Bakgrund: Sexualitet är ett grundläggande behov som följer människan genom livet och omfattar bland annat kön, könsidentiteter samt reproduktion och intimitet. Sexuell hälsa kan beskrivas som något mer än enbart frånvaro av sjukdom eller dysfunktion. Det kan även upplevas som ett tillstånd av emotionellt, psykiskt och socialt välmående. Trots att sjuksköterskor ansvarar för att bidra med råd och stöd till patienter kring sexualitet och sexuell hälsa, är just kommunikationen kring ämnet något som ofta undviks. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier: Vårdgivarorganisation, attityder samt kunskap, och erfarenheter. Slutsats: Sjuksköterskors kommunikation med patienter om sexuell hälsa påverkas av flera olika faktorer. Det är av vikt att sjuksköterskor arbetar ur ett holistiskt människoperspektiv där de ser patienter som en helhet. Sexualiteten är en del av människan, och därför bör sjuksköterskor i större utsträckning initiera till dessa samtal för att på bästa sätt förebygga sexuell ohälsa. / Background: Sexuality is a fundamental need that follows man through life, including gender, gender identity, reproduction and intimacy. Sexual health can be described as something more than the absence of illness or dysfunction. It can also be perceived as a state of emotional, mental and social well-being. Although nurses are responsible for providing counseling and support for patients about sexuality and sexual health, communication on the subject is something that is often avoided. Aim: The purpose was to describe factors affecting nurses' communication with patients on sexual health. Method: A general literature review based on fourteen qualitative and quantitative articles. Results: Three main categories were identified in the analysis:  Caregivers, attitudes and knowledge, and experiences. Conclusions: Nursing's communication with patients on sexual health is influenced by several factors. It is important that nurses work out a holistic human perspective where they see patients as a whole. Sexuality is a part of man, and therefore, nurses should, to a greater extent, initiate these conversations to best prevent sexual ill health.

Bakgrund: Över en miljon kvinnor världen över drabbas årligen av bröstcancer. I Sverige beräknas det till över sju tusen fall årligen. Behandlingen i form av kirurgi, hormonell behandling och cytostatika är påfrestande för kroppen och kan förändra kvinnans kroppsuppfattning och kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sexuell hälsa av uppkomna symtom vid behandling av bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie där 15 artiklar sammanfattats till ett resultat. Resultat: Behandling av bröstcancer påverkar kvinnans upplevelse av sin kropp som mindre feminin och mindre attraktiv. Svårigheter så som torra slemhinnor i vagina och därmed smärta vid samlag och minskad sexuell lust är andra upplevda hälsofaktorer som påverkats. Att samtala om sina problem inom sexuell hälsa med vårdgivare är svårt och upplevs inte prioriterat av sjukvården. Diskussion: Kommunikation angående sexuell hälsa ingår i sjuksköterskans uppgift, men brister information mellan olika vårdgivare anser kvinnor att det är svårt att ta upp sina sexuella problem på nytt. Kvinnans upplevelse av att vara mindre attraktiv relaterat till mastektomi anses bero på det kroppsideal som finns i samhället. Vidare diskuteras det om smärta i vagina har med biverkning av cancerbehandling att göra eller om det beror på kvinnans känsla av att de måste tillfredsställa sin partners sexuella behov som skapar minskad lust och upphetsning. / Background: Over one million women worldwide are diagnosed with breast cancer every year. In Sweden, the disease is estimated to reach over seven thousand. The treatment includes surgery, hormones and cytostatic witch is strenuous and can change the woman’s body image and their sexual health. Aim: The aim of this study was to describe experienced sexual health from resulting symptoms among women with breast cancer treatment. Method: The study is a literature study where 15 articles were summarized in the result. Result: Breast cancer treatment affected the woman's experience of her body as less feminine and less attractive. Difficulties such as dry vaginal mucous membranes, pain during intercourse and decreased sexual desire are other experienced health factors that have been affected. Talking about their sexual health problems with healthcare providers was difficult and they feel that it’s not a priority for health care. Discussion: Communication on sexual health is part of the nurse's task. Information between healthcare providers is missing and the woman considers it difficult to re-address her sexual problems. The woman's experience of being less attractive related to breast reduction considered be created by the ideal women in society. Furthermore, the discuss is about if pain in the vagina is a side effect to treatment or is it the feeling that they must satisfy their partners sexual needs who creates reduced libido and excitement.

