Tidigare forskning betonar att personer med samsjuklighet som innefattar missbruk och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har behov av samtidiga och samordnade insatser. Det är även lagstadgat att kommuner och landsting ska samverka i arbetet med ovanstående personer, om det är tydligt att det finns eller om yrkesverksamma misstänker ett sådant behov. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningarna är för samverkan i arbetet med personer med samsjuklighet. Vidare ligger intresset i att undersöka vad som krävs för att samverkan ska prioriteras. Kvalitativa intervjuer har utförts och analyserats utifrån en hermeneutisk metod. Initialt var tanken att intervjua sex respondenter men utifrån ett bortfall i urvalet har fem yrkesverksamma intervjuats. I uppsatsens resultat framkommer att det finns goda förutsättningar för samverkan. Dock behöver vissa faktorer, bland annat formella system och olika riktlinjer, utvecklas för att de yrkesverksamma ska kunna möta de önskemål och behov den enskilde har. Det beskrivs att yrkesverksamma som arbetar för de olika aktörerna har en gemensam vision och önskan om att kommunen ska få tillgång till multiprofessionella team gällande arbetet med personer med samsjuklighet. För att nå visionen uppger respondenterna att aktörerna dels behöver fortsätta mötas och prata med varandra, och dels att aktörerna har samma förutsättningar i arbetet.

Syftet med föreliggande studie var att genom deltagande observationer och informella samtal skapa förståelse för vilka modersmålsstödjande arbetssätt som förskolepersonal kan använda sig av i den pedagogiska verksamheten. Fokus har legat på hur barn med svenska som andraspråk kan utveckla sitt modersmål i ett land där det svenska språket ses som en norm. Jag har genom observationer forskat i vilka arbetssätt personalen på förskolan använde sig av i sin vardag. För att skapa en djupare förståelse för hur arbetssätten fungerade användes även informella samtal som metod. Det var tre tillsvidareanställda personal som deltog i studien och två vikarier. En av de fastanställa var tvåspråkig. Barngruppen var mångkulturell, och i den gick det 13 barn, varav hälften hade annat modersmål än svenska.   I studien framkom det att personalen på förskolan upplevde bristande kunskaper när det handlade om att stödja barnen i deras modersmål. De kände sig otillräckliga och såg istället sin roll som att utveckla barnens svenska språk, då kunskap i de olika språken främjar varandra. Det framkom även flera indirekta och direkta arbetssätt som personal på förskolan kan arbeta utifrån. Kodväxling är en effektivt metod som tvåspråkig förskolepersonal i min studie använde sig av. Även samverkan med vårdnadshavare visade sig vara ett fördelaktigt, men ibland svårt, arbetssätt. Andra arbetssätt som framkom i resultatet var inkludering av modersmålet i verksamheten, samt att utveckla sina egna språkkunskaper.

Vårt syfte med denna studie och arbete var att utifrån pedagogernas perspektiv undersöka på vilka sätt dessa verksamheter, förskolan och förskoleklass, arbetar och samverkar vid barnens övergång. För att göra detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes mestadels via direkta intervjuer, samt ett par via telefon. I resultatet framgick det att de båda skolformerna arbetar med att förtydliga och underlätta för barnen gällande övergången mellan förskola och förskoleklass. Det finns en dialog som förskolechefen ansvarar för att den utvecklas och kommer till handling. Samtidigt vill båda skolorna att samarbetet ska utvecklas och bli mer kontinuerlig. När det gäller barn i behov av särskilt stöd kommer det fram 3 att verksamheterna arbetar mera detaljrikt för att skissa fram en så tydlig övergång för barnen som möjligt. Det leder till flera besök till den nya miljön och bilder som barnen får på pedagogerna samt att träffa dem fysiskt. Det kommer fram att verksamheterna använder dokument som ska underlätta relevant information som föräldrar godkänt som nästkommande pedagoger kan ha som underlag i förskoleklass. Vår slutsats är således att det är samarbete samt en kontinuitet i kommunikationen mellan verksamheterna som ska eftersträvas, detta för att få en tydlig pedagogik som gynnar barnens övergångar.

