Bakgrund: Sexualiteten är en del av varje människa och den sexuella hälsan är en del i den övergripande hälsan. Bröstcancer och behandling av bröstcancer påverkar de sexuella funktionerna. Dessa förändringar kan ha stor inverkan på kvinnans sexuella hälsa.Syfte: Att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever sin sexuella hälsa. Metod: Studien är kvalitativ och data har samlats in från bloggar som sedan analyserats induktivt.Resultat: Under analysen bildades de tre kategorierna Upplevelsen av kroppslig attraktivitet, Påverkad känsla av kvinnlighet och Inverkan på sexuella funktioner. Kvinnorna upplevde att deras förändrade utseende och de påverkade sexuella funktionerna förändrade deras psykiska välmående och sättet att se på sig själva. Både fysiska, psykiska och emotionella förändringar hade stor inverkan på den sexuella hälsan.Slutsatser: Sexuell hälsa ses som en kombination av fysiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i samband med sexualitet. Den sexuella hälsan hotas vid en cancerdiagnos och det är viktigt att inte enbart fokusera på en av dessa faktorer utan se den drabbade kvinnan som en helhet. Kvinnorna ger uttryck för en maktobalans inom vården då vårdpersonal inte diskuterar ämnet. Det finns ett behov av ytterligare kunskap om fenomenet som kan genereras genom vidare forskning. / Background: Sexuality is a part of every human and sexual health is part of the overall health. Breast cancer and treatment of breast cancer affect sexual function . These changes can have major impact on women's sexual health.Purpose: To illustrate how women with breast cancer experience their sexual health.Method: The study is qualitative and data were gathered from blogs and then analyzed inductively.Results: During the analysis three categories were formed The perception of bodily attractiveness, Affected sense of femininity and Impact on sexual function. The altered appearance and the affected sexual function changed the womens mental well-being and way of looking at themselves. Both physical, mental and emotional changes had  impact on the sexual health.Conclusions: Sexual health is a combination of physical, social and emotional well-being related to sexuality. The sexual health is threatened by cancer diagnosis and it is important not to focus exclusively on one of these factors but see the woman as entirety. The women reflect an imbalance in health care when healthcare professionals do not discuss this topic. Further understanding of the phenomenon is needed and may be generated by further research.

Abstrakt Syftet: med studien var att undersöka barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande och delaktighet vid oönskade eller oplanerade graviditeter samt deras föreställningar om stöd riktat till män ur ett jämställdhetsperspektiv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys och kritiskt teori perspektiv. Analysen resulterade i elva subkategorier, fyra kategorier och ett övergripande tema. Resultat: Den första kategorin, De exkluderade unga männen: visar barnmorskors inställning rörande att unga kvinnor, samhället och sexuell och reproduktiv- hälsovård tenderade att utestänga unga män när det handlar om mäns frågor. Det är en kvinnovärld: Barnmorskorna såg att deras primära arbete handlade om kvinnorna, där graviditet och preventivmedel överlag var en kvinnosak som bara kvinnor bestämde över. Unga män handlar efter samhällets maskulinitetsnormer: De unga männen uppfattades sällan söka stöd och hjälp kring sin reproduktiva och sexuella hälsa och uppfattades ofta ha ett omoget förhållningssätt till sex. Lång väg kvar innan den sexuella och reproduktiva hälsan är jämställd: Sexualundervisning till unga män skedde i stora grupper och fokuserade ofta på fel saker enligt barnmorskorna. Sexualundervisning borde starta tidigt och gärna med stöd av föräldrar. Barnmorskorna ägde den kunskap de unga männen behövde men delade inte med sig av den rutinmässigt. Temat Jämställt reproduktionsansvar ingen verklighet i praktiken inkluderar samtliga kategorier. Slutsats: Unga män ses som viktiga i teorin men inte i praktiken. De unga männen upplevs frånvarande vid oplanerade graviditeter. Med sin stora kunskap inom sexuell och reproduktiv hälsa ses dock barnmorskorna som idealiska i arbetet med denna grupp. / Abstract Objective: The aim of this study was to investigate midwives perceptions about young men’s responsibility and participation in case of unwanted and unplanned pregnancies and their ideas of support aimed at men, from an equality standpoint. Design: Semi-structured interviews with seven midwives in the north of Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content-analysis and from a Critical theory-perspective. It resulted in eleven sub-categories, four categories and one theme. Result: Four categories as follows, The excluded young men, shows midwives attitudes regarding that young women, the society and sexual and reproductive healthcare tends to exclude young men when it comes to men´s issues. It is a woman’s world: