Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analys och tolkning av intervjuerna i syfte att hitta essensen och få fram ett resultat. Förändringen det innebär att bli mamma leder till att den sexuella lusten minskar för flertalet kvinnor. Detta påverkade i sin tur att sexuallivet med partnern minskade i frekvens. En framträdande faktor som påverkade lusten och sexuallivet var trötthet, vilket gjorde att sömnen prioriterades. Kvinnorna kände sig även distraherade av barnets närvaro vid samlag samt att amningen innebar att bröstens syfte förändrades. De flesta kvinnorna upplevde trots allt att mammarollen medfört positiva förändringar för dem själva, hur de såg på sin kropp samt att de fått ett nyvunnet självförtroende. En minskad sexuell lust eller en minskad frekvens av sexuallivet under en period av livet innebar inte att kvinnan upplevde en nedsatt sexuell hälsa. Kvinnorna hade önskat en rakare kommunikation med barnmorskan runt den sexuella hälsan. Det är således av stor vikt att barnmorskor förbättrar sin kunskapsnivå om den kvinnliga sexuella hälsan.Abstract: Historically, much has changed in female sexuality, women have gone from not having any rights at all to in the 1900s getting more and more rights. The brain are important for sexual desire and many factors affect a woman´s desire. Influencing factors on women's desire and intimate sexual relationship after they have given birth include physical, psychological and hormonal. The aim of the study was to describe women's experience of sexual desire and intimate sexual relationship after she has given birth to her first child. The authors have interviewed nine women about their experience of sexual desire and intimate sexual relationship when the child was 9-18 months old, when the woman is believed to have achieved a sense of security in her parental role. A qualitative content analysis with an inductive approach was used in the analysis and interpretation of the interviews in order to find the essence and get a result. The change it means to be a mother leads to a decrease in sexual desire for most women. This in turn affected the intimate sexual relationship with the partner which decreased in frequency. A prominent factor influencing desire and intimate sexual relationship were fatigue, which made sleep a priority. The women also felt distracted by the child's presence during intercourse and that breastfeeding meant that the breasts purpose changed. Most women felt that motherhood after all brought positive changes for themselves, how they viewed their body and that they received a new confidence. A decrease in sexual desire or a decreased frequency of the intimate sexual relationship during a period of life does not mean that the woman experienced decreased sexual health. The women would have preferred a more direct communication with the midwife around sexual health. It is thus very important that midwives improve their level of knowledge about female sexual health. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Forskning visar att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar inte alltid får relevant sexualundervisning som är kopplad till deras sexuella läggning. Studier visar även på att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar har ett riskbeteende när det kommer till sex, att dessa ungdomar hämtar information från pornografin. Homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar är i större utsträckning påverkade av alkohol eller droger när de har sexuellt umgänge. Dessa ungdomar upplever även utanförskap och vågar inte tala om sin sexualitet, vilket kan resultera i att de utsätter sig för risk att skada sig själva. Syfte: Att undersöka det stöd som homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar får gällande sexuell hälsa från skola och skolsköterskor. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats, den genomfördes som en enkätstudie som skapades via Google Form och kunde nås via en länk. Enkäten hade totalt 17 stycken frågor, 15 stycken med fasta svarsalternativ och 2 stycken öppna. Resultat: Ungdomar var mest negativt inställda till skolsköterskans bemötande kring sexuell hälsa och sexuella frågor vilket berodde på skolsköterskans heteronormativa synsätt. Många av homo- och bisexuella ungdomar ansåg att skolan var en viktig del i att kunna erbjuda rätt information om sexuell hälsa. Vissa ungdomar sökte information på egen hand och visste inte ens att de kunde samtala med skolsköterskan om sexuella hälsa. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha mer kunskap för att kunna bemöta ungdomar som identifierar sig som homo- bi- och/eller transsexuella och inte ha ett heteronormativ inställning samt anpassa miljön inne på mottagning som bidrar till öppen klimat för homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar. / Background: Research shows that LGBT youth do not always receive relevant sexual education linked to their sexual orientation. Studies also show that LGBT youth have a risk behavior when it comes to sex, that they get their information from alternative sites that also includes pornography. LGBT youth are more likely to be influenced by alcohol or drugs when they have sexual intercourse. LGBT youth experience exclusion and dare not to talk about their sexuality, which may result in the risk of harming themselves. Aim: The purpose is to investigate the support that gay and transgender youth receive regarding sexual health from school and school nurses. Method: The study had a quantitative approach, it was conducted by a survey that was created through Google Forms and could be accessed through a link. The survey had a total of 17 questions, 15 questions with fixed options and 2 were open.   Results: Young people were most disadvantaged to the school nurse's concerns about sexual health and sexual issues, which was due to the heteronormative approach by the school nurse. Many of the LGBT youths considered that school was an important part of being able to offer proper information on sexual health. Some young people searched for information on their own and did not even know that they could talk to the school nurse about sexual health.   Conclusion: The nurse needs more knowledge to be able to approach adolescence who identify as LGBT and not have a heteronormative attitude as well as adapt the environment at the reception that promotes open climate for LGBT youths.

