Sedan Brundtlandsrapporten presenterades 1987 har begreppet hållbar utveckling tagit stora steg. Det ökade intresset ledde i början av 1990-talet till miljöredovisningen och i mitten av 1990-talet till social redovisning. Under tidigt 2000-tal fokuserades det istället på Triple Bottom Line för att även inkludera den ekonomiska aspekten. Ansvarsfrågan har sedan dess växt och förväntningarna på att företagen skall ta ansvar för en hållbar utveckling har ökat. Trycket har ökat på företag att hållbarhetsredovisa. Sveriges regering beslutade 2007 att samtliga statliga bolag skall hållbarhetsredovisa enligt GRI. Även ett EU-direktiv är på väg. Detta tvingar privatägda börsnoterade bolag med fler än 500 anställda att hållbarhetsredovisa för räkenskapsåret som inleds efter den 31 december 2016. Fram till dess och än idag är dock hållbarhetsredovisningen en frivillig handling för privatägda bolag.Det finns inget krav på privata bolag att hållbarhetsredovisa och inget tvingande ramverk. Studiens syfte är därför att undersöka varför privatägda bolag hållbarhetsredovisar och hur GRI upplevs som hjälpmedel ur företagsperspektiv. Studien blickar även mot hållbarhetsredovisningens framtid.För att nå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ metod för att skapa oss en djupare förståelse för området. Uppsatsens syfte kommer uppfyllas genom intervjuer med representanter från fem svenska privatägda bolag och med hjälp av de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Studiens teoretiska referensram består av intressent-, legitimitets- och signalteorin.Slutsatsen vi finner är att företagen redovisar för att på ett transparent sätt visa hur de arbetar och tar ansvar för en hållbar utveckling. Studien visar att företagen redovisar för sina intressenter och att en efterfrågan finns på dessa frågor, vilket gör att intressentteorin inte kan uteslutas. Samtidigt anser vi att det ur företagssynpunkt är ett sätt att visa att de arbetar i linje med samhällets normer och värderingar, vilket kopplas till legitimitetsteorin. Vidare finner vi att det kan minska informationsasymmetrin mellan företag och intressent. Studien visar att vi inte kan bortse från någon av de utpekade teorierna. Däremot visar studien att intressent- och legitimitetsteorin på ett mer omfattande sätt än signalteorin kan förklara varför företagen hållbarhetsredovisar. / Since the Brundtland Commission was presented in 1987, the concept of sustainable development has taken large steps. The increased interest resulted in the early 1990s to the environmental reporting and in the mid-1990s to the social reporting. During the early 2000s the focus switched to the Triple Bottom Line to include the economic aspect as well. The issue of responsibility has grown and the expectations that companies should take responsibility for sustainable development have increased. Pressure has increased on companies to report sustainability. The Swedish government decided in 2007 that all state-owned companies have to use sustainability reporting according to GRI. An EU-directive is on the way. This also includes the privately owned listed companies with more than 500 employees to report sustainability for the fiscal year that begins after December 31, 2016. Until then, and even today, the sustainability report is a voluntary act of privately owned companies.There is no requirement for private companies to report sustainability and no mandatory framework. This study aims to investigate why privately owned companies establish sustainability reporting and how GRI is perceived as guidance from the business perspective. The study also looks towards the future of sustainability reporting.To reach the study’s purpose, we use a qualitative approach to create a deeper understanding of the area. The essays purpose will be fulfilled by interviews with five Swedish private companies and with the help of the selected companies’ sustainability reports. The study’s theoretical framework consists of stakeholder theory, legitimacy theory and signal theory.The conclusion that we find is that companies’ report these issues is to transparently show how they work and take responsibility for a sustainable development. The study shows that the companies reports to their stakeholders and there is a demand to report these questions, which tells us that we can’t ignore the stakeholder theory. At the same time through the companies perspective it’s a way to show that they act in line with the society’s norms and values, which connects to the legitimacy theory. Furthermore we find that it can reduce the information asymmetry between company and stakeholder. The results shows that we can´t exclude any of the examined theories to explain why companies report sustainability. However the study shows that the stakeholder-, and legitimacy theory, in a more extensive way than the signaling theory. can explain why companies report sustainability.Note that the study is written in Swedish