Introduktion:  Diabetes mellitus är en av de folksjukdomar som många människor drabbas av. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus och sexuell hälsa. Flera forskningsstudier visar att distriktssköterskor upplever svårigheter att samtala om sexuell hälsa med patienter. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med patienter med sjukdomen diabetes mellitus. Metod: Kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor och data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd resulterade i fem kategorier: män informeras om komplikationer, kvinnors sexuella hälsa försummas, frågan uppskattas, ett känsligt ämne och erfarenheter saknas. I resultatet framkom att majoriteten av deltagarna ansåg att sexuell hälsa var ett viktigt ämne att samtala med patienterna om, ändock lyfts sällan ämnet under samtalet. Det var främst patienten själv som tog upp ämnet.  Konklusion: Studien visade att sexuell hälsa är ett ämne som oftast inte samtalas om med patienter inom primärvården. Det beror mycket på den enskilda distriktssköterskans kunskap och rutiner huruvida patienter med diabetes mellitus bjuds in till samtal om sexuell hälsa. / Introduction: Diabetes mellitus is one of the people's diseases that many people suffer from. There is a connection between diabetes mellitus and sexual health. Several research studies show that district nurses experience difficulties in talking about sexual health with patients. Purpose: The aim was to describe district nurses' experiences of talking about sexual health with patients with diabetes mellitus disease. Method: Qualitative method with an inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with ten district nurses and data were analyzed using qualitative content analysis. Results: The main findings of the study resulted in five categories: men are informed about complications, women's sexual health neglected, the subject is estimated, a sensitive subject and experience is lacking. The result showed that the majority of participants felt that sexual health was an important subject to talk about with the patients, but rarely raised the subject during the conversation. It was primarily the patient himself who raised the subject. Conclusion: The study showed that sexual health is a topic that is usually not discussed with primary care patients. It depends a lot on the individual district nurse's knowledge and routines whether patients with diabetes mellitus are invited to interviews about sexual health.

Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig gynekologisk operation som kan utföras på tre olika sätt; abdominellt, vaginalt eller laparoskopiskt. En kvinna med en benign sjukdom med behov av en hysterektomi lider av många symtom som kan sänka kvinnans livskvalitet och sexuella funktion. Kvinnor kan preoperativt ha en ängslan och oro kring hur operationen kommer att påverka kvinnans livskvalitet och sexuella hälsa.   Syfte: Att undersöka hur kvinnor skattar sin livskvalitet och sexuella funktion efter en genomgången elektiv hysterektomi med benign orsak.   Metod: Litteraturstudie där 13 kvantitativa originalartiklar granskades. Resultaten av dessa sammanställdes och analyserades med en innehållsanalys.   Resultat: Den största delen av artiklarna rapporterade att kvinnornas livskvalitet och sexuella funktion förbättrades efter hysterektomin. Kvinnornas sociala funktion, fysiska funktion, psykiska funktion och deras smärtproblematik förbättrades. Den sexuella funktionen förbättrades hos majoriteten av kvinnorna med ökad sexuell frekvens och fler sexuellt aktiva men oförändrad sexuell lust. Kvinnorna skattade sin Female Sexual Function Index (FSFI) högre, däremot visade två studier på försämrad FSFI och därmed försämrad sexuell funktion. Trots den förbättrade FSFI-poängen skattar kvinnorna fortfarande lägre än normalpopulationen.   Slutsats: Majoriteten av de kvinnor som genomgått en hysterektomi på grund av benigna orsaker skattar sin livskvalitet bättre postoperativt genom att kvinnorna får en förbättrad social funktion, fysisk funktion och psykisk hälsa. Den sexuella funktionen skattas högre trots att kvinnorna fortfarande skattar lägre än vad normalpopulationen gör. Fler kvinnor blir sexuellt aktiva och får högre sexuell frekvens men den sexuella lusten upplevs oförändrad. / Background: Hysterectomy is a relatively common gynecological surgery that can be performed in three different ways: abdominally, vaginally or laparoscopically. It has been suggested that women with benign cause for a hysterectomy suffers from many symptoms that can lower a woman's overall quality of life and sexual function. Many women experience anxiety prior to the operation concerning the outcomes of the surgery.   