Bakgrund: Många barn kommer i kontakt med pornografiskt material under sin uppväxt. Pornografi är lättillgängligt och kan påverka beteenden, kroppsideal och föreställningar av sexualitet. Det kan problematiseras utifrån hälsa, jämställdhetssynpunkt och Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter (SRHR). Arbetet med SRHR sker både inom skolan och hälso- och sjukvård. Det finns behov av att prata om pornografi inom det hälsofrämjande arbetet med barn, där skolsköterskan har en viktig roll. Motiv: Tydliga riktlinjer kring hur skolsköterskor bör adressera ämnet saknas. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattning kring att prata om pornografi kan en djupare förståelse fås för de behov, utmaningar och möjligheter som finns och därmed kan en förståelse erhållas för hur arbetet kan utvecklas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattning av att prata om ämnet pornografi i sitt hälsofrämjande arbete. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor inom grundskolan. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera den insamlade datan. Resultat: Skolsköterskorna upplevde det viktigt att prata om pornografi med barn. Att våga prata, vara lyhörd, respektfull och inge förtroende lyftes som viktiga egenskaper för att få barnen att känna sig bekväma i samtalen. Skolsköterskorna ville förmedla en medvetenhet kring ämnet, såsom kritiskt förhållningssätt samt förmedla en annan bild av sexualitet. Det fanns svårigheter i när och hur ämnet skulle börja pratas om. Ett behov av ökad kunskap i ämnet och förståelse för vad barnen möter lyftes. Det upplevdes finnas behov att prata om ämnet kontinuerligt, och samverkan med andra kunde utgöra antingen ett hinder eller en tillgång. Konklusion: Att prata om ämnet pornografi med barn är känsligt och komplext men sågs som viktigt utifrån professionen. Ämnet kan bemötas på olika sätt men det behövs mer kunskap, kontinuitet och god samverkan. Utformning av evidensbaserade arbetsmodeller för samtal om pornografi skulle kunna minska osäkerheten bland skolsköterskorna. / Background: Many children encounter pornography during their childhood. Pornography is easily accessible and may affect behaviours, body ideals and ideas in relation to sexuality. This can be problematised from a health, gender equality and SRHR (sexual and reproductive health and rights) perspective. The work with SRHR is carried out within schools and healthcare, where the school nurse plays an important role. Motive: There is an absence of guidelines on how school nurses should address pornography. By describing school nurses’ perceptions about talking about pornography, a deeper understanding about the existent needs, challenges and opportunities can emerge and enable an appreciation on how to improve the work. Aim: To describe school nurses’ perceptions regarding talking about pornography within their health promoting work. Methods: Semi-structured interviews with nine school nurses were conducted. The data was analysed using qualitative content analysis. Result: The school nurses expressed that it was important to talk about pornography with the children. Courage, confidence, being careful and respectful, was described as valuable qualities in making the children feel more comfortable when discussing pornography. The school nurses wanted to convey a critical approach to pornography, and reveal a different view of sexuality. However, determining when and how the subject should be brought up proved difficult. The school nurses expressed a need for increased knowledge and understanding regarding children's experiences online, as well as a need to address the subject regularly. Cooperation with other professionals in the school could either be an obstacle or an asset. Conclusion: Talking about pornography is complex and sensitive, but it was thought of as important within the profession. The subject can be addressed in different ways but an increased knowledge, continuity and cooperation is required. A formation of evidence based working models for talking about pornography could decrease insecurity among school nurses.

