Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback. Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering. Vidare kan vi se en konstruktion av att mannen som är åtalad framställs som mindre trovärdig i förhållande till polis och rättsväsende som här anses vara sanningsbärare. På Flashback konstrueras köp av sexuella tjänster som något legitimt och vi kan där se en tydlig social ram med accepterade förhållningssätt som användarna förhåller sig till. I dessa två språkliga kontexter används ett marknadsspråk som konstruerar köp av sexuella tjänster som en strikt affärsmässig relation mellan köpare och säljare. Kvinnan som säljer sexuella tjänster konstrueras här som en produkt och genom detta bibehålls patriarkala strukturer.

The purpose of this study was to highlight LGBT asylum-seekers experiences of expressing their sexual identity or gender identity in the country of origin and in the asylum process in Sweden. By interviewing people who got permanent residence in Sweden because of gender or sexual orientation in Utlänningslagen (2005:716) we have been able to explore their own experiences from expressing themselves. This study analyse these experiences from a social psychological perspective, from this analysis we aimed to obtain a deeper understanding of how the experiences from the country of origin affects on the experiences in the asylum process. This study shows that LGBT asylum-seekers often is facing negative reactions from the environment in the country of origin, these reactions can limit their possibilities to express their sexual identity or gender identity in the asylum process in Sweden. The negative reactions they experience in the country of origin have contributed to that many LGBT people internalize feelings of fear to express themselves, feelings that often stays when they come to Sweden to seek asylum. We hope that this study will contribute to a better treatment and reception from social workers and other professionals who meet these people in their work, by increased knowledge of the conditions under which LGBT people are coming to seek asylum in Sweden.

Denna studie är en kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Den gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning om förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och näringsidkare arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt att se vilka resurser som finns tillgängliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie på Internet för att få en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försäljning av sexuella tjänster i Värmland. Denna följdes sedan upp av en enkätundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata näringsidkare. När resultatet sammanställdes kunde vi konstatera att det förekommer både prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland och att både män, kvinnor, unga och barn kan vara utsatta för den sexuella exploateringen. Vad gäller det arbete som bedrivs mot denna exploatering kunde vi konstatera att den sker endast i begränsad utsträckning och att samverkan mellan berörda verksamheter är bristfällig. I kartläggningen kunde vi även se att kunskapen hos de yrkesverksamma inom de berörda verksamheterna är begränsad samt att myndigheterna saknar resurser för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. / This study is a survey of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland. This was done as an assignment from the County Authorities of Värmland. The purpose of this survey was to get a comprehension of the presence of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland, to examine if and how the authorities, the voluntary organizations and associations working against prostitution and people trade as well as seeing which resources are available for this work. To examine this we did initially do a preparatory study in form of an observation study through the Internet to get an idea if overall it exists. This was then followed up with an official survey that was sent to the authorities, the voluntary organizations, the housing authority as well as private sectors. When the result was compiled we were able to state that both prostitution and trafficking for sexual purposes does exist in Värmland and that both men, women, adolescents and children can be exposed to sexual exploitation. In consideration of the work that is being done against this exploitation we were able to state that it happens only in moderate scale and that the cooperation between the involved parties is lacking. In the survey we were also able to see the knowledge of the different working officials within the involved authorities is limited, as well as the authorities are lacking the resources for the work against prostitution and trafficking for sexual purposes.

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Tio artiklar hittades och åtta kategorier identifierades. Resultat: Personer med stomi har erfarenhet av och upplever problem med lukter, gaser, läckage och hudirritationer. Problemen skapar begränsningar i arbete och många upplever sig hindrade till deltagande i aktiviteter och resor. Stomin leder också till förändringar i kost och klädval. Förändrad kroppsbild minskar upplevelsen av att vara attraktiv och sexlivet påverkas. Svårigheter med att acceptera stomin och reaktioner av avsky för stomin förekommer. Personer upplever att stomin också har positiva effekter på livet. Slutsats: En stomi innebär fysiska och psykiska problem med inverkan både privat och socialt. Mer kvalitativ forskning inom området skulle ge en bättre bild av hur det är att leva med en stomi.

