The aim of this study is to discover nonverbal, bodily gesture and contextual cues indicating self-conscious emotions and use these clues to examine personal differences and psychopathological symptoms. Moreover, possible effects of cultural differences on self-conscious emotions&rsquo / recognition and their relation to psychopathology are meant to be discussed. To achieve aforementioned goals, the study is partitioned into three separate but interdependent phases. The aim of the study is scale adaptation for which the State Shame and Guilt Scale, Test of Self-Conscious Affect-3, Guilt- Shame Scale, State-Trait Anxiety Inventory, and Beck Depression Inventory are applied to a group of 250 university students. The second study&rsquo / s objective is to determine the nonverbal expressions used in recognition of self-conscious emotions. To meet this goal, 5 TAT cards, whose compatibility with the research questions is verified, are applied to 45 university students in separate sessions by using close ended questions. In the third part of the study, 9 TAT cards, which include clues about recognition and nonverbal expressions of self-conscious emotions, adapted corresponding scales, and a psychopathological symptoms measuring scale (SCL-90) in self-report format are applied on a group of 250 university students. Factor and correlation analyses done in the first part reveal that adapted scales are reliable and valid, while group comparisons and measurements of the second part indicate differences in emotions. Findings reveal that shame can be recognized by nonverbal expressions whereas for guilt contextual clues are facilitated. In the third part, group comparisons and regression analyses, which are done in order to reveal self-conscious emotions&rsquo / recognition and their significant relationships with psychopathology, display that state self-conscious emotions and shame-proneness have very important roles on psychopathology. All these findings are discussed in the light of cultural effects.

This study aimed at revealing and differentiating the emotions of shame and guilt felt by the adolescents with maternal cancer. In order to reveal and differentiate these emotions, a sentence completion task and interviews were used. The study was conducted on 10 adolescents in age range of 16-20. With each participant, four private sessions were made. In the first session, the participant&rsquo / s knowledge of his/her mother&rsquo / s condition was evaluated through the Sentence Completion Test. In the second session, Pandora&rsquo / s Box, a film by Yesim Ustaoglu was watched with the participant to understand if the film evoked the targeted emotions and the second format of Sentence Completion Test was given. In the third session, 20 minute interviews were conducted with the participant, privately. These interviews were called &ldquo / interventions&rdquo / because they aimed to intervene to the process of feeling guilty and ashamed and replace them with a positive self-conscious emotion, pride. The fourth and final session was conducted after one week and aimed to check if the anticipated affect of film and interventions lasted. Only 3 participants out of 10 returned for the fourth session, so the fourth session was left out of the analysis. Two main analyses were conducted in the current study. The frequencies of shame and guilt were examined in the Sentence Completion Test analysis and the interviews were analysed qualitatively. The outcome resulted that in both Sentence Completion Test and interview analysis, the adolescents with maternal cancer revealed emotions of shame and guilt. Furthermore, in the Sentence Completion Test analysis, it was tested whether the frequency of emotions of shame and guilt increased or decreased by the intervention of the film and interviews and the outcome yielded that neither the film Pandora&rsquo / s Box nor the interventions made any significant effect. The results were evaluated and the implications were discussed. Finally, limitations of the study and recommendations for future research were explained. Keywords: Cancer, breast cancer, adolescents, self-conscious emotions, Cinematherapy, Interventions Technique, Qualitative Study.