Aim: The purpose is to investigate how women estimate their quality of life and sexual function after an elective hysterectomy with a benign cause.   Method: A literature review where 13 quantitative original articles were examined. The result was compiled and analyzed using a content analysis method.   Results: Most of the articles reported that women's quality of life and sexual function improved after the hysterectomy. The women's social function, physical function, mental function and their pain problems had improved. This included that the women’s sexual frequency and sexual activity improved but their sexual desire was unchanged. In a contrary note some women estimated their FSFI higher, whilst in two other studies it was shown that some had FSFI which also concluded an impaired sexual function. Although women estimated their FSFI higher postoperatively their scores still show lower FSFI score than the normal population.   Conclusion: Most women who go through with a hysterectomy because of benign diseases evaluate their quality of life to be higher postoperatively by improving their social function, physical function and mental health. Their sexual function is estimated to be higher than it was preoperatively, even though women still show lower FSFI score than the normal population.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Cancerbehandling består ofta av kombinerade behandlingsmetoder och kan ha omfattande biverkningar. Bröstcancerbehandling kan försätta kvinnan i menopaus, leda till fatigue, håravfall och innebära kroppsliga förändringar. Detta kan påverka kvinnans självbild och sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under- och efter bröstcancerbehandling. Metod: Den metod som valdes var en litteraturöversikt som baserats på kvalitativa studier. Data har sammanställts från tidigare, redan genomförda studier för att skapa en samlad bild kring området. Resultat: Det framkom fyra centrala teman kring hur kvinnors sexuella hälsa påverkades till följd av bröstcancerbehandling. Dessa var behandlingens påverkan på samlivet, kvinnans relation till sig och sin kropp, intimitet och nära relationers betydelse och kommunikation med hälso- och sjukvård. Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde försämrad sexuell hälsa och svårigheter att identifiera sig i sin förändrade kropp till följd av bröstcancerbehandling. De ställdes inför en fysisk och psykisk utmaning. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienter med ett personcentrerat förhållningssätt för att bemöta kvinnors individuella behov. Hälso- och sjukvården brister i sin kommunikation kring sexuell hälsa vilket bör förbättras för att minska patienters lidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer form in women in Sweden today. Cancer treatment often consists of combined treatment methods and can have extensive side effects. Breast cancer treatment can put the woman into menopause, lead to fatigue, hairloss and involve bodily changes. This can affect the woman's self-image and sexual health. Aim: The aim of this literature review was to describe the women's experience of their sexual health during and after breast cancer treatment. Method: The method chosen was a literature review based on qualitative studies. Data has been compiled from previous, already completed studies to create a combined image around the area. Results: Four main themes were identified about how women's sexual health was affected by breast cancer treatment. These were: The impact of treatment on sexual intercourse, the relationship of the woman with herself and her body, intimacy and the importance of close relationships and communication with health care. Conclusion: The majority of women experienced impaired sexual health and difficulty identifying themselves in their changed body as a result of breast cancer treatment. They faced a physical and mental challenge. It is important that nurses meet patients with a person-centered approach to respond to women's individual needs. Healthcare is lacking in communication about sexual health which should be improved to reduce patient suffering.

