Sverige har idag utvecklats till ett mångkulturellt land med många olika etniciteter i samhället. Denna utveckling har resulterat i att det råder uppdelning av folkgrupper. I denna studie har vi valt fokuserat på den etniska boendesegregationen som råder i många delar av landet. För att kunna genomföra studien har vi valt att begränsa oss till stadsdelen Norrby i Borås. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som främst kan förklara att komplexa samverkansprojekt blir framgångsrika respektive problematiska. Tillit och samverkan sammankopplas till studien genom detta syfte för att bilda en förståelse om hur samverkan och tillit i komplexa nätverk med många aktörer och andra individer kan gå till. För att kunna genomföra studien har vi fördjupat oss i hur Borås Stad implementerar sina intentioner och åtgärder för att minska den etniska bostadssegregationen på Norrby. Studien inkluderar en kvalitativ forskningsstudie med kvalitativa intervjuer av olika aktörer i Borås Stad. Resultatet visar att det föreligger olika faktorer som påverkar framgångarna och motgångarna i samverkansprojekt. De faktorer som påverkar framgången är att aktörerna stödjer varandra i samarbetet, visar öppenhet och ömsesidighet, är faktorer som främjar både tillit och samverkan. Ytterligare faktorer som också främjar skapandet av tillit i samverkan är att parterna hanterar sina ansvarsområden och låter de andra aktörerna, men också invånarna vara delaktiga i samverkan. De hämmande faktorerna är bland annat brist på resurser i samverkan vilket leder till att det inte går att utföra löften. Att arbeta med integration är också ett omfattande arbete vilket har lett till att ansvar och engagemang i samverkan kräver konstant ingripande. Slutligen utgörs de sista faktorerna av att det förekommer en brist på kommunikation och ömsesidighet mellan aktörerna såväl som invånarna och att vissa aktörer uppfattas bli passiva. / Today, Sweden has developed into a multicultural country along with several different ethnicities in the urban community. This development has resulted in a state of fragmentation in the community. In this study, we choose to focus on the ethnic residential segregation that occurs all over the country. In order to accomplish this study, we also choose to confine ourselves to the urban district Norrby in Borås. The purpose of this study, is to research what factors that mainly can explain why complex collaboration projects turns out to be successful or problematic. Trust and collaboration are linked to the study through this purpose in order to create an understanding of how collaboration and trust in complex networks involving a great number of participants and other individuals could appear. In order to accomplish the study, we have immersed in how City of Borås implements their intentions and interventions in order to reduce the ethnic residential segregation in Norrby. The study includes a qualitative research study, together with qualitative interviews from different participants in Borås. The results show that it exists different factors which influence both prosperity and setbacks in projects of collaboration. The factors influencing prosperity, is that participants support each other in the collaboration, shows openness and reciprocity towards each other. These are factors which improve trust and collaboration. Other factors that also improve the creation of trust in collaboration is that the parties handle their area of responsibility and allow the other participants, but also the residents to be a part of the collaboration process. The repressive factors are among other, a lack of resources in the collaboration process, which leads to promises being broken. Working with integration is also a comprehensive task, which have resulted in responsibility and commitment in collaboration requires constant intervening. Finally, the last factors consist of the fact that it occurs a lack of communication and reciprocity between the participants, as well as between the residential and some participants whom are being perceived passive. This thesis is written in Swedish.

Reine und dotierte SnO2 Feinstpulver und Einkristalle wurden mit verschiedenen Methoden hergestellt. Die Abhängigkeit der Eigenschaften von der Dotierungsart und der Dotierungskonzentration wurde untersucht. Die Dotierung mit fünfwertigen Elementen (Sb, Nb) führt zur Erniedrigung des spezifischen elektrischen Widerstandes und die Dotierung mit dreiwertigen Elementen (z.B. In) zu seiner Erhöhung. An den dotierten Materialien kann mittels XPS eine Segregationsschicht nachgewiesen werden. Der Umfang dieser Schicht ist abhängig sowohl von dem Dotierungselement, als auch von den Herstellungsbedingungen (z.B. Temperatur und Temperungszeit). Für die Pulver wird, im Gegensatz zu den Einkristallen, kein thermodynamisches Gleichgewicht für Segregationsprozess im untersuchten Zeitfenster gefunden. In der vorliegenden Arbeit wird ein Model vorgestellt, dass es erlaubt, die Dicke der Segregationsschicht, als auch der verbleibenden Volumenkonzentration der Dotierungselement im SnO2 Kristallit zu berechnen. Die Volumenkonzentration beträgt in Abhängigkeit von der Dotierungsart und Temperatur bis zu 70% der gesamten Dotierungskonzentration. Die sich ausbildende Segregationsschicht erreicht einen Bedeckungsgrad von bis zu einer Monolage. Die Aktivierungsenergie der Diffusion, sowie die freie Enthalpie des Segregationsprozesses können für die hier untersuchten Dotierungselemente in SnO2 bestimmt werden.