This study aimed at revealing and differentiating the emotions of shame and guilt felt by the adolescents with maternal cancer. In order to reveal and differentiate these emotions, a sentence completion task and interviews were used. The study was conducted on 10 adolescents in age range of 16-20. With each participant, four private sessions were made. In the first session, the participant&rsquo / s knowledge of his/her mother&rsquo / s condition was evaluated through the Sentence Completion Test. In the second session, Pandora&rsquo / s Box, a film by Yesim Ustaoglu was watched with the participant to understand if the film evoked the targeted emotions and the second format of Sentence Completion Test was given. In the third session, 20 minute interviews were conducted with the participant, privately. These interviews were called &ldquo / interventions&rdquo / because they aimed to intervene to the process of feeling guilty and ashamed and replace them with a positive self-conscious emotion pride. The fourth and final session was conducted after one week and aimed to check if the anticipated affect of film and interventions lasted. Only 3 participants out of 10 returned for the fourth session, so the fourth session was left out of the analysis. Two main analyses were conducted in the current study. The frequencies of shame and guilt were examined in the Sentence Completion Test analysis and the interviews were analysed qualitatively. The outcome resulted that in both Sentence Completion Test and interview analysis, the adolescents with maternal cancer revealed emotions of shame and guilt. Furthermore, in the Sentence Completion Test analysis, it was tested whether the frequency of emotions of shame and guilt increased or decreased by the intervention of the film and interviews and the outcome yielded that neither the film Pandora&rsquo / s Box nor the interventions made any significant effect. The results were evaluated and the implications were discussed. Finally, limitations of the study and recommendations for future research were explained.

No description available.

Baserat på tidigare studier kan man konstatera att det råder delade meningar om hur negativa självmedvetande-emotioner ses som distinkta separata emotioner och även om emotioner. Denna uppsats syftar till att undersöka om skam, skuld och förödmjukelse kan ses som distinkta separata emotioner genom två forskningsfrågor, om de negativa självmedvetande-emotionerna tydligt skiljer sig från varandra genom sin association till andra emotioner, associerat undvikandebeteende samt upplevelser och om de uppstår i olika distinkta sociala kontexter. De två första forskningsfrågorna framstod endast delvis besvarade eftersom att vi inte fann skillnader mellan de tre emotionerna på samtliga punkter. Syftet anses ändå uppfyllt, resultaten i studien mer för att skillnader finns än att de kan ses som olika termer för samma emotionsupplevelse. Skillnader mellan skam och skuld kunde inte statistiskt fastställas men förödmjukelse framstår tydligare skilja sig från skam och skuld. De viktigaste resultat som hittades genom studien är att förödmjukelse har ett negativt samband till inåtriktad ilska samt att skam endast framstår ha ett positivt samband till utåtriktad ilska genom förödmjukelse (när de upplevs tillsammans). Ytterligare framstod inte externalisering av ansvar kunna förklara sambandet mellan skam och utåtriktad ilska, vilket talar emot att ansvarsexternalisering som försvarsmekanism är en relevant förklaring av skammens association till utåtriktad ilska, något som strider mot tidigare studier. Genom uppsatsen söker vi även att undersöka om tydliga kulturella skillnader framstår i en svensk kontext. Studien gjordes genom en kvantitativ webbenkätstudie med 120 respondenter som till största del bestod av högutbildade och studenter mellan 18 och 35 år, urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval. I studien undersöks respondenternas levda erfarenheter av emotionerna skam, skuld och förödmjukelse med fokus på olika aspekter. Studien behandlar analysmetoder som binär logistisk regression, spearmans korrelationstest samt korstabellsanalys med chi2-test. Inga tidigare studier har undersökt emotionerna i en svensk kulturkontext tidigare förödmjukelsens samband till inåtriktad ilska genom levda erfarenheter.