Syftet med detta arbete är att granska vilka områden som elever på gymnasienivå upplever att de inte behandlat inom ämnesområdet sex och samlevnad på grundskolenivå samt vad gymnasieelever upplever att de vill lära sig mer om på gymnasienivå för att sedan undersöka om en koppling kan göras mellan vad gymnasieeleverna vill veta mer om och det centrala innehållet i naturkunskap. Uppsatsen tar sin grund i att lärare upplever att eleverna inte tycker att undervisningen inom sex och samlevnad känns relevant samt att det har konstaterats att ungdomar upplever att de inte kan ta hand om sin sexuella hälsa. Metoden som använts i detta arbete är en kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet av denna undersökning bygger på 120 enkätsvar och påvisar att en majoritet upplever att de inte har behandlat ämnesområdet sex och samlevnad tillräckligt för att kunna ta hand om sin sexuella hälsa. Elever har ofta när de kommer till gymnasieskolan tagit del av undervisning inom sex och samlevnad som syftar till de fysiska delarna av ämnet så som hur könet ser ut samt hur barn blir till, men saknar den sociala och psykologiska delen av ämnet som bör behandlas så som områdena lust och kärlek. Vårt arbete ger en indikation om att de som gymnasieleverna vill lära sig mer om går att koppla till det centrala innehållet. Genom att elever får en undervisning de känner är intressant kan detta leda till att ungdomar får mer kunskap för att göra ett välinformerat val om hur de ska ta hand om sin sexuella hälsa vilket kan leda till att ungdomar blir mindre risktagande.

I denna studie undersöks närmare hur olika aktörer i samhället arbetar och bedriver sin verksamhet för att lära ut om sex- och samlevnadupplysning till nyanlända ungdomar. I studien skall man genom aktörernas egna berättelser få en inblick i hur det kan se ut att jobba med sex- och samlevnadsupplysning till nyanlända ungdomar. Dessa aktörer arbetar med att ge sexualupplysning till nyanlända ungdomar på lite olika sätt, vilket gjorde det intressant att studera och jämföra aktörernas arbetssätt med varandra för att sedan ha möjligheten att lyfta fram styrkorna i de olika arbetssätten. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur ett antal aktörer i samhället arbetar med sex- och samlevnadsupplysning i mötet med nyanlända ungdomar. Vidare är ett delsyfte att undersöka eventuella skillnader eller likheter mellan de olika aktörernas sätt att arbeta med sex- och samlevnadsupplysning. Till denna kvalitativa studie har intervjuer valts som datainsamlingsmetod och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Det huvudsakliga resultatet av studien framkom i form av temat Förändring. Temat Förändring visar på informanternas önskan om förändring gällande både arbetssätt och uppfattningar. Temat består av två domäner. Den första domänen är "Arbetssätt" och representerar hur de olika aktörerna ser på arbetet, och vad det finns för brister. Exempelvis behövs mer resurser och kontinuitet i arbetet och generellt hur arbetet med sex- och samlevnadsupplysningen ser ut. Under domänen Arbetssätt, finns kategorierna "mer resurser", "kontinuitet", "gruppera" och "delaktighet och samverkan". Den andra domänen är " Kunskapsläge och behov", som representerar aktörernas egna uppfattningar om hur kunskapsläget ser ut hos ungdomarna. Detta sammanfattar hur informanterna upplever att arbetet är och vilka behov som finns. Under domänen Kunskapsläge och behov, finns kategorierna "okunskap" och "attityder". I dessa kategorier belyses gruppens attityder gentemot sex- och samlevnadsupplysningen och de mötena med aktörerna samt attityderna inom verksamheterna. Slutsatsen är att det generellt behöver tillsättas mer resurser och temat Förändring sammanfattar det hela i hur aktörerna arbetar med sex- och samlevnadsupplysning samt önskemål för fortsatt arbete. Med detta menas att det bör satsas mer resurser inom området och de behöver kontinuerligt arbetas med detta område under en längre tid. Det framkom en delad uppfattning om att det behövs mer delaktighet och samverkan mellan aktörerna. Aktörerna anser att det krävs annorlunda sätt att gruppera vid mötet med ungdomarna och ett konstruktivt arbete med ungdomarnas attityder samt den okunskap som aktörerna anser finns hos ungdomarna kopplat till sex och samlevnad. / In this study, we explore more closely how different organizations in society work and do their business to learn about sex and social information for newly arrived young people. In the study, the participants' own stories will provide an insight into how it may appear to work with sex and social information for newly arrived young people. These organizations work to provide sex education to newly arrived young people in diverse ways, which made it interesting to rigorously compare the organizations work methods with each other and then highlight the forces in the diverse ways of working. The purpose of this study is to investigate how some organizations in society work with sex and social information aimed at newly arrived young people. Furthermore, an aim is to investigate these organizations own perceptions of this work and look at similarities and differences in their way of working. In this qualitative study, interviews have been chosen as data collection methods. Qualitative content analysis was used to analyze data for this study. The main result of the study was presented in the form of "Change". The theme Change shows the informants' desire for change in both working methods and perceptions. The theme consists of two domains. The first domain is "Way of working" and represents how the different organizations look at the work, and what are the shortcomings. For example, more resources and continuity at work are needed, and generally how the work on sex and cohabitation information looks. Under the domain of Work, there are