The midwives saw that their primary work was all about the women, where pregnancy and contraceptives overall was a woman´s matter, in which only women made the decisions. Young men acts according to the masculinity norms of the society: The young men were perceived as rarely looking for support and help with their reproductive and sexual health and were often perceived as having an immature approach to sex. Long way until the sexual and reproductive health is equal: Sex education for young men took place in large groups and was - according to the midwives, often focusing on the wrong things. Sex education needs to start early on and preferably with the support of parents. The midwives had the knowledge requested by young men, but were not routinely sharing it. The theme: Equal responsibility for reproduction no reality in practice includes all categories. Conclusion: Young men are considered important in theory but not in practice. The young men are perceived as absent from unplanned pregnancies. With their great knowledge within sexual and reproductive healthcare, midwives are considered ideal working with this group.

Sexualiteten och den sexuella hälsan är en grundpelare i att varje människas individualitet. Det finns ett fördomsfullt synsätt angående äldre och deras sexualitet där gruppen blir betraktade som asexuell. Ämnet är tabubelagt och det föreligger relativt lite kunskap kring det. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som förändras över tid. Åldrandet bidrar till flera riskfaktorer som kan leda till nedsatt livskvalitet. Denna litteraturstudies syfte var att undersöka hur sexualitet och sexuella hälsa bland äldre individer ≥ 50 år är kopplade till deras livskvalitet. En litteratursökning gjordes med hjälp av identifierade sökord som var relevanta för studiens syfte i databaserna PubMed och Google Scholar. Tretton artiklar användes i litteraturstudiens resultat. Resultatet visade att sexualiteten och den sexuella hälsan har betydelse för majoriteten av den äldre befolkningens livskvalitet då den bland annat främjar självförtroendet, självbilden och självkänslan. Sexuell aktivitet och sexuell tillfredsställelse har oftast en koppling till en bättre upplevd livskvalitet. Äldre med god sexuell hälsa har oftast ett gott psykiskt välbefinnande. Det finns också en del äldre som med åldern omprioriterar sexualiteten på grund av att andra behov anses som viktigare. En del äldre anser att deras sexualitet är i det förflutna. Vissa utvecklar en inre acceptans medan andra får en negativ påverkan på livskvaliteten. Kopplingen mellan sexualitet, sexuell hälsa och livskvalitet skiljer sig mellan äldre individer men för majoriteten har den en betydelse för deras fysiska och psykiska välbefinnande. / Sexuality and sexual health is a keystone of every person's individuality. There is a prejudiced view about the elderly and their sexuality that perceive the group as asexual. The subject is taboo and there is relatively little knowledge about it. Quality of life is a subjective experience that changes over time. Aging contributes to more risk factors that can lead to impaired quality of life. This study aimed to examine how older people; ≥50 years, sexuality and sexual health are linked to their quality of life. A systematic review was conducted using identified keywords relevant for the purpose of the study to search the databases PubMed and Google Scholar. Thirteen articles where selected and used in the systematic review. The results showed that sexuality and sexual health is important for the majority of the older population’s quality of life as it promotes self-esteem, self-image and self-reliance. Sexual activity and sexual satisfaction is often related to a better quality of life. Older people with a good sexual health usually experience a good mental well-being. In addition, there are older people from for whom the meaning of sexuality changes because other basics needs are considered more important. Some older people view their sexual activity is behind them. Some develop an inner acceptance towards this while others become adversely affected. The link between sexuality, sexual health and quality of life differ among older individuals but for the majority, it has an impact on their physical and mental well-being.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett transperspektiv förstå hur transpersoners kön och sexualitet förhålls till varandra utifrån kropp, tid och partners. Studiens material består av intervjuer med tre olika transpersoner om deras könsidentitet, sexuella läggning och transerfarenheter. Som teoretiskt ramverk står Judith Butlers Gender Trouble som exempel på queerteori, samt Jay Prossers Second Skins som exempel på transteori. Resultatet av studien är att subjekts identitet och begär står i relation till varandra samt att transpersoners antagna eller aktiva gränsöverskridanden gör att de som subjekt kan erfara denna relation med större tydlighet och över flera kategorier, med kropp, tid och partners som tydligast exempel.