Det finns ett växande intresse för konceptet hållbarhet i samhället, vilket även avspeglar sig i hur forskningen utvecklas. Det går att se att nya studier kontinuerligt upprättas med fokus på hur hållbarhet påverkar alltifrån oss som individer till samhället som helhet. Denna utveckling inom forskningen har genererat en uppsjö av intressanta slutsatser under det senaste decenniet. Trots det finns fortfarande vissa kunskapsluckor i vetenskapen. Studien har därför använt en av dessa identifierade luckor som utgångspunkt för arbetet.  Tidigare forskning har undersökt frågan om hur sambandet ser ut mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy. Benlemlih (2019) undersökte detta på en amerikansk population, samt Samet och Jarboui (2017) undersökte detta på en europeisk population. Till skillnad från den tidigare forskningen har den svenska marknaden en uppsättning säregna karaktärsdrag. Bland annat är landet rankat som ett av världens mest hållbara länder, samtidigt som landets företag förväntas ha en lägre nivå på sin utdelningspolicy. Dessa karaktärsdrag kan innebära ett antagande om att den svenska marknaden skiljer sig från tidigare forskningsresultat i frågan om hur sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy ser ut. Studien har mot bakgrund av detta undersökt sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy med svenska stora aktiebolag som population. Författarna tror sig kunna bidra med en förbättrad förståelse för ett redan utforskat ämne genom att på detta sätt fokusera på en mer specifik del av tidigare forskningsfrågor.  Studien har använt sig av ett datamaterial från Thomson Reuters Eikon som sträcker sig över tidsperioden 2010 till 2019. För att definiera och kvantifiera hållbarhet har företags ESG-betyg använts, och för att definiera och kvantifiera utdelningspolicy har företags direktavkastning och utdelningsgrad använts. För att åskådliggöra hur sambandet ser ut för stora svenska aktiebolag har studien använt ett kvantitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av en paneldata regression har studiens frågeställning kunnat besvaras. Studien har genom statistiska hypotesprövningar, och en teoretisk argumentation kring de tre teoretiska utgångspunkterna agentteorin, signalteorin och intressentmodellen skapat en bättre bild över sambandet mellan ESG och utdelningspolicy. Studien kunde påvisa ett icke-signifikant resultat för sambandet mellan ESG och utdelningspolicy, vilket indikerar att det inte förekommer en relation mellan variablerna.  Resultatet har diskuterats, och i ett försöka att förklara detta har de tre teoretiska utgångspunkterna använts. Utifrån detta finner studien att intressentmodellen och signalteorin håller till viss del, medan agentteorin förkastas. Slutsatsen lyder att stora svenska aktiebolag inte kompenserar sina aktieägare för hållbara investeringar, utan företagen följer istället en förutbestämd utdelningspolicy. / There has been a growing interest in the concept of sustainability in society, which is also reflected in how the research develops. It can be seen that new studies are continuously established with focus on how sustainability affects everything from us as individuals to society as a whole. Over the past decade this development in research has generated many interesting conclusions. Despite this, there’re still some knowledge gaps. The study has therefore used one of these identified gaps as the starting point for this study. Previous research has examined the question of what the connection is between sustainability and dividend policy. Benlemlih (2019) examined this in an American setting, and Samet and Jarboui (2017) examined this in a European setting.  Unlike the already examined settings the Swedish market has a set of distinctive characteristics. Among other things, the country is ranked as one of the world's most sustainable countries, while the companies in the county are expected to have a low level of dividend. These characteristics may involve an assumption that the Swedish market differs from previous research results in the question of what the connection between sustainability and dividend policy looks like. Against this background, the study examined the relationship between sustainability and dividend policy with Swedish corporations as  population. The authors believe they can contribute to an improved understanding of an already explored topic by focusing on a more specific part of previous research questions. The study used data from Thomson Reuters Eikon that spans over the period 2010 to 2019. ESG has been used to define and quantify sustainability, further on has dividend yield and dividend ratio been used to define and quantify dividend policy. To illustrate what the connection looks like for Swedish corporations, the study used a quantitative approach. The study's research-question could be answered by using panel data regression. Through statistical hypothesis tests, and a theoretical argumentation around the three theoretical points of departure, the agent theory, the signal theory and the stakeholder theory has created a better picture of the connection between ESG and dividend policy. The study was able to demonstrate a non-significant result for the relationship between ESG and dividend policy, which indicates that there is no relationship between the variables. The results have been discussed, and in an attempt to explain it, the three theoretical theories have been used. Based on this, the study finds that the stakeholder theory and signal theory hold to some extent, while the agent theory is rejected. The conclusion is that Swedish corporations  do not compensate their shareholders for sustainable investments, instead the companies follow a predetermined dividend policy.