Ultra fast fashion är ett relativt nytt fenomen som definieras som företag som producerar kläder på kort tid och säljer dessa till lågt pris. Snabb förändrade trender i kombination med korta marknadsföringsvägar gör det möjligt för ultra fast fashion att växa.    Granskningar har visat inhumana arbetsförhållanden för arbetare på fabriker som tillverkar produkterna och med tanke på att kläderna produceras så snabbt och billigt blir det även stora negativa konsekvenser för miljön. Trots att konsumenter kan känna till detta finns det många som ändå konsumerar ultra fast fashion.    Den här studien har studerat konsumtionsbeteenden inom ultra fast fashion för att ta reda på vilka demografiska faktorer som gör att människor handlar ultra fast fashion samt om de har handlat ultra fast fashion tidigare, vad får dem att handla igen. Detta är en kvantitativ studie där data har samlats in genom en enkät. Undersökningen är utformad med demografiska frågor i början och med en betingad fråga i mitten som delar upp respondenterna.    Den insamlade datan visar att den demografiska faktorn som gör att man handlar ultra fast fashion är kön då kvinnor visade sig handla ultra fast fashion i större utsträckning än män. Det kan inte sägas säkert att ålder spelar in om man handlar fast fashion eller inte, inte heller hur konsumenternas köpbeteende av ultra fast fashion påverkas av hur miljömedveten man känner sig eller hur hög socioekonomisk status man har. Studien behandlar även konsumentens känsla efter att ha handlat ultra fast fashion samt beslut att handla i framtiden. Det visar sig att det är låg sannolikhet att konsumenten som har handlat ultra fast fashion tidigare handlar ultra fast fashion igen, men vad det beror på kan inte med säkerhet sägas. / Ultra fast fashion is a relatively new phenomenon defined by companies that produce clothes in a short time and sell them at a low price. Rapidly changing trends and short marketing paths allow ultra fast fashion to grow and shorten the production line.   Studies have shown inhumane working conditions for workers in factories that manufacture ultra fast fashion products. Long working hours and low wages are just two of many negative aspects. As the garments are not manufactured in a sustainable way and are consumed in abundance, its consumption has a large negative environmental impact. Most consumers are aware of the negative impact on the environment and the poor working conditions for workers, while many continue to consume ultra fast fashion. This study has analyzed ultra fast fashion consumption behaviors to find out which demographic factors make people buy ultra fast fashion and if they have bought ultra fast fashion before, what makes them buy it again.    This is a quantitative study where data has been collected through a survey. The survey is designed with demographic questions at the beginning and with a conditional question in the middle that divides the group of respondents.  Collected data shows that the demographic factor that makes one buy ultra fast fashion is when women were found to buy ultra fast fashion to a greater extent than men. The age of the consumers is not significantly proven to affect whether the consumer chooses to buy ultra fast fashion or not, neither are the factors environmentally aware or socioeconomic status. The study also deals with the consumer's feelings after shopping ultra fast fashion and decisions to shop in the future. It turns out that there is a low probability that the consumer who has shopped ultra fast fashion before will shop ultra fast fashion again, however there is no sure connection as to what this is due to.

Undersökningen som är en korrelationsstudie från ett sociokulturellt perspektiv vände sig till kvinnor i en normalpopulation. Deltagarna var mellan 19 och 59 år. Ett syfte var att undersöka samband mellan kroppsmissnöje, skam och känslor, attityder och beteenden kopplade till ätande. Kroppsmissnöje konceptualiserades och mättes som missnöje med kroppsform. Skam konceptualiserades och mättes som body shame (skam över den egna kroppen). Enligt feministiska objektifieringsteorier lärs flickor tidigt att se sin egen kropp från en utomstående observatörs perspektiv. En del av de flickor och unga kvinnor som i kulturen erfar sexuell objektifiering internaliserar normer som objektifierar deras kroppar. Detta förutsätts kunna leda till skamkänslor och ätproblem. Eftersom kroppsnormerna är orealistiska är de omöjliga att mot-svara och misslyckandet med detta genererar ytterligare skamkänslor. Menopausen kan för många individer innebära mindre exponering för sexuell objektifiering varför skamkänslor kan antas minska. Ett ytterligare syfte var därför att undersöka ålders samband med skam. Resultatet indikerar att såväl kroppsmissnöje som skam är riskfaktorer för utvecklandet av attityder och beteenden kopplade till ätproblem. Kroppsmissnöje korrelerade starkt positivt med skam och det förelåg ett svagt negativt samband mellan ålder och skam.