Bakgrund: Sexuell hälsa utgörs av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande. Sjuksköterskan har som uppdrag att främja sexuell hälsa. Depression och ångest är faktorer som kan påverka kvinnors sexuella hälsa. Syftet: Syftet var att beskriva hur sexuell hälsa påverkas hos kvinnor med depression och ångestsyndrom. Metod: Litteraturöversikt med mixad metod användes. Eftersom syftet var förutsättningslöst utfördes studien med induktiv ansats. Till resultatet användes 14 artiklar som granskades, analyserades och presenterades med huvudkategorier och underkategorier. Artiklarna hämtades från tre databaser; Pubmed, Cinahl och psycINFO och genom manuell sökning. Resultat: Huvudfynd i litteraturöversikten utgjordes av fysiska förändringar i form av lägre sexuell tillfredställelse, lust, orgasm och upphetsning. Huvudfynd bestod även av ett påverkat känsloliv och påverkad relationen med partnern. Slutsats: Resultatet visar att kvinnor kan ha lägre sexuell funktion vid depression och ångest. Både fysiska och psykosociala faktorer påverkas hos kvinnorna där några av faktorerna är tillfredsställelse och lust. En viktig del i personcentrerad omvårdnad är ömsesidig respekt för varandras kunskap. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being. The nurse has the task of promoting sexual health. Depression and anxiety are factors that can affect women’s sexual health. Aim: The aim was to describe how sexual health affects in women with depression and anxiety syndrome. Method: Mixed literature review was used. Since the purpose was unconditional, the study was performed with an inductive approach. Where 14 articles were used that have been reviewed, analyzed and presented with main categories and subcategories. The articles were retrieved from three databases: Pubmed, Cinahl and psycINFO and by manual search. Results: The main findings in the literature review consisted of physical changes in form of lower sexual satisfaction, desire, orgasm and arousal. The main findings also consisted of an affected emotional life and an affected relationship with the partner. Conclusion: The results show that woman have lower sexual function in depression and anxiety. Both physical and psychosocial factors are affected in women, where some of the factors are satisfaction and desire. An important part in person-centered care is mutual respect for each other´s knowledge.

Forskning om sexuell hälsa utgår ofta från ett patologiskt perspektiv och sällan belyses att sex kan vara hälsofrämjande. Sexuell nöjdhet är en hälsofrämjande aspekt och kan beskrivas som en individs kognitiva och emotionella attityd gentemot den egna sexuella aktiviteten. Erfarenheter av nära relationer och förmågan att vara närvarande i stunden kan ha betydelse för dessa attityder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan vuxenanknytning, dispositionell mindfulness (dvs tendens att vara medvetet närvarande i vardagen) och sexuell nöjdhet hos svenska universitets- och högskolestudenter. Ett sekundärt syfte var att utvärdera psykometriska egenskaper hos den svenska översättningen av självskattningsformuläret Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ). Totalt 158 respondenter inkluderades i studien efter att via en digital enkät besvarat självskattningsformulären Erfarenheter av Nära Relationer (ENR), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) och SSQ. Resultatet visade att samband förekommer mellan fenomenen samt indikerar att relationen mellan vuxenanknytning och sexuell nöjdhet medieras av dispositionell mindfulness. Resultatet tydde på att SSQ är ett reliabelt mätinstrument. Slutsatsen är att trygg anknytning och högre nivå av dispositionell mindfulness är associerat med högre nivå av sexuell nöjdhet. Lägre nivå av sexuell nöjdhet hos personer med mer anknytningsängslighet och/eller anknytningsundvikande tycks helt eller delvis kunna förklaras av att dessa individer också tenderar att vara mindre medvetet närvarande i vardagen. Resultatet bör utvärderas genom replikering och vidare studier bör undersöka andra aspekter som kan ha betydelse för sexuell nöjdhet. Huruvida mindfulness-baserade insatser skulle kunna ge positiva effekter på sexuell nöjdhet, särskilt för individer med otrygg anknytning, är en fråga för framtida forskning. / Research on sexual health is often based on a pathological perspective and rarely emphasize sex as health-promoting. Sexual satisfaction is one health-promoting aspect that can be described as an individuals’ cognitive and emotional attitudes towards their own sexual activity. Experiences of close relationships and the tendency to be mindful could be of significance to these attitudes.  This study aims to examine the relationship between adult attachment, dispositional mindfulness (i.e., tendency to be mindful in everyday life) and sexual satisfaction. A secondary aim was to evaluate the psychometric properties of the Sexual Satisfaction Questionnaire (SSQ) in Swedish. A total of 158 respondents were included in this study after participating in an online survey containing the self-assessment questionnaires Erfarenheter av Nära Relationer (ENR), Five Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ_SWE) and SSQ. The results showed correlations between the variables and that the relationship between adult attachment and sexual satisfaction appears to be mediated by dispositional mindfulness. The results indicate that SSQ is a reliable scale. In conclusion secure attachment and higher levels of dispositional mindfulness are associated with higher levels of sexual satisfaction. Lower sexual satisfaction among individuals with more attachment anxiety and/or avoidance could be explained by their tendency to be less mindful in everyday life. The results should be evaluated through replication and further studies ought to investigate other aspects that may be of significance for sexual satisfaction. Whether mindfulness-based interventions could have positive effects on sexual satisfaction, especially for individuals with insecure attachment, is an issue for future research.

