Bakgrund: Av alla barn i världen har cirka 5-20% någon gång blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Flickor utsätts för sexuella övergrepp i tre gånger högre utsträckning än pojkar enligt tidigare studier. Ett sexuellt övergrepp innebär alla former av sexuella handlingar som ett barn utsätts för av en annan person. Dessa sexuella handlingar kan leda till traumatisk sexualisering vilket innefattar en process där barnets sexualitet inte utvecklas på ett lämpligt sätt. Sexuell hälsa är ett begrepp som innebär ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sin sexualitet och är inte enbart avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller svaghet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors sexuella hälsa påverkas av sexuella övergrepp i barndomen. Metod: Litteraturöversikt med en kvantitativ ansats. Innehållande 11 artiklar som analyserats och bearbetats enligt Forsberg och Wengströms analysmetod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid datainsamlingen. Roys adaptionsteori utgjorde litteraturöversiktens teoretiska referensram. Resultat: Studien baseras på elva originalartiklar med kvantitativa studier genomförda i Australien, Kanada, Kina och USA. Kvinnornas sexuella hälsa påverkades i flera avseenden och bildade tre olika kategorier: Kvinnans sexuella beteenden, Psykologisk påverkan; sexuell självkänsla, kroppsuppfattning och anknytning och Kvinnans fysiologiska påverkan, tillfredsställelse och funktionalitet. Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa blir negativt påverkat av sexuella övergrepp i barndomen i flera aspekter så som det sexuella beteendet, självkänslan och kroppsuppfattningen. Även en negativ påverkan uppstår i anknytningen till partnern och den sexuella fysiologin, tillfredsställelsen och funktionaliteten. / Background: About 5-20% of all children in the world have been sexually abused. Girls are sexually abused up to three times more than boys according to previous studies. Sexual assault combines all forms of sexual abuse that a child is subjected to by another person. Traumatic sexualisation in children refers to a process in which the child's sexuality does not develop in an appropriate way. Sexual health is a concept that implies a state of physical, emotional, mental and social well-being in relation to one's sexuality and is not merely the absence of illness, dysfunction or weakness. Aim: The purpose of this study is to investigate how women's sexual health is affected by childhood sexual abuse. Method: Literature study with quantitative approach. Including 11 articles that have been analyzed and processed according to Forsberg and Wengström's analysis methodology. The databases PubMed and PsycInfo were used for data collection. Roy's adaptation theory constituted the theoretical reference framework of the literature review. Results: The study is based on eleven original articles with quantitative studies conducted in Australia, Canada, China and the United States. Women's sexual health was impacted in several respects and formed three different categories: Women's sexual behaviors, Psychological impact; sexual self-esteem, body perception and attachment and the Woman's physiological affect, satisfaction and functionality. Conclusion: Women's sexual health is negatively affected by childhood sexual abuse in several aspects such as sexual behavior, self-esteem and body image. A negative affect can also be seen in the connection with the romantic partner and the sexual physiology, satisfaction and functionality.

Bakgrund: Begreppet hälsa är komplext och innefattar flera olika delar, bland annat sexuell hälsa. Människans sexuella hälsa riskerar att påverkas vid exempelvis åldrande, läkemedelsbehandling eller sjukdom. Patienter upplever att de själva får ta initiativ till att inleda en kommunikation kring sin sexuella hälsa. De önskar att sjuksköterskor istället initierar samtalsämnet, då det underlättar för patienterna att våga lyfta frågor. Sjuksköterskan kan ta hänsyn till patienters önskan samt sitt professionella ansvar genom att ha kunskap inom området och öppna upp för samtal. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation kring sexuell hälsa i patientmötet. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes utifrån en femstegsanalys beskriven av Friberg. Resultat: Sjuksköterskor uttryckte att ämnet var känsligt att diskutera. Egna värderingar och kunskaper inom området visade sig påverka huruvida samtalsämnet togs upp av sjuksköterskan eller inte. Dessutom visade sig strukturella faktorer vara betydelsefulla. Det förekom delade meningar gällande vem som bar ansvaret för att lyfta frågor kring sexuell hälsa. Slutsatser: För att främja kommunikation kring sexuell hälsa behöver sjuksköterskor erbjudas mer utbildning inom ämnet. Verksamheterna behöver utveckla rutiner, riktlinjer samt ge tillgång till en avgränsad samtalsmiljö. / Background: The concept of health is complex and includes sexual health as well. Sexual health may be affected by aging, medication or illness. Patients experience that they need to take the initiative to initiate a communication about their sexual health. Instead they want nurses to bring up the subject, as it facilitates for patients to ask questions. Nurses can meet patient's wishes and take their professional responsibility by having knowledge in the area and raise the topic. Aim: To describe nurses experiences of communication about sexual health in the meeting with patients. Method: The qualitative literature review was based on 13 scientific articles. The analysis was followed out by a five-step analysis described by Friberg. Result: Nurses expressed that the topic was sensitive to discuss. Their own values ​​and knowledge in the area were found to influence whether the subject was raised or not. Furthermore, structural factors were proved to be important. Various opinions prevailed regarding the responsibility for raising issues related to sexual health. Conclusions: To promote communication about sexual health, nurses need to be offered more education on the subject. The healthcare needs to develop routines, guidelines and provide access to a private environment.