Inledning: Inom finansmarknaden där en handelsplats för värdepapper finns är IPO ett omtalat ämne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag på börsen som tidigare varit privatägd och dess avkastning på aktien. Vidare är prissättningen på aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan många år tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillväxter. Syfte: Syftet är att undersöka om det ekonomiska läget påverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen. Metod: Genom beräkningar av introduktionspriserna i jämförelse med stängningskurserna på noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen får man fram aktiekursernas utveckling. Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorin Resultat: Undersökningens resultat visade på att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive låg ekonomisk tillväxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillväxt hade endast 0,1 % högre avkastning än de företag som noterade sig under en låg ekonomisk tillväxt. Detta tyder på att det ekonomiska läget inte påverkar noteringar avsevärt. / Introduction: Within the financial market where there is a trading place for securities, IPO is a well discussed topic. The fascination lies on the introduction of a company on the stock market that was earlier privately-owned and its return on the share. Furthermore the pricing of the shares and the timing for listings are interesting aspects that have been studied many years back. Hence, this essay will examine how the share prices for the listing companies have developed through different economic growth. Purpose: The purpose is to examine if the economic situation affects the share prices outcome during a listing and moreover, to see how they have developed on the listing day and 30 days after the listing. Method: By comparing the calculations of the introduction prices to the closing prices on the listing day and 30 days after the listing, this essay will examine the share prices development that occurs. Theoretical framework: The efficient market hypothesis and the signaling theory. Results: The results of the examination showed that the difference between companies is very small, regardless of the economic growth at the time they got listed. Companies that got listed during a higher economic growth had only a 0.1 % higher return than companies that got listed during a lower economic growth, which suggests that the economic situation does not affect the listings significantly.

Organisationer tycks investera allt mer i anställningsförmåner för att locka och bevara medarbetare i takt med att konkurrensen om kompetens hårdnat. Denna studie syftar till att skapa en förståelse för varför medarbetare uppskattar förmåner, hur detta skiljer sig mellan yngre och äldre medarbetare och förmåners relation till upplevt organisatoriskt stöd. De primära teoretiska utgångspunkter som använts för att kunna förklara respondenternas upplevelser om förmåner är egenintresseteorin, signaleringsteorin, Williams et al:s. tre dimensioner och Eisenbergers et al.:s tankar om upplevt organisatoriskt stöd. För att fånga medarbetarnas upplevelser har vi genomfört tolv djupgående kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att medarbetarnas egna intresse är den viktigaste bakomliggande orsaken till varför de uppskattar förmåner, även om vissa medarbetare också upplever ett signaleringsvärde. Det fanns delade meningar huruvida förmåner ledde till organisatoriskt stöd. Av studien går det att tyda att upplevt organisatoriskt stöd från förmåner påverkas av hur givet medarbetare anser att det bör vara för arbetsgivaren att erbjuda förmåner. Vi fann även vissa tecken på att äldre medarbetare upplevde ett starkare signaleringsvärde från förmåner än de yngre. Slutligen fanns det även indikatorer på att individers livsfaser kan förklara flera skillnader mellan deras upplevelse av förmåner och upplevt organisatoriskt stöd.