Syftet med denna studie är att upptäcka och beskriva hur intagna långtidsdömda män upplever att deras sexualitet och sexuella hälsa har påverkats av fängelsestraffet. Jag har undersökt hur dessa män upprätthåller parrelationer. Vilka förutsättningar finns för dessa personer att påbörja en ny relation samt hur upplever de att Kriminalvården arbetar med sexuella frågeställningar? För att besvara syftet med studien har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat sju personer där samtliga avtjänar ett pågående fängelsestraff. Denna masteruppsats vilar på en teoretisk grund som utgörs av Gagnon and Simons skriptteori samt Michel Foucaults analys av makt, institutioner och sexualitet. Resultaten visar på svårigheter för intagna att upprätthålla en relation samt att inleda ett nytt förhållande. Faktorer så som långa avstånd till anstalten, rådande villkor och restriktioner, ekonomiska begränsningar och fängelsestraffets längd angavs som huvudanledningar. Det framkom att Kriminalvården inte aktivt arbetar med frågor som berör sexualitet. Flera personer beskrev snarare policyn på anstalter som begränsar och kontrollerar intagnas sexualitet. Vidare beskriver informanterna hur deras rådande situation har påverkat deras sexuella lust, synen på sin egen sexualitet och maskulinitet. / The purpose of this study is to discover and describe how inmate men experience that their sexuality and sexual health has been affected by the sentence of imprisonment. I have examined how these men maintain intimate partner relationships. What conditions are there for them to start new relationships and how do they perceive the Prison and Probation Service work with sexual matters? To answer the purpose of this study, I have used a qualitative method. I have interviewed seven individuals, all serving a current prison sentence. This master thesis rests on a theoretical framework that consists of Gagnon and Simon’s script theory and Michel Foucault’s analysis of power, institutions and sexuality. The results indicate difficulties for inmates to maintain a relationship and to start a new relationship. Factors such as long distances to the prison, current terms and restrictions, financial limitations and the length of the prison sentence were cited as main reasons. It emerged that Prison and Probation Service does not actively work on issues that concerns sexuality. Several individuals rather described policies that restrict and control the inmates’ sexuality. Further, the informants described how their current situation, has affected their sexual desire, the perception of their own sexuality and masculinity.