Syftet med denna studie är att ur professionellas perspektiv undersöka digitaliserad kommersiell sexuell exploateringen av barn och unga samt hur olika aktörer arbetar för att förebygga och bekämpa förekomsten. Det framkommer vid tidigare forskning att internet och digitaliseringens utveckling påverkar hur kommersiell sexuell exploatering ser ut idag. Vidare framkommer det att begrepp förändras kontinuerligt och därmed förändrar normaliseringen av fenomen som definierar barnsexhandel. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsintervju där intervjuer skett med yrkesprofessionella som arbetar med barn och unga utsatta för barnsexhandel. Genom denna metod har vi fått en större kunskap om fenomenet samt hur det preventiva arbetet ser ut i Norrbottens län samt generellt i Sverige. Resultatet utmynnar i ett mångfaktoriellt perspektiv, där ingen enskild faktor visar på varför barn och unga utsätts för digitaliserad kommersiellsexuell exploatering. Resultatet visar även att det föreligger svårigheter att arbeta preventivt mellan myndigheter samt inom myndigheter där bland annat internet och dess anonymisering påverkar möjligheten att lokalisera utsatta barn och unga.

Sammanfattning   Bakgrund: Inom skolsköterskans arbetsfält ingår hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa. I utbildningen till skolsköterska saknas antingen ämnet helt eller ges bristfälligt. Kunskap kring sexuell hälsa samt utformningen av det hälsofrämjande arbetet inhämtas istället via vidareutbildning som arbetsplatsen erbjuder. Tidigare studier har visat att utbildningsinterventioner inom arbetsområdet sexuell hälsa kan ge skolsköterskor ökad kompetens, liknande studier saknas i Sverige.   Syfte: Syftet var att beskriva om en utbildningsintervention om sexuell hälsa påverkat skolsköterskornas arbetssätt med det hälsofrämjande arbetet inom sexuell hälsa.   Metod: Studien var en enkätstudie bestående av slutna och öppna frågor och utgjordes av en jämförelse av svaren från två identiska enkäter som skickades ut före respektive efter en utbildningsintervention. De slutna frågorna i enkäten analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och de öppna frågorna med hjälp av konventionell innehållsanalys.   Resultat: Utbildningsinterventionen bidrog dels till att skolsköterskorna fick ökad kunskap i olika områden inom sexuell hälsa samt dels en känsla av ökad trygghet i samtalet kring sexuell hälsa. Skolsköterskorna ansåg även att samverkan med andra professioner var betydelsefullt för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete med sexuell hälsa.   Slutsatser: Utbildningsinterventioner av liknande slag kan öka kompetensen och därmed öka tryggheten i arbetet kring sexuell hälsa.   Nyckelord: distriktsköterska, elevhälsa, kompetenshöjning, sexuell hälsa / Summary   The school nurse’s health promoting work with sexual health. A survey study.   Background: The school nurse's field of work includes health promotion work concerning sexual health. In school nurse education, either the subject is completely missing or given deficiently. Previous studies have shown that educational interventions in the area of sexual health can increase competence, similar studies are lacking in Sweden.   Objective: The aim was to describe how an educational intervention on sexual health effect school nurses´ work procedure in the health enhancing work in sexual health.   Method: The study was a questionnaire consisting of closed and open questions and consisted of a comparison of the answers from two identical questionnaires that were sent out before and after an educational intervention. The closed questions in the questionnaire were analyzed by using descriptive statistics while the open questions were analyzed using a qualitative, conventional content analysis.   Results: The educational intervention has helped the school nurses to gain increased knowledge in various areas of sexual health, as well as having created a sense of increased security in talking about sexual health. The school nurses also considered that a collaboration with other professions was important for successful health promoting work within sexual health.   Conclusions: Education interventions can increase competence and thus increase security in work on sexual health.   Keywords: district nurse, increase competency, school health service, sexual health