Denna studie ämnar belysa boendesegregationen i Malmö och vilka strategier och verktyg Malmö stad använder för att minska boendesegregationen. För att få inblick i lokala bostadsprojekt har vi undersökt införandet av hyresrätter i Limhamns Sjöstad samt Mallbomodellen i Hyllie. I Malmö är segregationen påtaglig och stadens områden har varierad socioekonomisk prägel. Vi har genomfört dokumentanalys, policyanalys och intervjuer, vilka tillsammans med utvalda samhällsteorier hjälper oss att besvara studiens frågeställningar. För att motverka uppdelade stadsdelar och uppnå social blandning strävar Malmö stad efter blandade upplåtelseformer. Ett blandat bostadsbestånd är av vikt i såväl befintliga bostadsområden som i uppförandet av nya för att motverka segregation. Utöver bostadsprojekt med fokus på integration och social hållbarhet är allmännyttans handlingsutrymme i Malmö något vi i denna studie undersöker. Allmännyttiga bostäder som godtar ekonomiskt bistånd som inkomst gör det möjligt för fler att bo och om dessa bostäder finns på olika platser i staden skapar det förutsättningar för en socialt blandad stad. Vi påverkas av vår omgivning och hur vi bor och för att ge likvärdiga förutsättningar för alla i staden är det viktigt att bryta boendesegregationen. / This study aims to examine residential segregation in Malmö and which strategies and tools Malmö stad uses to reduce residential segregation. To gain insight into local housing projects, we have examined the new rental apartments in Limhamns Sjöstad and the Mallbo project in Hyllie. In Malmö, segregation is evident and the different areas in the city have a varied socio-economic character. We have done document analysis, policy analysis and interviews, which together with selected theories help us answer the study's issues. Malmö stad strives for mixed forms of housing in order to achieve social mix and to counteract divided districts. Mixed housing is important in both existing housing areas and in the construction of new ones to counter segregation. In addition to housing projects with a focus on integration and social sustainability, we investigate the command of public housing in Malmö stad. Public housing that accepts financial assistance as income makes it possible for more people to reside and if the public housing is located in different places in the city, it creates the conditions for a socially mixed city. We are affected by our surroundings and how we live and to provide equal conditions for everyone in the city, it is important to break the residential segregation.

No description available.

