Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

Förlossningen är en omtumlande upplevelse i en kvinnas och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossningen, men även att ha kunskap gällande komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar bland annat handläggandet av en postpartumblödning. Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet i världen och tenderar att öka i västvärlden. Forskning visar att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och kan skapa sexuell och reproduktiv ohälsa hos de drabbade kvinnorna. Syftet med studien var därför att beskriva kvinnors upplevelser av en stor primär postpartumblödning i samband med vaginalförlossning. På så vis ökar kunskapen vilken kan öka förutsättningarna för barnmorskor att bidra med en ökad sexuell och reproduktiv hälsa för dessa kvinnor. Individuella intervjuer med åtta kvinnor genomfördes. Kvinnorna var mellan 27 till 39 år och förlösta mellan sex veckor till sex månader före intervjutillfället. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för genomförandet. I resultatet framkom de tre kategorierna: en känsla av utsatthet, sorg över försening av anknytning och en känsla av trygghet. Studien visade att kvinnorna upplevde utsatthet och sorg. För att kvinnorna skulle känna trygghet under förlossningen var det viktigt att de fick information, förtroende för och stöd från barnmorskorna. Detta fick kvinnorna att känna tacksamhet till vårdpersonalen och sjukvården.

No description available.

No description available.

Univ., Diss./96--Heidelberg, 1995.

Diss.--Vollst. zugl.: Univ. of New South Wales. / Includes bibliographical references (p. 261-282) and index.

Freie Univ., Diss.--Berlin, 2000.

<p>Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.</p>

No description available.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen bland kvinnor globalt. Cancerdiagnosen, kirurgiska ingrepp, kemoterapi, strålning och hormonella behandlingar kan orsaka livslånga förändringar i patientens sexuella hälsa. Syfte: Belysa kvinnors psykologiska upplevelser kring sin sexuella hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie var konstruerad av 11 artiklar från två databaser. Sex kvalitativa, tre kvantitativa och två mixad-metod artiklar. Artiklarna analyserades och granskades. Skillnader och likheter identifierades och ett resultat sammanställdes. Resultat: I studiens resultat framkom att majoriteten av kvinnor med bröstcancer upplevde försämrad sexuell hälsa, negativ kroppsbild, påverkad parrelation, känslomässig påverkan i samband med diagnos och behandlingsamt kunskapsbrist relaterat till sexuell rehabilitering som resulterade i fem kategorier. Slutsats: Studiens resultat synliggjorde flera psykologiska aspekter som kvinnor med bröstcancer kunde uppleva kring sin sexuella hälsa. Bröstcancerns diagnos och behandlingar bidrog till försämrad upplevd sexuell hälsa, mer sexuell stress och försämrat sexliv. Den ändrade kroppen var svår att acceptera eftersom det fanns en önskan att både känna sig och verka ”normal”. Många kvinnor fruktade en negativ reaktion av sin partner, vilket oftast uteblev. Bröstcancer kunde även lyfta positiva aspekter i parrelationer. Det fanns ett behov av kunskap om sexuell rehabilitering samt hur operation och behandlingen kunde påverka kroppsbilden