Bakgrund: Sexualitet spelar en betydande roll i kvinnors liv genom alla dess faser. Mastektomi är en operation som anses vara den vanligaste behandling vid bröstcancer, där bröstvävnad som innehåller tumören tas bort. Att leva utan bröst eller med ett bröst kan påverka sexlivet. Sjuksköterskans roll vid postmastektomi till kvinnor som lider av sexuell ohälsa är att erbjuda stödsamtal där kvinnorna uppmuntras och vägledas till att lära sig olika strategier för att anpassa sig. På så vis kan fortsatt sexuellt välbefinnande uppnås. Syfte: ​​Att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer.​ Metod: Vår litteraturöversikt inkluderades både kvalitativa och blandad metodforskning men stor fokus låg på kvalitativa forskning. Originalartiklarna granskades och resultaten analyserades sedan. Databaserna som används för att söka fram artiklar är CINAHl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet är indelad i fyra huvudteman: Olika upplevelser av intimitet med sin partner, förändringar i kroppsuppfattning, förlust av kvinnlighet och betydelsen av stöd. Kvinnor som förlorar bröstet efter mastektomi kämpar med sin kroppsuppfattning och känner sig mindre attraktiva och feminina. De upplever en rad av känslor som rädsla, skam och brist på självförtroende. Detta har en betydandepåverkan på deras intima och sexuella liv. Kvinnorna som genomgick bröstrekonstruktion upplever en förbättring på av sin sexuella funktion. Stöd från partner och sjukvården är avgörande för att förbättra kvinnors sexuella hälsa, dock upplever många kvinnor en bristande kommunikation och information från sjukvården. Slutsats: ​​​Det har kommit fram att kvinnorna som genomgick transition från sexuell hälsa till sexuell ohälsa efter mastektomi upplevde utmaningar och svårigheter som påverkade deras intima liv och självbild. Författarna understryker vikten av att erbjuda stöd och mer omfattande information till kvinnor angående deras sexualitet. Det har även kommit fram behovet av ytterligare forskning för att förstå olika åldersgruppers upplevelser, samt de olika kulturella faktorer som kan påverkar sexuell hälsa hos kvinnor. Kvinnors självförtroende och kroppsuppfattning har betydligt påverkats av både självstigmatisering och stigmatisering från deras omgivning. / Background: Sexuality plays a significant role in women's lives through all its phases. Mastectomy is an operation that is considered the most common treatment for breast cancer, where breast tissue containing the tumor is removed. Living without breasts or with one breast can affect sexual life. The nurse's role in postmastectomy for women suffering from sexual dysfunction is to offer support conversations where the women are encouraged and guided to learn different strategies to adapt. In this way, continued sexual well-being can be achieved. Aim: To describe women's experience of sexual health after undergoing mastectomy due to breast cancer. Method: Our literature review included both qualitative and mixed method research, but a large focus was on qualitative research. The original articles were reviewed and the results were then analyzed. The databases used to search for articles are CINAHl Complete and Pubmed. Results: ​​The results are divided into four main themes: Different experiences of intimacy with one's partner, changes in body image, loss of femininity and the importance of support. W​omen who lose their breasts after mastectomy struggle with their body image and feel less attractive and feminine. They experience a range of emotions such as fear, shame and lack of self-confidence. This has a significant impact on their intimate and sexual life. The women who underwent breast reconstruction experience an improvement in their sexual function. Support from partners and the healthcare system is crucial to improving women's sexual health, however, many women experience a lack of communication and information from the healthcare system.​​ Conclusions: ​​​It has emerged that the women who underwent a transition from sexual health to sexual ill health after mastectomy experienced challenges and difficulties that affected their intimate life and self-image. The authors emphasize the importance of offering support and more comprehensive information to women regarding their sexuality. It has also come to light the need for further research to understand the experiences of different age groups, as well as the different cultural factors that can affect sexual health in women. Women's self-confidence and body image have been significantly affected by both self-stigmatization and stigmatization from those around them.​