Housing segregation implicates that people with socioeconomic similarities live in the same residential area, which divides the society in a way that creates unequal childhood and living conditions. Research shows that the segregation, despite continued engagement from authorities and other organisations, is increasing. A major part of the efforts against housing segregation has been focusing on individual issues and solutions. Research shows that housing segregation however should be tackled through concurrent working arrangements regarding two concepts,structural barriers and individual preferences. The purpose of this study is to show how municipal planning strategies contribute to counteract housing segregation. The goal is to compare municipal strategy documents to scientific research in the area. In that way the hope is to chart how possibilities and challenges regarding structural barriers as well as individual preferences can be taken into account to optimize the continued work forward.The study is delimited to the two largest municipalities of the Gävleborg county in Sweden. The major method used was a qualitative content analysis of three subjectively chosen municipal strategy documents. The analysis was prepared by producing key concepts based on underlying causes to housing segregation according to scientific research in the field. The key concepts were divided into several key words. The qualitative content analysis was then accomplished by reading the documents and gather all relevant text units according to the key concepts and key words. The second part of the method was about compiling the strategies into SWOT analyses where strengths, weaknesses, opportunities and threats were summarized. The results showed that strategies by both Sandviken´s and Gävle´s municipalites contain efforts regarding structural barriers as well as individual preferences. In the discussion the strategies were connected to the scientific research in the area. That generated a discussion about how segregation is an issue of complexity making it complicated to concretise both in relation to causes and solutions. Even the most thought out strategy can lead to unexpected results which some of them are only possible to evaluate decades later. Therefore, the conclusion was that there is no complete and full answer to the research question about how municipal planning strategies contribute to counteract housing segregation. However, both municipalities show indication of a decrease of housing segregation, based on today´s research.To further develop this study, interviewing representatives from the municipals could have explored the strategies from another angle. Comparing representative’s approaches to the document´s approaches towards the subject could have enriched the results, but also made it possible to raise the question of the document´s silence.Keywords: Segregation, housing segregation, physical planning, mixed landuse / Bostadssegregation innebär att människor med liknande socioekonomiska egenskaper bor i samma område, vilket delar upp samhället på ett sätt som skapar ojämlika uppväxt- och levnadsvillkor. Forskning visar att segregationen trots ett fortsatt engagemang från såväl myndigheter som andra verksamheter ökar. Stor del av insatserna mot bostadssegregation har å andra sidan fokuserats till enskilda insatser, medan tidigare forskning visar att bostadssegregation bör tacklas genom samverkande åtgärder både gällande samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser. Studiens syfte är att synliggöra hur kommunala planeringsstrategier bidrar till att förhindra bostadssegregation. Målet är att jämföra kommunala strategidokument med forskningsteoretiskt underlag för att kartlägga vilka möjligheter och utmaningar avseende både samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser som kan tas i beaktning för att optimera det fortsatta arbetet framåt. Arbetet avgränsades till region Gävleborgs största kommuner; Gävle och Sandviken. Den huvudsakliga metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av tre subjektivt valda kommunala strategidokument. Analysen förbereddes genom att framställa nyckelbegrepp som genomgående lyftes som bakomliggande orsaker till bostadssegregation enligt tidigare forskning inom ämnet, och som delades in i ytterligare nyckelord. Därefter genomfördes innehållsanalysen genom att läsa samtliga dokument och plocka ut relevanta textenheter som rörde de förvalda nyckelbegreppen och nyckelorden. Den andra delen av metoden innebar att sammanställa strategierna i SWOT-analyser där styrkor, svagheter, möjligheter och hot sammanfattades. Resultatet visade att strategier av både Sandvikens och Gävle kommun innehåller åtgärder mot både samhällsstrukturella orsaker och individuella preferenser som får en samverkande effekt. I diskussionen drogs kopplingar mellan kommunens strategier och tidigare forskning, vilket genererade en diskussion om hur segregation innefattar en komplexitet som gör att det är svårt att konkretisera både gällande orsaker och lösningar, även genomtänkta strategier mot bostadssegregation riskerar att få oväntade resultat som vissa kan utvärderas först decennier senare. Således drogs slutsatsen att framtida forskning och årens gång krävs för ett komplett svar på frågan om hur de kommunala planeringsstrategierna bidrar till att förhindra fortsatt bostadssegregation som studien syftade till. Däremot har kommunernas strategier potential och goda förutsättningar för att lyckas. För att vidareutveckla arbetet hade intervjuer med kommunerna kunnat undersöka kommunernas strategier från en annan vinkel. Att jämföra dokumentens och kommunrepresentanters förhållningssätt till frågan hade kunnat ge ett ytterligare djup till resultatet men även synliggöra eventuell tystnad i dokumenten.

The aim of this paper is to find out how the segregation appears in Sweden today and how it arises. We also want to find out in what way the integration policy contributes to the segregation. Eventually we want to see if segregation really is as problematic as it is often portrayed. To achieve the aim of this study, we have made a secondary analysis of a report and literature that are suited to our work. We have selected four neighborhoods in the swedish city Västerås that we believe fits within the term segregation. What we found out is that the four neighborhoods have the highest percent of a low income, high unemployment and children living in poverty. The problem of segregation is what characterizes it. We could see a pattern that there are many people with a foreign background who lives in those neighborhoods and it is a result of the integrations policy. Including the EBO-law that lets the refugees choose where they want to live. In many cases do they choose to live where they can afford and close to their family and friends, and they tend to stay there. We think that it has been very interesting to find out what various political scientists say about the different integrations policy models. They are not completely satisfied with any of the integration models. Social mixing is negative because that it leads to a big difference between the people in the area, it will be a huge contrast between the wealthy and those who is not. Multiculturalism can lead to dissatisfaction among the dominant population and assimilation do not allow people to express their cultural features in public.