Background: Kubemenda is a word in Kiswahili and a conception that the infants‟ health will be negatively affected if the mother has sexual intercourse during the breastfeeding period. Aim: The aim of this study is to explore if nurses experience concerns among parents about sexuality during the breastfeeding period related to kubemenda. Furthermore, to investigate the nurses own perception and knowledge about kubemenda and if general information is given to the parents about breastfeeding and sexuality as well as information related to kubemenda. Method: Semi-structured qualitative interviews with open and closed questions with six nurses that worked at Muhimbili National Hospital. All the interviews were recorded, transcribed and analyzed with content analysis. Result: Kubemenda was defined as ill health in infancy caused by the mother having sexual intercourse during the breast-feeding period. This cultural belief was used as an old fashioned way of family planning. There was a non-existing relation between breastfeeding and kubemenda according to the nurses but they experienced concerns among mothers about timing of sex resumption related to kubemenda. It was hard for the nurses to manage the influence of family-members when informing and educating the mothers about sexuality. There were no guidelines as to what information they should provide regarding kubemenda. Conclusion: Kubemenda is still an existing problem in the society that is hard to eliminate due to strong cultural influence. There is an imminent need of national guidelines for health personnel as to what information they should provide regarding kubemenda. / Bakgrund: Kubemenda är ett ord på Kiswahili och innebär en uppfattning om att barns hälsa påverkas negativt om mamman har samlag under amningsperioden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskor upplever oro bland föräldrar om sexualitet i samband med amningsperioden relaterat till kubemenda. Vidare var syftet att undersöka sjuksköterskors egen uppfattning och kunskap om kubemenda samt om generell information ges till föräldrarna angående amning och sexualitet samt information relaterat till kubemenda. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes bland sex sjuksköterskor som arbetade på Muhimbili National Hospital. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Kubemenda definierades som ohälsa bland spädbarn där orsaken var att mamman hade samlag under amningsperioden. Denna kulturella uppfattning användes som traditonell familjeplanering. Det fanns inget samband mellan amning och kubemenda enligt sjuksköterskorna men de upplevde oro bland mammor angående sexuell avhållsamhet relaterat till kubemenda. Sjuksköterskorna upplevde det svårt att hantera familjens kulturella inflytande på mamman när de informerade om sexualitet. Det saknades riktlinjer för vilken information som skulle ges angående kubemenda. Slutsats: Kubemenda är fortfarande ett problem i samhället som är svårt att avlägsna på grund av starkt kulturellt inflytande. Det finns ett behov av riktlinjer för vårdpersonal om vilken information som ska ges till patienter angående kubemenda.

Public health is a concern of many important areas of society and it is therefore of great importance to examine and expand the goals of public health work within different sectors, e.g., school. Sexually transmitted diseases, sexual violence and mental health problems related to sexual orientation are some of the public health problems in society today. Throughout childhood and teenage years, norms and attitudes regarding sexuality and coexistence are formed, which means that school is an important arena when it comes to creating proficient conditions for    coexistence and sexual health. The quality of sex and coexistence education in Swedish schools differs in quality; for content and magnitude vary greatly among schools. It is, therefore, of interest to study how students experience sex and coexistence education, like prioritizations and desires. The purpose of this study is to describe how high school students experience sex and coexistence education in primary school, and which parts the students consider significant affecting coexistence and sexual health. A quantitative survey (n=113) was conducted at a high school in northeast Skåne. The survey consisted of ten standardized questions regarding experiences and magnitude of sex-and coexistence education in primary school. The results showed that 58,3 percent of the students were dissatisfied with the teaching, and the students prioritized aspects of sexuality and coexistence were included to a lesser extent than the content that was included in the sex- and coexistence education. The teachings in school focused primarily on biological aspects whilst the students prioritized aspects of coexistence. The participants did not consider the school as the main source of information about sex and coexistence. Instead, the students considered friends and family as the primary sources. To decrease the difference between the school and students approach to sex-and coexistence education, an collaboration with external resources should be established. A regional collaboration with affiliates that work with teaching sex and coexistence, like RFSU, could be established in order to gain a larger and abundant content that satisfies the needs of the students. / Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att granska och vidareutveckla mål som kan förbättra folkhälsoarbete inom olika sektorer, bland annat skolan. Könssjukdomar, sexuellt våld och psykisk ohälsa relaterat till sexualitet är några av de folkhälsoproblem som finns i dagens samhälle. Under barn- och ungdomstiden utvecklas normer och attityder, kring bland annat sexualitet och samlevnad, vilket innebär att skolan utgör en viktig arena för att skapa goda förutsättningar för samlevnad samt sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen som bedrivs i de svenska skolorna är av skiftande kvalitet då innehåll och omfattning varierar från skola till skola. Det är därmed av intresse att undersöka hur eleverna upplever undervisningen, såsom aspekter av prioritering och önskningar. Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan samt vilka delar av undervisningen som ungdomarna anser är betydelsefulla för den sexuella och sociala hälsan. En kvantitativ enkätundersökning (n=113) genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Enkäten innehöll tio standardiserade frågor med fokus på upplevelser och omfattning av sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan. Resultatet visade att 58,3 procent av eleverna var missnöjda med undervisningen samt att elevernas prioriterade ämnesområden behandlades i mindre omfattning än de ämnesområden som berördes i sex- och samlevnadsundervisningen. Undervisningen i skolan fokuserade främst på biologiska aspekter medan majoriteten av eleverna prioriterade ämnesområden tillhörande samlevnad. Eleverna ansåg inte heller att skolan var den främsta informationsgivaren av sex och samlevnad, utan vänner och familj ansågs vara de främsta källorna. För att minska klyftan mellan skolans respektive elevernas förhållningssätt till sex- och samlevnadsundervisning borde skolan samarbeta med externa aktörer. Ett rikstäckande samarbete med aktörer inom sex- och samlevnadsupplysning, såsom RFSU, skulle kunna skapa ett bredare och rikare innehåll som tillfredsställer elevernas behov.