Barnmorskan handlägger den normala förlossningen där förebyggande och sjukvårdande åtgärder ingår. Hela arbetslagets kunskaper och erfarenhet ska tillvaratas och vårdarbetet fördelas utifrån patientens behov. World Health Organisation (WHO) menar i definitionen av sexuell och reproduktiv hälsa att det är kvinnors rättighet att gå igenom en säker förlossning. En förlossningsskada eller komplikation kan påverka kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa negativt postpartum. I Sverige har 23 förlossningskliniker av 49 implementerat ett arbetssätt med kollegial närvaro under förlossningens utdrivningsskede. Syftet med studien var att beskriva den förlösande barnmorskans upplevelse av kollegial närvaro under förlossningens utdrivningsskede. Ett frågeformulär med öppna frågor användes där 32 av 44 tillfrågade barnmorskor svarade. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Kollegial närvaro upplevs som ett "Kollegialt stöd" genom att kollegan bidrar till en trygghet och det finns möjlighet till assistans. Det "kollegiala lärandet" innebär en upplevelse av möjlighet till vägledning och lärotillfälle. Barnmorskorna upplever att "Teamwork är en förutsättning för en fungerande kollegial närvaro" då det finns ett bristande teamwork barnmorskorna emellan och det finns en oklar kollegial betydelse för utförandet av perinealskydd. Arbetsplatsens kultur kan påverka barnmorskornas upplevelse och agerande. Stödet av kollegan kan påverka kvinnans vård då en högre säkerhet möjliggörs genom att någon mer bedömer handläggningen. Barnmorskor har olika synsätt på hur vården ska bedrivas, såsom "with woman" eller "with institution". Kollegial närvaro kan upplevas som teamwork om inte upplevelsen är att kollegan lägger sig i handläggningen eller tar över. Att reflektera förbättrar yrkesutövningen och kan även ha en terapeutisk effekt. Genom att lära av varandra kan barnmorskorna utvecklas i sin profession.

BAKGRUND: Prostatacancer (PCa) är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Efter kirurgisk behandling, radikal prostatektomi (RP), drabbas många av urininkontinens och sexuella besvär. Studier på kvinnor visar att urininkontinens påverkar sexuell lust men det finns få liknande studier bland män. SYFTE: Syftet med studien är att jämföra självskattad sexuell lust bland män med och utan inkontinens, ett år efter RP. METOD: Denna kvantitativa tvärsnittstudie utgår från enkätmaterial insamlat i en pågående prospektiv studie. Data insamlat bland 1751 män, ett år efter RP, har analyserats och jämförts mellan två grupper (fall-kontrollstudie). RESULTAT: Resultatet visar att män med urininkontinens skattar lägre sexuell lust, ett år efter RP, än män utan urininkontinens samt att de i högre grad beskriver tanken på ett fortsatt liv med sina sexualproblem med negativa begrepp. KONKLUSION: Män som genomgått RP, och i synnerhet de som har urininkontinens, har nedsättningar i sexuallivet. Sjuksköterskan bör uppmärksamma och ge tid till samtal om påverkan på sexuallivet efter RP, med både patient och partner. Ökad kunskap inom området bidrar till ökad förståelse, och behövs för att sjuksköterskor ska kunna hjälpa dessa patienter. Nedsatt sexuell lust hos män är ett outforskat område och vidare forskning behövs. / BACKGROUND: Prostate cancer (PCa) is the most common form of cancer among Swedish men. Urinary incontinence and sexual dysfunction are two side effects that many men experience after surgery, radical prostatectomy (RP). Previous studies show that urinary incontinence has negative effects on women’s sexual desire. Few similar studies concern men. AIM: The aim of the study is to compare self-reported sexual desire among men with and without urinary incontinence, one year post-surgical treatment (RP). METHOD: This quantitative, cross-sectional study is based on a self-reported survey from an ongoing prospective study. Data collected from 1751 men, one year post-treatment, have been analyzed and compared between two groups (case-control study). RESULT: The result shows that men with urinary incontinence after RP have less sexual desire than men without urinary incontinence. These men are also less satisfied with the idea of spending the rest of their lives with their sexual problems. CONCLUSION: Men that have undergone RP, especially the ones who have urinary incontinence, experience sexual dysfunction. Nurses need to acknowledge and initiate dialogues with patients and their partners about effects on sexual life after RP. Research concerning men’s sexual desire will help nurses’ knowledge and ability to discuss sexual problems. More studies about men’s reduced sexual desire are necessary.