Det övergripande syftet med den här studien har varit att beskriva, tolka och förstå fysiska planerares upplevelse av integration i den svenska planeringen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med en hermeneutisk forskningsansats. Integration är ett begrepp som är lika självklart inom den fysiska planeringen som det är svårfångat. I den här studien sker en teorigenomgång av vad integration kan innebära och på vilka olika sätt integration kan genomföras med Giddens (2006) olika integrationsmodeller. Problemet kontextualiseras genom en genomgång av svensk fysisk planeringspolicy. Det empiriska materialet består av intervjuer med två yrkesverksamma fysiska planerare som analyseras i en hermeneutisk tolkningsprocess som genomförs i två steg. Först sker en första tolkning som delar in materialet i olika kategorier som kändes relevanta i tolkningsfasen. Dessa kategorier är att definiera integration, bristande integration och dess problem, den fysiska planeringens integrationsverktyg, integration som resurs och att undvika stigmatisering. I analysens andra steg ställs två frågor som är grundade i teorikapitlet till empirin. Dessa är Vilken typ av integrationsmodell förespråkas? och Vilken typ av integration kan gynnas genom fysisk planering. Efter det kommer det sista kapitlet med slutsats och diskussion. I slutsatsen besvaras studiens frågeställning vilket är: Vilka föreställningar om integration finns det i den fysiska planeringen? och Hur arbetar de fysiska planerarna med integration? Uppsatsen avslutas med en kritisk reflektion över hur studiens frågeställning har varit relevant eller inte.

No description available.

Denna studie har syftat till att jämföra och analysera vad allmännyttan betyder för integration för Sveriges kommuner, både etnisk och socioekonomisk. Genom en kvantitativ studie har samtliga 290 kommuner inkluderats för att få en övergripande förståelse för vad allmännyttans roll för integration är. Utifrån tidigare forskning om allmännyttan, public- och social housing samt om integration, segregation och social mix har flera integrationsmått och variabler testats i flera regressionsanalyser. Resultatet visar att allmännyttans effekt på integration skiljer sig åt beroende på vilket integrationsmått som allmännyttan testats emot, där både negativa och positiva effekter kunde hittas. Detta både stämde överens med och stod i motsats till tidigare forskning. De integrationsmått som andelen allmännytta gav tydligast effekt mot var boendesegregationsindexet och ginikoefficienten (inkomstspridning), där andelen allmännytta både visade positiva och negativa effekter på. De kontrollvariabler som hade tydligast effekt på samtliga integrationsmått var andelen utrikes födda samt andelen eftergymnasial utbildning som båda visade starkare effekter på integrationsmåtten än andelen allmännytta och övriga kontrollvariabler. Resultatet i denna studie påvisar att beroende på vilka integrationsmått som testas så förändras de oberoende variablernas signifikans, vilket tyder på att det svårt att mäta integration baserat på få variabler.

This is a study of educational aims discourses (aims-talk) in the Journal of Negro Education between 1932 and 1953. In this era of segregation, economic depression, and war, educators and other champions of education for African Americans struggled to define and then develop objectives, goals, and curricula for African American students in secondary schools and colleges. This study considers the different aims discourses, how they evolved, and how they were affected by economic depression and war. Using literary analysis, this historical analysis considers the influence of philanthropy, The Cardinal Principles, segregation, the American social order, democracy, and the “peculiar” needs of African Americans as themes within the disparate discourse. This study uses the taxonomy of critical race theory to inform the discourse and supplement the theory of whiteness as property with the related theory that education is also property. The study’s analysis is informed by Nel Noddings’ theoretical position that aims can be used as a critique of society. Finally, this study adds empirical evidence to support Eddie S. Glaude, Jr.’s theory of nation language. The conditions of segregation significantly influenced the discourse of the 100 authors and the 137 articles considered by the study. The conditions of segregation did not change during the period of this study but the economy improved and war provided more job opportunities for African Americans. While there was a heightened call for the elimination of segregation and resetting of the social order during World War II in the Journal of Negro Education, the educational condition of the African American as reported by these researchers did not significantly evolve over the same period. However, a new discourse developed in which both philanthropists and African-American educators recognized the need for some combination of industrial and academic education for their students. The period examined in this study begins with the publication of the first issue of the Journal of Negro Education in 1932 and ends on the eve of the Brown vs. Board of Education decision in 1953. / text