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet visade upplevda barriärer för sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Barriärerna presenteras i tre huvudkategorier: Den sexuella kroppen, Sexuella hinder och Sexuella relationer. Slutsats: Kvinnor med gynekologisk cancer upplever huvudsakligen flera barriärer för sexuell hälsa. Upplevelsen av dessa sexuella barriärer kan leda till en otillfredsställande sexuell hälsa vilket vidare kan orsaka ett lidande. Genom kunskap om upplevelsen av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer kan sjukvården erbjuda vård som omfattar flera aspekter av sjukdomen och därmed minska risken för lidande. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om kvinnors upplevda sexuella hälsa vid gynekologisk cancer. Sjukvården har en viktig roll att uppfylla med hänsyn till kvinnors upplevelse av bristande information. Utbildning och diskussion kring sexuell hälsa på sjuksköterskeutbildningen skapar förutsättningar för att samtal om sexuella hälsa ska bli ett självklart inslag i vården. / Background: Gynecological cancer is an expanded spectrum of cancer diseases among women and the treatments have importance for the experience of sexual health. Sexual health is important for the total experience of health. If the sexual health is perceived unsatisfactory, a suffering can arise. Aim: The aim is to describe women’s experience of sexual health within gynecological cancer. Method: A literature review of twelve qualitative articles was performed. Results: The analysis resulted in experienced barriers for sexual health within gynecological cancer. The barriers are presented in three main categories: The sexual body, Sexual obstacles and Sexual relations. Conclusion: Women with gynecological cancer mainly experience several barriers for sexual health. The barriers can lead to an unsatisfied sexual health which can cause a suffering. By knowledge about the experience of sexual health within gynecological cancer, the health care can provide care including several aspects of the disease and thereby decrease the risk for suffering. Clinical significance: This study can contribute knowledge about women’s perceived sexual health within gynecological cancer. Health care providers have an important role to fulfill regarding women’s experience of lack of information. Education and discussion about sexual health in the nursing education creates conditions for conversations about sexual health to become an obvious part of the health care. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium juni 2015</p>

Denna uppsats undersöker hur uppfattningar om pedofili artikuleras och omformas under perioden 1950—1980. Två delundersökningar genomförs. Den ena studerar uppfattningar och förhållningssätt kring barns sexualitet, sexuella avvikelser och sexualupplysning bland några av de professioner som verkade inom områdena, som exempelvis psykiatriker, pedagoger och läkare. Den andra delundersökningen fokuserar på några av de radikala idéströmningar som artikuleras inom den sexuella frigörelserörelse som växer fram under 1960- och 1970- talen. En grundpelare inom de sexliberala idéströmningar som nu formas är idén om allas rätt till sexuell tillfredsställese där en frigörelse från vad som uppfattades som gammal förlegad moralism och där en mer tillåtande inställning till sexualiteten eftersträvades. Även pedofilen som kategori undersöks i denna uppsats närmare, hur det talas om denne och hur diskursen förändrats över tid. Under den undersökta perioden råder det delade meningar om huruvida sexuella avvikelser ska betraktas som psykopatologiska störningar eller bara ett mindre vanligt beteende som tabubelagts. I uppsatsen drivs tesen att att den vetenskapliga diskursen  gav viss legitimitet åt och möjliggjorde den mer radikala argumentationen under 1960- och 1970-talen.