four categories "more resources", "continuity", "grouping" and "participation and interaction". The second domain is "Knowledge Situation and Needs", which represent the actors' perceptions of how the knowledge situation among the youths. Under the Knowledge and Requirements domain, there are two categories, "ignorance" and "attitudes". In these categories, the group's attitudes towards sexual and social information and the meetings with the organizations, as well as the attitudes of the activities, are emphasized. An illumination of the lack of knowledge of the group is in the category of ignorance, deviant ignorance compared to young people in general. In conclusion, it is generally necessary to add more resources and the theme 'Change' summarizes the whole of how the organizations work with sex and social information or how they want to work with it. More resources should be invested in the field and they need to work continuously with this area for a lengthy period. A common picture and perception was established regarding that more involvement and cooperation between organizations. The organizations consider that diverse ways of grouping at the meeting with young people are needed and constructive work with the attitudes of young people and the ignorance that the organizations consider is associated with sex and cohabitation among young people.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett ökande problem hos ungdomar. Suicidala tankar är ett försteg till suicid och olika faktorer kan öka risken för suicidala tankar. Världen över är suicid den tredje vanligaste dödsorsaken för ungdomar i åldern 15 – 19 år. Suicid räknas som en vårdskada om hälso- och sjukvården haft möjlighet att hindra individen att begå självmord via adekvata åtgärder. Därför ska hälso- och sjukvården arbeta förebyggande mot suicid. Försök till självmord redovisas i högre grad av ungdomar som är lesbiska, gay eller bisexuella (LGB). Ungdomarna upplevde att sjukvårdspersonal ibland kunde se homosexualitet som något avvikande. Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av suicidala tankar utifrån sexuell läggning hos ungdomar. Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Totalt tio artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarnas likheter och skillnader beskrevs. Resultat: Sexuell läggning har en påverkan på suicidala tankar. Ungdomar som definierades som LGB, sexuell minoritet eller haft sexuell kontakt med någon av samma kön rapporterade suicidala tankar i högre grad än heterosexuella ungdomar. Tjejer rapporterade suicidala tankar i högre grad än killar, oberoende av sexuell läggning. Slutsats: Studier visar att det finns ett samband mellan sexuell läggning och suicidala tankar. Suicidala tankar är ett allvarligt problem som inte kan förbises, och därmed inte sambandet mellan sexuell läggning och suicidala tankar. Vidare forskning behövs både inom Sverige och internationellt. / Background: Mental illness is an increasing problem among adolescents. Suicidal ideation is an early stage of suicide and different risk factors can increase the risk of suicidal ideations. All over the world suicide is the third most common cause of death among adolescents aged 15 – 19 years. Suicide is a care-damage if the health service had the possibility to prevent a person to commit suicide with adequate interventions. Therefore, the health service is required to work preventive towards suicide. Suicide attempts is reported in higher rate among adolescents who are lesbian, gay or bisexual (LGB). Some patients perceived that health personnel sometimes saw homosexuality as something abnormal. Aim: The aim of the study was to describe the presence of suicidal ideations based on sexual orientation among adolescents. Method: The literature study includes ten articles. The quality of the articles was analyzed. Then the articles similarities and differences were described.    Results: Sexual orientation has an impact on suicidal ideations. Adolescents who were defined as LGB, sexual minority or had sexual contact with a person of the same gender reported suicidal ideation in a higher rate than heterosexual adolescents. Girls reported suicidal ideations in a higher rate than boys, regardless of sexual orientation. Conclusion: Studies shows that there is a correlation between sexual orientation and suicidal ideation. Suicidal ideation is a severe problem that can’t be disregard, and neither the correlation between sexual orientation and suicidal ideation. Therefore, research need to be done, both in Sweden and worldwide.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer. Behandlingen av prostatacancer medför biverkningar där en utav biverkningarna är förlust av erektil funktion. Syfte: Syftet med studien är att belysa mäns upplevelser relaterat till sin sexuella förmåga i samband med behandling av prostatacancer. Metod: En kvalitativ studie baserad på fem självbiografier skrivna av män som drabbats av prostatacancer och som analyserades med en metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: "Att vänta på behandling", "En lättnad infinner sig när beslutet är taget", "Att inte känna sig ensam", "Känsla av förlorad identitet och manlighet" och "Att gå vidare". Slutsatser: Sexuell oförmåga orsakar ett lidande och påverkar mannen av olika grad. Upplevelser av lidande påverkades av faktorer som: utförlig information, stöd av familj och vänner. Graden av lidande var också beroende av hur mycket den sexuella förmågan betydde för mannen, i förhållande till själva livet. Studien kan göra sjuksköterskor medvetna om hur män som genomgått behandling mot prostatacancer upplever sitt lidande, att lidandet är av varierande grad men att det hos vissa män påverkar deras livskvalité negativt. Denna kunskap gör att sjuksköterskan kan vara lyhörd inför de här männens behov i vårdrelationen.