Syftet med studien är undersöka hur förvärvsmetoden påverkar de uppköpande företagens abnormala avkastning på kort sikt, samt utröna huruvida företagens branschtillhörighet har en betydelse för reaktionen. I studien tillämpas tre teorier och flertalet tidigare forskningar som är av relevans för studien. De teorier som nyttjas är olika former av förvärv, effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Denna studie utförs av en kvantitativ och komparativ ansats med hjälp av en eventstudie där 64 företagsförvärv observerats. Förvärven är uppdelade på 4 olika branscher och fördelade inom tillvägagångssätten aktie- och inkråmsförvärv. Dessa förvärv har undersökts under en elvadagarsperiod, fem dagar innan till och med fem dagar efter offentliggörandet. Den insamlade sekundärdata som bearbetats har erhållits från Nasdaq OMX, Google Finance och databasen Zephyr. Resultaten enligt denna studie förmedlar om att ett inkråmsförvärv är att föredra i jämförelse med aktieförvärv, detta med undantag för företag i sällanköpsvarubranschen som gynnas av ett aktieförvärv. Det går även att urskilja hur hälsovårdsbranschen är den bransch som gynnas mest vid offentliggörande av företagsförvärv, sett till den abnormala avkastningen. / The purpose of the study is to examine how the acquisition method affects the purchasing companies’ abnormal returns in the short term, and to ascertain whether the companies’ industry affiliation has an impact on the reaction. The study applied three theories and a number of previous researches that are of significance to the study. Theories used are different forms of acquisitions, the efficient market hypothesis and the signal theory. This study was made by a quantitative and comparative approach using an event study where 64 acquisitions were observed. The acquisitions were divided into four different industries and distributed in the approaches of share- and asset acquisitions. These acquisitions have been observed during an eleven-day period, five days before to five days after publication. The collected secondary processed data has been collected from Nasdaq OMX, Google Finance and the database Zephyr. The results according to this study conveys that an acquisition of asset is preferable in comparison with the acquisition of shares, except for companies in the consumer discretionary sector as seen benefits from an acquisition of shares. It is possible to discern how the healthcare sector is the one that benefits most in the publication of an acquisition, in terms of the abnormal returns.

Purpose: The study aims to examine how real estate companies have implemented, and how they report on, ther work with the 2030 Agenda and the SDGs in their sustainability report. Theory: The study is based on the theory of legitimacy, the stakeholder theory, the signal theory and the neo-institutional theory. Method: The study was conducted with a qualitative method through content analysis of companies’ sustainability reports. The study adopted a deductive approach by building on previous research. The sample consisted of Swedish listed real estate companies that report according to GRI. The measurement of implementation was based on Schramades 4 phases of implementation. Result: 100% of the companies studied have implemented the SDGs in their sustainability report. The majority report their work only in the sustainability section. The average phase of implementation the companies are in is 2.7 out of 4. All companies prioritized goal 7 closely followed by goal 11 and 8. The companies reported on average 8,3 of the SDGs. Conclusion: The companies have an interest in presenting their work with the SDGs, but they are not fully implemented in the companies sustainability reports. As the majority of the companies are in phase 2, where they only include Agenda 2030 and the SDGs in their accounts and do not report measurably on their contribution, this indicated that there is a greater interest in making stakeholders and society happy and seem legitimate than t actually contribute to fulfillment, The study’s conclusions support previous research and contribute to the confirmation of the signal theory.