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om och i sådana fall vilka faktorer som unga heterosexuella kvinnor upplevde som begränsande för sin sexualitet. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöktes i denna kvalitativa studie hur dessa deltagare upplevde sin sexualitet utifrån tre huvudområden; sociala strukturer, normer samt psykisk hälsa. Teorin “sexual scripting theory” applicerades på de tre huvudområdena, då paralleller drogs mellan dessa och teorins tre huvudbegrepp “cultural scripts”, “interpersonal scripts” och “intrapsychic scripts”. Resultatet av denna studie visade att patriarkala strukturer, samhällsideal, jämförelser med andra, förväntningar och föreställningar om kvinnans utseende samt beteende var hämmande för deltagarnas sexualitet. Resultatet visade även att det fanns tydliga samband mellan sexualiteten och den psykiska hälsan. Negativa sexuella erfarenheter upplevdes påverka deltagarnas psykiska hälsa och blev hämmande för framtida sexuella upplevelser. Många begränsande faktorer identifierades utifrån resultatet i denna studie och en inblick i deltagarnas förhållande till sin sexualitet utforskades.

Bakgrund: Allt fler människor tillhör gruppen äldre. De går igenom både fysiologiska och psykiska förändringar under sin livstid som kan påverka den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är ett brett begrepp som inkluderar både kroppsliga och känslomässiga aspekter. Syfte: Att beskriva hur personer över 60 år upplever att åldrandet påverkar deras sexuella hälsa. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar med kvalitativ design. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Följande teman presenteras: Ökade barriärer för den sexuella hälsan, Förändrat sexuellt uttryck och Ökad sexuell frihet. Äldre upplever både positiva och negativa förändringar av sin sexuella hälsa. Genom att förhålla sig till dessa förändringar kunde de äldre uppleva att deras sexuella hälsa var fortsatt god, i vissa fall bättre. De upplevde även att åldern kunde medföra en sexuell frihet fri från ungdomens förpliktelser. Slutsats: Sexuell hälsa förknippas starkt med en relation. De som inte har ett sexuellt samliv kan komma att lägga sina sexuella behov åt sidan och anse att den delen av livet är över. Vid ett nytt förhållande kan dock lusten återupplivas. Det finns ett behov att uppdatera synen på den äldre sexuella människan. / Background: An increasing number of people belong to the older age group. They have undergone both physiological and psychological changes during their lifetime which may affect the sexual health. Sexual health is a broad concept that includes both bodily and emotional aspects. Purpose: To describe how people over the age of 60 experience the effects of aging affect their sexual health. Method: A literature review based on eleven articles with qualitative design. The databases CINAHL, Medline and Ageline were used. Data analysis was based on Friberg's five-step model. Result: The following themes are presented: Increased Barriers to Sexual Health, Changed Sexual Expression and Increased Sexual Freedom. Older people experience both positive and negative changes in their sexual health. By addressing these changes, the elderly could experience that their sexual health was still good, in some cases better. They also felt that age could lead to sexual freedom, free of youth's obligations. Conclusion: Sexual health is strongly associated with a relationship. Those who do not have sexual partnership may lay their sexual desire aside and consider that part of life to be over. However, in a new relationship, the desire can be revived. There is a need to update the view of the older sexual person.