Introduktion: Hemsjukvård innebär vård i ordinärt boende. Fysioterapeuter ansvarar över habilitering och rehabilitering. Hemsjukvården kommunaliserades 2013 i Norrbottens län samt 2008 i Kalmars län. Kompetensbeskrivning, som innehåller krav på kompetens inom yrkesområden, saknas för fysioterapeuter. Fysioterapeuten och arbetsgivaren har ett gemensamt ansvar gällande kompetensutveckling. Många fysioterapeuter arbetar idag tillsammans med andra professioner inom hemsjukvården, men det ges ingen tydlig bild av vad hemsjukvården ska innehålla. Syfte: Syftet var att kartlägga fysioterapeutiska arbetsuppgifter, samverkan mellan olika professioner, möjligheter till kompetensutveckling samt tillvaratagande av kompetens hos fysioterapeuter inom hemsjukvården i två län i Sverige, Norrbotten- och Kalmars län. Metod: En tvärsnittsstudie med egen konstruktion av enkätfrågor i EvaSys. En pilotstudie gjordes genom ”think-aloud”. Inklusionskriterierna var leg fysioterapeut/sjukgymnast, verksam inom den kommunala hemsjukvården i utvalda kommuner i Norrbotten- och Kalmars län. Exklusionskriterierna var; verksam mindre än tre månader.  Datan samlades in med EvaSys och analyserades i Excel. Totalt skickades 68 enkäter ut.Resultat: Det var 50 enkäter som besvarades. Majoriteten var kvinnor och hade arbetat 2-5 år inom hemsjukvården. Vissa arbetsuppgifter som var listade i enkäten, exempelvis träning i hemmet, utfördes i mindre grad än andra arbetsuppgifter. Samverkan mellan professionerna var god. Brister kunde ses i möjligheter till kompetensutveckling i båda länen. Skillnader mellan länen fanns.Konklusion: Samtliga arbetsuppgifter som var listade i enkäten förekommer till viss del som verksam fysioterapeut inom hemsjukvården. Det finns en god samverkan med övriga professioner, dock inte helt tillfredsställande. Brister ses i kompetensutvecklingsmöjligheter. Kommunerna tar delvis tillvara på den fysioterapeutiska kompetensen.

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag. Resultatet visar på att enligt lärarna finns det olika syften med arbetslag. Dessa syften är kategoriserade i sociala, pedagogiska och organisatoriska för – och nackdelar, för lärare eller elev sett ur ett lärarperspektiv. I analysen framkommer att lärarna har goda intentioner och att det krävs förutsättningar för att uppnå dessa. I diskussionen problematiseras en del av dem syften med arbetslag vi har fått fram under arbetets gång.</p>

No description available.

<p>Titel: Mötas, gynnas och utvecklas </p><p>– En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter</p><p> </p><p>Handledare: Hans Bengtsson</p><p>Institution: Sektionen för hälsa och samhälle </p><p>Typ av arbete: Magisteruppsats</p><p>Antal sidor: 50</p><p>Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet.</p><p>Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. </p><p>Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken.</p><p>Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux</p>

<p>Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförändring som verksamheten innebär samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten påverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och är baserad på elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter från polis, åklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare från två Barnahus. Resultatet visade på att informanterna upplevde att deras yrkesroll stärktes genom förväntningar från de andra myndigheterna. De gav även uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förståelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter. Generellt hålls samrådsmöten veckovis mellan delaktiga myndigheter och det är framförallt genom interaktionen mellan professioner som yrkesrollen stärks. Informanterna utryckte även att det skulle vara svårt att ta del av denna form av samverkan utan erfarenhet inom sin myndighet, generellt ansåg informanterna även att det är utifrån sin erfarenhet de tillskriver sin yrkesidentitet. Yrkesidentiteten skapas utefter erfarenheter och de förväntningar som en yrkesroll innebär. Informanterna har olika syn på sina yrkesroller, medan vissa professioner var säkra på sin yrkesroll inför organisationsförändringen så har det för vissa stärkt yrkesrollen.</p><p>Nyckelord: Samverkan, yrkesidentitet, yrkesroll</p>