This thesis explores aspects of teachers’ obligation to implement and discuss what are referred to in the Swedish national school curricula as “fundamental values” (“värdegrunden” in Swedish). The aim is to describe and analyze dilemmas in interpretations of and teachers’ work with these fundamental values. Four questions are related to this aim. The first addresses difficulties discussed in conversations between seven upper secondary teachers, during nine meetings over the course of one year. In these conversations the teachers reflected upon how to interpret the fundamental values in relation to their daily practice. The second question focuses on the considerable diversity of Swedish schools and examines the work of the teachers through a perspective of intersectionality. The third question concerns how Martha Nussbaum’s theory of emotions as judgments of value could be used for an understanding of the identified dilemmas. The fourth question focuses on ways in which the participating teachers’ discussions may contribute to a wider discussion about possible aims and circumstances of teachers’ work with the fundamental values. Chapter 2 introduces the theoretical framework of the study, Martha Nussbaum’s (2001) ethical thinking on emotions as judgments of value. She argues that emotions have four common cognitive components. They have (1) external objects, and are directed towards these objects. They are (2) intentional, reflecting a person’s particular point of view, his or her special way of beholding the object, and (3) consist of judgments, i.e. views of how things in the world are. According to Nussbaum’s Aristotelian ethics, emotions also (4) mirror the individual’s vision of what a good human life is like, and the vulnerability of it. The concept of eudaimonia, a fulfilled or flourishing life, is central. Chapter 3 focuses on ideas of ethnicity, and on the specific obligation mentioned in the curriculum of counteracting xenophobia and intolerance in a multicultural society. Chapter 4 discusses various aspects of the teachers’ thoughts on religiosity within Swedish society (often depicted as one of most secular in the world) and within the educational system that is non-denominational. Chapter 5 draws attention to different ways in which the teachers view and teach pupils about sexual orientation. Chapter 6 presents conclusions on potential advantages of and challenges involved in Nussbaum’s Aristotelian theory of emotions, when applied to teachers’ views of and practical work with the fundamental values described in the curriculum. One advantage is that emotions may be intellectually scrutinized and morally assessed, on grounds that are known beforehand and discussed in a democratic process. The non-productive division between emotions, on the one hand, and intellectual and moral capabilities, on the other, is transcended by Nussbaum’s theory. An important challenge is to reflect upon when to discuss the cognitive content of pupils’ emotions, and when it is appropriate to state what is right or wrong, and try to influence pupils accordingly. Keywords: Emotions, vulnerability, values education, religious education, teaching, Martha Nussbaum, ethnicity, religion, sexual orientation. / Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete

Enligt skolverket (2015) ska skolan belysa vilka normer och värderingar som finns i vårt samhälle. Undervisning i sex och samlevnad ska ge kunskap om sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, normer, samt om hur kroppen fungerar och ser ut. Skolan ska även motverka diskriminering och kränkande behandling. Med inspiration från ett hermeneutiskt perspektiv, är studien en kvalitativ studie med fyra djupintervjuer utförda på högstadielärare. Lärarna undervisar på olika skolor i västra Sverige. I studien har det skapats en förståelse för vilket perspektiv läraren har på sin undervisning samt om läraren undervisar i sex och samlevnad ur ett normkritiskt perspektiv med genus och hbtq (Homo-, Bi-, Trans- och queer) som utgångspunkt. Förståelsen har skapats genom intervjuer och analyser av dem. Intervjuguiden utgick ifrån tre frågeställningar som behandlar frågor om hur läraren beskriver sin undervisning i sex och samlevnad, vilka normer och värderingar läraren har samt hur läraren arbetar med frågor som rör genus och om olika sexualiteter. Utifrån lärarens utsagor har även en övergripande bild för lärarens perspektiv vad gäller frågorna skapats. Utifrån resultatet har även en djupare förståelse kring hur eleven och dess hälsa påverkas av vilken kunskap de får i skolan skapats. Studien utgår ifrån en normkritisk pedagogik som har i huvudsyfte att ifrågasätta och synliggöra de normer som finns i samhället (Bromseth &amp; Darj, 2014). I skolan skapas och formas normer för hur en individ ska bete sig och agera utifrån sitt biologiska kön (Nordenmark, 2011). Studien utgår även ifrån queerteorin (Berg &amp; Wickman, 2010) som ifrågasätter om heterosexualitet måste vara en norm, och varför resterande sexualiteter anses vara avvikande. Queerteorin utgår även ifrån att ifrågasätta hur den heterosexuella normen drabbar individer som identifieras med andra sexualiteter. Ett annat viktigt tema i studien är genus och hur det påverkar individen. Hirdman (1988) har myntat begreppet genussystem, som innebär att kvinnan har en lägre status än mannen. En sammanfattning av resultatet kan förklaras som oroväckande i relation till de riktlinjer som finns för vilken kunskap elever ska få. Sex och samlevnad är inget enskilt ämne vilket kan bidra till att läraren ibland bortprioriterar undervisning om det. De lärare som ingått i studien uppgav att det finns en saknad av riktlinjer för hur undervisningen i sex och samlevnad ska genomföras. Hur lärarna prioriterar undervisningen i sex och samlevnad varierar, men de är överens om att de själva får välja vad de anser är viktigast att ge kunskap om. Lärarna nämnde inte begreppen trans-, bisexualitet samt queerpersoner i sin undervisning, vilket kan leda till att eleverna inte vet vilka sexualiteter som finns och kanske själva kan känna sig utanför för att de inte identifierar sig som heterosexuella (Bromseth, 2014). Utifrån lärarnas utsagor kan vi även identifiera att elevernas möjlighet till kunskap varierar från skola till skola, beroende på vilken undervisning de har fått.