Idag ser vi att religiösa aspekter får större plats inom det svenska utvecklingssamarbetet än vad det fått tidigare, och det är därför intressant att studera kring hur detta upplevs i praktiken idag. Syftet med uppsatsen är därför att dels undersöka biståndsaktörers syn på religion i samband med utvecklingssamarbetet, och vidare föra frågor som berör religion och SRHR. Men även att undersöka om de anser att en sekulariseringsteori ligger i grund till hur man ser på religionens roll. Genom en kvalitativ ansats har intervjuer genomförts med biståndsaktörerna: Afrikagrupperna, Sida samt Act Svenska kyrkan för att på bästa sätt få en bild av de anställdas uppfattning av ämnet. Teorier som religionssociologi och sekulariseringsteori ligger i grund för studien. I resultatet framgår det att de tre biståndsaktörer som intervjuats anser att religion är en viktigt komponent inom utvecklingssamarbetet, men när det kommer till på vilket sätt man ser på komponenten som en del i arbetet skiljer det sig mycket mellan aktörerna. Vidare förklarar de kring vad för hinder det finns med religion inom arbetet för SRHR, men att man samtidigt måste se möjligheter i religiösa inriktningar i större utsträckning då det samtidigt är en del av lösningen. Resultatet svarar tydligt på frågan gällande om sekulariseringsteorin påverkar synen på religion i arbetet, vilket intervjupersonerna menar på att det gör.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig aspekt i många personers liv och bör ses ur ett holistiskt perspektiv som en del i den allmänna hälsan. Sexuell hälsa kan variera genom hela livet och påverkas av sjukdom och behandling. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja patienters sexuella hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att diskutera sexuell hälsa med patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes genom att tolv vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att diskutera sexuell hälsa med patienter beskrivs i tre kategorier: Att sexuell hälsa är ett svårt ämne som sällan diskuteras, Att sjuksköterskor har en betydande roll och Att sjuksköterskor behöver kunskap, erfarenhet och en stödjande organisation. Slutsats: Sexuell hälsa är ett svårt ämne att diskutera och det behövs verktyg som underlättar arbetet för sjuksköterskor. Medvetenhet behövs om fördomar och den maktobalans som kan uppstå i relationen med patienten. Sjuksköterskors ansvar i arbetet med sexuell hälsa behöver förtydligas och deras kunskap ökas för att främja en personcentrerad omvårdnad.

No description available.

No description available.

Background: Cardiovascular disease (CVD) are some of the most common illnesses globally. It has been proven that there is a connection between CVD and sexual concerns. Patients sexual health is a fundamental factor and should be provided with proper care from a nursing perspective. Aim: To describe factors that influence the nurse’s work on sexual health for patients with cardiovascular disease. Method: A quantitative literature review with an inductive approach was implemented and based on 13 scientific articles. Results: The analysis resulted in two main themes; “The nurses’ perspective affects” and “Organizational obstacles affects” that are followed by six subthemes; “Attitudes, beliefs and emotions”, “Experience, knowledge and education”, “Responsibility”, “Patients’ gender and age”, “Guidelines and routines” and lastly “Lack of time and prioritizing”. Conclusion: Based on nurses globally, there should be a development of the area sexual health among patients with CVD. There are several obstacles that persuades the area into being secluded. Negative attitudes, incompetence, prejudice and organizational barriers are some of the common mentioned difficulties. / Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar är några av de vanligaste sjukdomarna runtom i världen. Det är påvisat att det finns en koppling mellan kardiovaskulära sjukdomar och sexuell ohälsa. Den sexuella hälsan är en väsentlig del av individens liv och bör behandlas med respekt utifrån sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med sexuell hälsa för patienter med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats sammanställdes utifrån 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman; “Sjuksköterskans perspektiv påverkar” och “Organisatoriska hinder påverkar” som följs av sex subteman; ”Attityder, värderingar och känslor”, “Erfarenhet, kunskap och utbildning”, “Ansvar”, “Patientens ålder och kön”, “Riktlinjer och rutiner” samt “Tidsbrist och prioritering”. Slutsats: Baserat på sjuksköterskor globalt, bör det ske en utveckling kring området sexuell hälsa hos patienter med kardiovaskulära sjukdomar. Det finns flera hinder i arbetet som leder till att området hamnat i skymundan. Negativa attityder, inkompetens, fördomar och organisationsrelaterade faktorer är några av de barriärer som framkommer bland sjuksköterskor.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet däremot är det få inom hälso- och sjukvården som pratar om ämnet. Långvarig smärta är den vanligaste anledningen till att individer söker sig till hälso- och sjukvården. Smärta påverkar val av aktivitet samt minskar intimitet, sexuell njutning och lust. Att inte tillmötesgå dessa behov kan ha negativa effekter på livskvalitén. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga relevant litteratur med upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Metod: Designen av studien var scoping review och databassökning skedde i CINAHL, MEDLINE och PsycINFO där slutligen 20 artiklar inkluderades. Resultat: Sexuella dysfunktioner var vanligt förekommande hos individer med långvarig smärta. MOHO:s centrala begrepp var till användning för att kartlägga upplevelser av sexuell hälsa hos individer med långvarig smärta. Slutsats: Långvarig smärta påverkade den upplevda sexuella hälsan inom samtliga MOHO:s centrala begrepp; person, miljö och aktivitet.