till kunskaps- utbyte/förmedling/generering. Min ambition är att hitta metoder för att få igång lärprocesser och skapa plattformar för samverkan inom turistbranschen. I resultatet av min studie framkommer att helhetsbilden av destinationen tydligare behöver förankras hos aktörerna inom destinationen. Det blir här viktigt att samtliga aktörer kan känna personligt ansvar i att uppnå de gemensamma målen. När insikten om det personliga ansvaret infunnit sig, ser jag hur aktörerna i större utsträckning är benägna att dela med sig av information och kunskap till varandra. Analysen i min studie visar på att det finns det stora vinster i att utforma uttalade strukturer och mötesplatser för samverkan. Enligt mitt sätt att se på det ligger en avgörande faktor i leveransen av den samlade turismprodukten, och att ge ett gott gästbemötande, i att skapa personliga relationer.

Syftet med denna c-uppsats är att få ökad förståelse och kunskap hur samverkan mellan välfärdsorganisationer fungerar i rehabiliteringsarbete där personer har en OSA-anställning. Det är de processer och tillvägagångsätt i samverkansarbetet kring OSA som är viktiga i sammanhanget. Denna studie är baserad på kvalitativ metod delvis med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter från samverkande organisationer. Resultatet tyder på att samverkan kan betraktas som ett effektivt och modernt arbetssätt. Då individen bemöts av samordnade och samlade resurser samt att det sätts in gemensamma effektiva rehabiliteringsstödinsatser med långsiktiga mål som gör att se och hantera individens hela livssituationen blir bättre. Studien visar att samverkan inte dock är helt oproblematiskt. Vid samverkan mellan välfärdsorganisationerna möts olika organisationer, organisatoriska och institutionella normer, kulturer, roller, befattningar, regler och arbetssätt samt kompetenser, vilket kan ibland ligga till grund för motstridigheter och motsättningar mellan samverkande aktörer. Samverkan kräver därför medvetenhet och kunskap om det som kan uppstå som hinder samt noggrann planering hur detta skall hanteras.

Sammanfattning En central uppgift för förskollärarna är att i nära samarbete med vårdnadshavarna stimulera och vägleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. För ett nära samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlämning mellan förskolan och hemmet förväntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollärare och vårdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollärare för att etablera ett gott samarbete med vårdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet? Arbetet bygger på enskilda intervjuer med 4 vårdnadshavare och 4 förskollärare. De frågeställningar som fokuseras på är: Hur kan vi skapa ett förtroendefullt samarbete för att få en bra relation till vårdnadshavarna? Vilken kommunikation förs mellan förskollärare och vårdnadshavare när barnet ska gå hem? Resultatet visar på viktiga gemensamma komponenter för ett gott samarbete mellan hemmet och förskolan kan etablera. En slutsats som kan dras är att ömsesidig respekt skapar en förtroendefull relation mellan vårdnadshavare och förskollärare. Vad förskollärarna och vårdnadshavare kommunicerar om är relevant men individuellt beroende på vad vårdnadshavare vill veta. Ett gott samarbete mellan hem och förskola som skapas genom ömsesidig respekt är viktigt för barnets välbefinnande, utveckling och lärande.

Syftet med vår undersökning var att utforska föräldrars perspektiv på samverkan och samverkansformer i förskolan. Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Urvalet består av 32 föräldrar från en förskoleenhet med fyra avdelningar. Resultatet bygger på både öppna och slutna frågor för att få en bredare uppfattning av föräldrarnas perspektiv. Resultatet visar att de flesta av föräldrarna ansåg att samverkan och dess former är någonting som uppskattas. Några av de samverkansformerna som uppskattades mest var utvecklingssamtal, daglig kontakt samt inskolning. Resultatet visade också att föräldrar ser att det hör till personalens ansvar att informera om samverkan samt att bjuda in till samverkansformer.

Idén till att undersöka samverkan mellan förskola och förskoleklass grundade sig på ett egenintresse, då jag uppmärksammade att verksamheterna inte hade någon märkbar kontakt med varandra, i samband med mitt eget barns övergång. Mot denna bakgrund, var syftet med studien att undersöka hur samverkansarbetet ser ut mellan tre förskolor och tre förskoleklasser. Genom kvalitativa intervjuer ville jag ta del av pedagogers tankar, erfarenheter och åsikter kring området. Jag ämnade undersöka vilka möjligheter och svårigheter det kan finnas med ett samverkansarbete. Resultatet visade, att den samverkan som enligt läroplanerna ska föreligga, är bristfällig och i vissa fall obefintlig. Av resultatet framgick att pedagogerna har en medvetenhet om samverkansarbetets fördelar och en önskan om ett bättre samarbete, men att arbetet är svårt att realisera i praktiken. Slutsatsen var att området är mycket komplext, med många påverkansfaktorer. Det finns en vilja till att samverka, men det avstånd som tidigare fanns mellan förskola och skola har istället flyttats och hamnat mellan förskola och förskoleklass, trots att ambitionen med förskoleklassens tillblivelse var att överbrygga avståndet

Studiens syfte är att visa hur och på vilket sätt två förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergång. Delsyftet är att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sätt att samverka kring övergångar. Studien besvarar följande frågor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? På vilket sätt förbereds barnen inför övergången mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som används i studien är av kvalitativ karaktär och har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gång. Studien består av intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolan och tre förskollärare som arbetar i förskoleklass, en observation av en återträff i en förskola och även skriftliga dokument insamlade från förskolorna, i form av samverkansplaner. Resultatet visar upp två olika förskole- och förskoleklassområdens sätt att samverka vid barnens övergång från förskola till förskoleklass. Resultatet påvisar även vilka fördelar och nackdelar som finns med respektive sätt att samverka. Resultatet lyfter även fram de förväntningar som exempelvis spänning och oro som förskollärarna anser att barnen kan ha inför och vid själva övergången från förskola till förskoleklass. I resultatet ses även hur förskollärarna arbetar för att övergången ska bli så mjuk och bra som möjligt för barnen