Bakgrund: The World Health Organization betraktar sexuell hälsa som en betydande del för god hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Sexuell hälsa kan på olika vis påverkas av sjukdom men är ändå en viktig aspekt för hälsan. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda patienten med ett holistiskt perspektiv där alla hälsoaspekter beaktas. Trots detta är sexuell hälsa ofta ett åsidosatt ämne i vården och i samtal med patienter. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som hindrar respektive främjar sjuksköterskans samtal om sexuell hälsa med patienten. Metod: En strukturerad litteraturöversikt. Resultatet baseras på totalt 12 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Totalt framkom 53 faktorer, 35 hindrande samt 18 främjande faktorer. Alla faktorer formade följande åtta kategorier; ett tabubelagt ämne, otillräckliga resurser och förutsättningar, brist på utbildning, träning och kunskap, sjuksköterskans inställning och patientens karaktärsdrag, tillräckliga resurser och förutsättningar, adekvat utbildning, träning och kunskap, yrkeserfarenhet och självförtroende samt vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: Sexuell hälsa upplevdes vara ett känsligt ämne att samtala om med patienten. Det är viktigt att identifiera barriärer och att adekvata metoder tillämpas för att överkomma dem. Utbildning kan bidra till ökad kunskap och medvetenhet om sexuell hälsa och vidare främja samtal. Styrdokument och riktlinjer bör utvecklas för att ge sjuksköterskan redskap att tillämpa i samtalet med patienten. Dessa verktyg kan eventuellt bidra till goda samtal mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskan bör se sexuell hälsa som en naturlig del av den holistiska vården. / Background: The World Health Organization regards sexual health as a significant part of good health, well-being and quality of life. Sexual health can in different ways be affected by illness, but is nevertheless an important aspect of health. The nurse has a responsibility to care for the patient from a holistic perspective where all aspects of health are taken into account. Despite this, sexual health is often a neglected subject in health care and in dicussions with patients. Aim: The aim of this study was to examine what factors acts as barriers and facilitators for the nurse to discuss sexual health with the patient. Method: A structured literature review. The result is based on a total of 12 articles, with both qualitative and quantitative methods. Results: A total of 53 factors were identified, 35 inhibited factors and 18 promoting factors. The factors resulted in following eight categories; a taboo subject, insufficient resources and conditions, lack of education, training and knowledge, the nurse's attitude and the patient's characteristics, sufficient resources and conditions, adequate education, training and knowledge, experience and confidence and the nurse-patient relationship. Conclusion: Sexual health is perceived to be a sensitive topic to talk about with patients. It is important to identify barriers and to apply appropriate methods to overcome them. Education can contribute to greater knowledge and awareness of sexual health and further promote the conversations. Regulatory documents and guidelines should be developed to provide nurses adequate tools to use in the conversation with the patient. These tools may contribute to good conversations between the patient and the nurse. The nurse should regard sexual health as an integral part of the holistic care.