Bakgrund: ADHD är en förkortning för attention deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att en person ska få diagnosen ADHD behöver flera olika diagnoskriterier uppfyllas. Det första kriteriet är att personen upplever flera olika former av svårigheter med uppmärksamhet och/eller hyperaktivitet och impulsivitet, vilket skapar ett lidandeför personen i minst två olika delar av personens liv, till exempel det privata och det professionella. Personen ska även ha haft symtomen innan 12 års ålder. En del i att ha ett lidande inom det privata kan vara just inom det sexuella och relationella. Tidigare forskning visar på att kvinnor med ADHD kan uppleva en negativa påverkan på sin sexuell lust, orgasm, sexuella funktion och självkänsla utifrån sina funktionshinder. Det finns ett behov av ökad förståelse för dessa frågor, särskilt för kvinnor. Syfte: Undersöka de sexuella och relationsmässiga utmaningar som kvinnor med ADHD upplever i relation till sin diagnos, samt de strategier de använder för att hantera dessa utmaningar. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys identifierades tre huvudteman med två underteman på det första och tredje temat. Resultatet: Det tre huvudteman som identifierades var: ”Att ha en funktionsnedsättning innebär olika funktionshinder”, ”Skapandet av strategier inom det sexuella och relationella" och ”Acceptans behövs hos både personen med ADHD och närstående”. Dessa teman belyser hur respondenternas sexuella och relationella hälsa och självkänsla påverkas av deras ADHD. Särskilt framträdde ett mönster som visade en förändring av utmaningar före och efter diagnos, där acceptans och kommunikation framstår som centrala strategier. Att finna acceptans kunde ske genom mindfulness, tantrasex, terapi eller partner som också bröt mot funktionsnormer. Vidare utforskades påverkan av samhälleliga förväntningar och könsnormer på dessa utmaningar, vilket understryker behovet av anpassat stöd och förståelse inom kliniska sammanhang. Vidare forskning: Förslag på framtida forskning inkluderar longitudinella studier för att undersöka förändringar över tid och undersökningar av hur ADHD-diagnosen påverkar partners sexuella och relationsmässiga hälsa. / Background: ADHD, stands for attention deficit hyperactivity disorder and is a neuropsychiatric disability. For a person to be diagnosed with ADHD, several different diagnostic criteria must be met. The first criterion is that the person experiences various forms of difficulties with attention and/or hyperactivity and impulsivity, which cause suffering for the individual in at least two different areas of their life, such as personal and professional settings. The individual must also have had symptoms before the age of 12. One aspect of suffering in personal life can be within sexual and relational domains. Previous research indicates that women with ADHD may experience negative impact on sexual desire, orgasm, sexual function, and self-esteem due to their disabilities. There is a need for increased understanding of these issues, especially for women. Aim: To investigate the sexual and relational challenges that women with ADHD experience in relation to their diagnosis, as well as the strategies they use to manage these challenges. Method: Through semi-structured interviews and thematic analysis, three main themes with two sub-themes on the first and third theme were identified. Results: The three main themes identified were: "Having a disability entails different impairments," "Creating strategies within the sexual and relational context," and "Acceptance is needed by both the individual with ADHD and their close ones." These themes highlight how respondents' sexual and relational health and self-esteem are affected by their ADHD. Particularly prominent was a pattern showing a change in challenges before and after diagnosis, where acceptance and communication emerge as central strategies. Acceptance could be achieved through mindfulness, tantric sex, therapy, or having a partner who also deviates from functional norms. Furthermore, the impact of societal expectations and gender norms on these challenges was explored, emphasizing the need for tailored support and understanding within clinical contexts. Further research: Suggestions for future research include longitudinal studies to examine changes over time and investigations into how the ADHD diagnosis affects partners' sexual and relational health.

Bakgrund: Vid gynekologisk cancer involveras organ som är relaterade till kvinnlighet och sexualliv. Sjukdomen och behandlingen kan innebära en negativ inverkan på kvinnans sexuella hälsa vilket är en viktig del av livet och kan ha en stor påverkan på livskvalitén. I sjuksköterskans profession ingår att främja och bevara patientens hälsa och därmed sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på en analys av 10 artiklar genomfördes. Resultat: Kvinnor drabbade av gynekologisk cancer upplevde att sjukdomen och dess behandlingar hade påverkan på den sexuella hälsa. Sex teman identifierades, varav brist på information var det mest framträdande. Slutsats: Kvinnor drabbade av gynekologisk cancer upplevde flera hinder för att uppnå en tillfredsställande sexuell hälsa. Det främsta hindret och den gemensamma nämnaren, var bristen på information om hur behandlingar och dess biverkningar påverkade den sexuella hälsan, vilket medförde onödigt lidande och försämrad livskvalité. Klinisk betydelse: En ökad förståelse av kvinnornas upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att tillgodose en omvårdnad innefattande flera aspekter av sjukdomen, såsom sexuell hälsa. På grund av ämnets känsliga natur behöver det lyftas i grundutbildningen för sjuksköterskor, så att studenterna skall bli bekanta med och känna sig bekväma med ämnet så att det ska bli en naturlig del i den kliniska omvårdnaden. PLISSIT-modellen bör implementeras som ett verktyg för