<p><p>On the basis of theoretical knowledge about the complex of problems which can occur in an implementation of a collaboration project, the purpose of this essay is, to examine how representatives on each authority relate to and manage collaboration as a work method, the awareness of problems within the organisations that collaborate, and the preparedness around how to manage problems with collaboration. "Unga vuxna" is a collaboration project between Kalmar county council and all 12 municipalities in the county council. More specifically it is a cooperation project between psychiatry and social services. Theories used in this essay are professor Berth Danermarks studies about collaboration, and social psychologist Jay Hall’s theory about capability. We have also studied earlier research about collaboration, done by lecturer Rebecka Stenberg, Professor Chris Huxham, senior lecturer Siv Vangen and doctor of philosophy Stefan Wiklund.</p></p> / <p>Utifrån en teoretisk kunskap kring vilken problematik som kan uppstå vid genomförandet av ett samverkansprojekt, har denna studie som syfte, att undersöka hur representanter på vardera myndigheten förhåller sig till och hanterar samverkan som arbetssätt, problemmedvetenheten inom de samverkande organisationerna, samt beredskapen kring hur de ska hantera eventuella samverkansproblem. Teorier som använts i denna studie är professor Berth Danermarks studier om samverkan och socialpsykolog Jay Halls teori om kompetens. Tidigare forskning som studerats är gjord av lektor Rebecka Stenberg, professor Chris Huxham, lektor Siv Vangen, och filosofie doktor Stefan Wiklund. Med dessa teorier och denna tidigare forskning som bakgrund bygger studien på 3 frågeställningar;</p><ol><li> Vilka förutsättningar anser aktörerna är betydande för att möjliggöra en samverkan? </li><li> Vilka hinder kan uppstå i en samverkansprocess? </li><li> Vilka strategier använder sig aktörerna av i samverkan med andra myndigheter? </li></ol><p>Metod som använts är semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från Kalmar läns landsting och Borgholms kommun. Framkomna resultat visade att kunskapen om samverkan var god hos de tillfrågade respondenterna. Betydande förutsättningar som respondenterna påtalade var positiv inställning, ömsesidigt förtroende och genuin vilja till samverkan, god kommunikation mellan aktörerna, gemensam bas och utbildning samt att samverkan sker på alla organisationsnivåer. Hinder som kan uppstå i en samverkansprocess är att självtillräcklighetskultur, långsamma beslutsprocesser, oklara mål och visioner, bromsar processen. Strategier som aktörerna använder sig av i samverkan med andra myndigheter är att tänka ihop och lära av varandra samt att ha en tydlig styrgrupp.</p>

<p>Abstract</p><p>Obstacles or opportunities? – A study of the experience of collaboration of social welfare secretaries and school staff.</p><p>The purpose of this study is to illustrate the importance of the work with children and youth through the joint efforts between different authorities. The study deals with the collaboration between the social services and schools in the Ludvika municipality. The objective of the study is to investigate how teaching personnel and headmasters in compulsory schools and the social welfare secretaries in Ludvika, experience the collaboration, and how this works. On the basis of the objective, we have formulated some relevant questions; To what degree are schools aware of the model of collaboration, which is the basis for collaboration within the municipality, and are there any differences in awareness between different categories of employees? Other questions deal with differences in how the social services and schools experience the collaboration, discrepancies between different schools in this regard and if the respondents’ experience any obstacles and/or opportunities by the collaboration.</p><p>Collaboration is, and has been, a pressing issue for a long time in the public debate. Within the social services, collaboration with other functions has become a natural part of the daily work since the social services are obliged to collaborate and to take initiative for collaboration. In Ludvika, a model for collaboration, called Ludvikamodellen, has been worked out for the social services and schools. The aim with this model is to better economize the resources in the part of the administration where both school and social services are included. Even though the collaboration is both an obligation and a necessity, there are conditions that facilitate the collaboration. This has been shown in previous research. Certain obstacles and opportunities have also been identified, by experience, in previous collaborations. Information has been collected through questionnaires to school staff and social welfare secretaries in Ludvika. The result shows, among other things, the respondents’ view of the need for collaboration, the experience of how the collaboration works and if there are obstacles and opportunities with the collaboration.</p><p>One conclusion from the study is that documentation about the collaboration model is inadequate since there are no official document of collaboration between the social services and schools. Such a document should, according to previous research, be established and used as a basis for collaboration. There are also differences between different positions within the schools in how well Ludvikamodellen is known. There are also discrepancies in the experience of how the collaboration works, both between the social services and schools and between different schools. There is a pronounced need for collaboration at both the social services and at the schools, but collaboration is also believed to be associated with obstacles and opportunities.</p>