Syftet med denna studie är att undersöka hur sex stycken tillfrågade lärare för grundskolans lägre årskurser F-3 upplever sin undervisning kring läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer. Studien utgår från Sandra Hardings genusteori samt Judith Butlers begrepp kring performativitet.  Studien är tänkt att synliggöra hur lärare i de lägre årskurserna undervisar kring läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer samt att lyfta hur undervisningen balanseras mellan kön och normer.   Resultatet av studien visar att det upplevs finnas svårigheter kring framför allt ämnet sexualitet i läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer där det framkommer en osäkerhet kring vad undervisningen förväntas innehålla samt den egna lärarens svårighet att veta hur ämnet ska anpassas till grundskolans lägre åldrar. Inte heller sexuella övergrepp och grooming lyfts av fler än två av de sex tillfrågade lärarna, något som inte svarar mot det eventuella behovet av sådan undervisningen med tanke på att forskning visar hur vanligt det är med sexuella övergrepp hos barn. Studiens resultat visar också på att lärarna har ett väletablerat normkritiskt förhållningssätt där de aktivt reflekterar över sina egna normer och språkbruk för att inte förstärka normer i sin undervisning. I och med detta aktiva normkritiska förhållningssätt påvisade studien knappa svårigheter kring balansen mellan kön och normer i undervisningen inom området sexualitet, samtycke och relationer. Normerna kring genus uppfattades av de tillfrågade lärarna skapas utanför skolverksamheten. Eleverna upplevdes av lärarna att vara medvetna om normer hörande till de olika könen, vilket styrks av tidigare forskning där kulturella definitioner av manligt och kvinnligt påverkar barn även i yngre ålder.  Resultatet av studien förklaras utifrån Hardings genusteori där lärarnas individuella normer kring genus, som är en produkt av hur de strukturella och symboliska normerna i samhället ser ut, kan ha en inverkan på hur de tolkar innehållet i läroplanens område sexualitet, samtycke och relationer. Det tolkas även utifrån Butlers begrepp om performativitet, att våra handlingar och ord skapar normer, där lärarna riskerar att påverka undervisningen i och med att undervisningen eventuellt kan föra vidare beteenden och normer som är påverkade av den individuella tolkningen av området.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhålla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jämställdhet och normer inskrivet i de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan. Förändringen innebär att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera ämnen och därmed vilar också ett ansvar på lärarna i berörda ämnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lärare på gymnasienivå tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för ämnet samhällskunskap. Vi har dels undersökt hur de ser på sexualitet och relationer i sig och dels vilka möjligheter eller svårigheter de upplever både i det ämnesintegrerade och i den ämnesöverskridande undervisningen. Skolverket uttrycker i samband med de nya skrivningarna förhoppningar om att lärare i olika ämnen framöver kommer jobba såväl ämnesintegrerande som ämnesöverskridande med sexualitet och relationer. Baserat på de svar vi fått i våra intervjuer, belyser vi olika implementeringsproblem, såsom den upplevda bristen på fortbildning, strukturella problem på organisationsnivå och även i viss mån tidsbrist.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i den svenska grundskolan arbetar för att få till en lyckad undervisning i ämnet sexualitet och relationer trots hinder i form av religiösa och kulturella värderingar samt föräldrars påverkan på eleverna. Studien grundar sig i en kvalitativ forskning och empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sju lärare. Intervjuerna spelades in och transkriberades i efterhand för att slutligen kunna analyseras. Intervjuerna var semistrukturerade och ledde till en bred förståelse för hur lärare känner, tänker och arbetar för en bra undervisning i sexualitet och relationer. Resultatet visade att lärare upplever att det finns hinder i undervisningen i form av kulturella och religiösa värderingar men även föräldrars påverkan på eleverna som utmanar lärarna men med hjälp av att ta stöttning från bland annat elevhälsan och ledningen lyckas lärarna få till en god undervisning. Lärarnas tillvägagångsätt för en lyckad undervisning grundar sig i att sätta eleverna i fokus, arbeta för att skapa tillit mellan lärare och elever, skapa en trygg klassrumsmiljö, börja introducera ämnet i tidig årskurs och att ha anpassade undervisningsgrupper.