Bakgrund: Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas negativt av behandlingar mot bröstcancer samt orsaka lidande. Medicinsk behandling mot bröstcancer orsakar bland annat klimakteriebesvär, trötthet och håravfall, medan kirurgisk behandling kan påverka kvinnornas självbild. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur den sexuella hälsan har påverkats av behandling mot bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet; nedsatt sexuell aktivitet, förändrad kroppsuppfattning och självbild samt relationens påverkan på den sexuella hälsan. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var minskad sexuell lust och smärta vid samlag på grund av vaginal torrhet. Förlust av kvinnlighet till följd av mastektomi var en vanligt förekommande upplevelse hos kvinnorna. En stöttande och förstående partner belystes vara betydelsefullt och främjade deras sexuella hälsa. Konklusion: Kvinnors sexuella hälsa påverkas både mentalt och fysiskt av behandling mot bröstcancer vilket bör uppmärksammas av sjuksköterskor inom alla vårdinstanser. Det är viktigt att sjuksköterskor arbetar utifrån ett patientcentrerat förhållningssätt och anpassar information och stöd efter individuella önskemål och behov för att förebygga sexuell ohälsa. / Background: The sexual health might be negatively affected by breast cancer treatments and cause suffering for women. Medical treatments for breast cancer cause menopausal symptoms, fatigue and hair loss, while surgical treatments might affect women’s body image. Aim: To highlight women's experiences of how their sexual health has been affected by breast cancer treatments. Method: A literature review based on qualitative and quantitative research. Results: Three categories were identified in the result; reduced sexual activity, altered body image and the influence of relationships on the sexual health. The most common side effects that were experienced were reduced sexual desire and pain during sexual intercourse due to vaginal dryness. Loss of femininity as a result of mastectomy was a common experience among these women. It was found that a supportive and understanding partner is important to promote their sexual health. Conclusion: Women's sexual health is affected both mentally and physically by the breast cancer treatments, which should be observed by nurses in all health facilities. It is important that nurses are working from a patient centered approach and adjust information and support to individual requirements and needs to prevent sexual illness.

Bakgrund: Sexualitet är ett grundläggande behov och är starkt kopplat till hälsa, välbefinnande och att vara människa. En sjuksköterskas uppgift är att arbeta utifrån ICN:s etiska koder som är att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa. Kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap för att kunna etablera en mellanmänsklig relation. Dock visar forskning att sjuksköterskor ofta undviker samtal kring sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera om sexualitet med patienter i olika vårdkontext. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom fem huvudkategorier: Sjuksköterskors individuella inställningar styr, Patienters individuella behov avgör, Hinder i organisationen, Oklart vem som bär ansvaret, Behöver ökad kompetens för att ge mod med tolv underkategorier. Slutsats: Organisationen ses som det huvudsakliga hindret för att kommunikation kring sexualitet inte sker, eftersom organisationen inte bidrar med tid, stöd, miljö och riktlinjer. Fördomar och attityder påverkar sjuksköterskor och bidrar även till att kommunikation kring sexualiteten är lågt prioriterad. Sexualiteten anses fortfarande vara ett tabubelagt ämne. / Background: Sexuality is a basic need and is strongly linked to the health, well-being and being a human. A nurse's job is to work from ICN ethical codes is to promote health, prevent disease, alleviate suffering and restore health. Communication is one of the nurse's most important tool to establish an interpersonal relationship. However, research shows that nurses often avoid conversations about sexuality. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of communicating about sexuality with patients in different care contexts. Method: A literature-based study with qualitative approach based on six scientific articles. Results: Five main categories emerged from the analysis: Nurses individual settings control, patients' individual needs will determine, in the Barriers organization, unclear who is responsible, need greater skills to give courage with twelve subcategories. Conclusion: The organization is seen as the main obstacle to communication about sexuality does not happen, because the organization does not contribute time, aid, the environment and guidelines. Prejudices and attitudes affect nurses and also contributes to communication about sexuality is low priority. Sexuality is still considered a taboo subject.