sjuksköterskor att använda vid samtal med patienter om sexuell hälsa. / Background: Gynecological cancer involves organs related to femininity and sexual life. The disease and treatment can have a negative impact on the woman's sexual health, which is an important part of life and can have a major impact on quality of life. The nurse´s profession includes promoting and preserving the health of the patient and thus the sexual health. Aim: The aim of this study was to highlight women's experiences of sexual health in gynecological cancer. Method: A literature review was conducted with a qualitative approach based on an analysis of 10 articles. Results: Women suffering from gynecological cancer experienced that the disease and its treatments had an impact on their sexual health. Six themes were identified of which, lack of information was the most prominent. Conclusion: Women with gynecological cancer experienced several obstacles to achieve satisfactory sexual health. The main obstacle and the common denominator was the lack of information on which impact treatments and their side effects had on sexual health, causing unnecessary suffering and impaired quality of life. Clinical suggestions: An increased understanding of women´s experiences can help nurses to meet the care, such as sexual health. Because of the sensitive nature of the topic, the authors consider that it needs to be emphasized in the nursing education, for students to become familiar with and feel comfortable with the topic to become an integrated part of clinical care. The PLISSIT-model should be implemented as an instrument for nurses to use in conversations with patients about sexual health.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Urininkontinens och sexuell dysfunktion är vanligt förekommande efter prostatacancerbehandling. Tidigare forskning har visat att urininkontinens och sexuell dysfunktion försämrar livskvaliteten. Syfte: Att kartlägga vilka typer av rehabilitering som finns för män med prostatacancer gällande sexuell dysfunktion och urininkontinens samt att belysa rehabiliteringsbehov som inte tillgodoses. Metod: Litteraturstudie. Tio vetenskapliga originalartiklar inkluderades; åtta med kvantitativ metod och två med kvalitativ metod. Resultat: Det fanns flera olika typer av bäckenbottenträning för att fysiskt rehabilitera urininkontinens. Bäckenbottenträningen minskade urininkontinensen i samtliga studier. Ett samband mellan minskad urininkontinens efter bäckenbottenträning och en förbättrad livskvalitet hittades. Männen hittade strategier för att psykosocialt anpassa sig till sin urininkontinens. Bäckenbottenträningen gav ingen betydande förbättring av sexuell dysfunktion.  Den psykosociala rehabiliteringen som finns vid sexuell dysfunktion är patientinformation, samtal i vården, gruppterapi, stödgrupper och par-kommunikation. Slutsats: Alla typer av bäckenbottenträning minskade urininkontinensen. På grund av den emotionella och sociala påverkan som urininkontinensen har kvarstår ett behov av psykosocial rehabilitering. Ingen evidens hittades för att bäckenbottenträning förbättrar sexuell dysfunktion. Mer forskning efterfrågas för att hitta fysiska rehabiliteringsmetoder vid sexuell dysfunktion. Psykosocial rehabilitering hjälpte männen att anpassa sig till den sexuella dysfunktionen. Dock finns ett behov av ett sammanställt program med olika typer av psykosocial rehabilitering som alla prostatacancerpatienter kan erbjudas. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer in Sweden. Urinary incontinence and sexual dysfunction are the general problems caused by prostate cancer treatment. Previous research has shown that quality of life is affected by urinary incontinence and sexual dysfunction. The aim: To review available rehabilitation in urinary incontinence and sexual dysfunction for men with prostate cancer, and to find rehabilitation needs that were not met in these men. Method: Literature review. Ten articles were included; eight quantitative and two with qualitative method. Results: Several types of pelvic floor muscle training were found to physically rehabilitate urinary incontinence. Pelvic floor muscle training improved urinary incontinence in all studies. A correlation between improved urinary incontinence after pelvic floor muscle training and higher quality of life was found. The men found strategies to psychosocially adjust to urinary incontinence. Pelvic floor muscle training was not effective in rehabilitating sexual dysfunction.  Patient information, consultations, group therapy, support groups and spousal communication was found to be psychosocial rehabilitation methods of sexual dysfunction. Conclusion: All pelvic floor muscle training decreased urinary incontinence. Because of the emotional and social impact of urinary incontinence a need for psychosocial rehabilitation remains. No evidence supports that pelvic floor muscle training improves sexual dysfunction. More research is required in finding physical rehabilitation methods for sexual dysfunction. Psychosocial rehabilitation helped the men to adjust to sexual dysfunction. But there is a need to assemble a program consisting of several types of psychosocial rehabilitation that can be given to all prostate cancer patients.