Studier visar på att företag väljer att underprissätta sina aktier vid en börsnotering, det vill säga att aktiens pris fastställs till lägre än vad det verkliga värdet är för att locka icke informerade investerare och för att säkerställa full täckningsgrad. Graden av underprissättning varierar beroende på om det är en het eller kall period av börsnoteringar. Tidigare forskning har främst studerat börsnoteringars prestation ur ett långsiktigt perspektiv där börsnoteringar generellt presterar sämre än marknaden. Ett fåtal studier har även undersökt börsnoteringars utveckling på kort sikt, där noteringarna i stället visar på positiv prestation. Med ett ökat allmänt intresse för börsen de senaste åren och även en markant ökning i antalet genomförda börsintroduktioner så fann författarna till studien ett forsknings gap på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida antalet börsintroduktioner på marknaden påverkar finansiell prestation på kort sikt, mätt i aktiekursutveckling. Studien undersöker genomförda börsnoteringar på marknadsplatsen Nasdaq Stockholm och handelsplattformen First North under perioden2012–2021. För att undersöka om antalet börsnoteringar har någon påverkan på finansiell prestation så klassificerades perioder av börsnoteringar som antingen heta, normala eller kalla. Studiens syfte utmynnade i två forskningsfrågor och den huvudsakliga forskningsfrågan lyder: Har antalet börsintroduktioner på marknaden någon påverkan på deras kortsiktiga finansiella prestation? Den sekundära forskningsfrågan lyder: Vilken av noteringsperioderna het och kall ger högst avkastning på kort sikt? Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats, således är syftet inte att generera nya teorier utan i stället använda befintliga teorier som är relevanta för ämnesområdet. Studien utgår från tre teorier, vilka är den effektiva marknadshypotesen, Winner’s Curse och signalteorin, där den effektiva marknadshypotesen är den primära teorin för studien som legat till grund för hypotesprövningar. Winner’s Curse och signalteorin har fungerat som komplement och har använts som stöd för de diskussioner som förts i studiens analyskapitel. Resultatet påvisar att det finns skillnader i den genomsnittliga abnormala avkastningen mellan heta och kalla perioder vilket kan tyda på att antalet har en påverkan, men dessa skillnader kunde inte statistiskt säkerställas. Resultatet visade att den genomsnittliga abnormala avkastningen för heta perioder var 4,034 % och för kalla perioder 0,349 %. Detta resultat besvarar forskningsfråga två, där heta perioder genererar högst abnormal avkastning på kort sikt. Eftersom resultaten inte gått att statistiskt säkerställa finner studien inga bevis mot den effektiva marknadshypotesen i sin svaga och semistarka form. I studiens robusthetstest undersöktes också om det fanns skillnader mellan de två inkluderade listorna Nasdaq Stockholms och First Norths genomsnittliga abnormala avkastning. Det uppmättes statistiskt signifikanta skillnader, där signifikansnivån var satt till 5 %, vid det tillfället då robusthetstesterna genomfördes. Det resultatet finner stöd för att avfärda den effektiva marknadshypotesen, även i sina svagare former, där skillnaderna till viss del kan förklaras utifrån signalteorin och Winner’s Curse.

Syftet med denna studie är uppdelat i två aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrån IT-företags rapportering av IK genom årsredovisningen. För det andra avser vi att genom vår studie ge ett metodbidrag till forskningen på IK-området genom att visa hur kategorisering med hjälp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan användas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur incitament för rapportering av IK reflekteras i IT-företags årsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material från årsredovisningar har kategoriserats utifrån en nyskapad modell bestående av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen är starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier från forskare inom IK-området, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån fyra teoretiska analysperspektiv. Dessa fyra perspektiv är intressentteorin, legitimitetsteorin, signalteorin och IC disclosure motivations. Studien är utformad som en kvalitativ innehållsanalys och empirisk data i studien utgörs av årsredovisningar från åtta bolag i IT-branschen listade på marknadsplatsen Nasdaq OMX Nordic Stockholm (Stockholmsbörsen).Resultatet av studien visar att det kan finnas olika incitament för företag att kommunicera sitt IK genom årsredovisningen beroende på vilken teori som används som analysperspektiv. När det gäller intressentteorin kan företagens incitament i stor utsträckning ta sin utgångspunkt i intresset att kunna bedöma företagets risknivå. Utifrån legitimitetsteorin skulle ett incitament bakom rapportering kunna vara att visa att företaget använder sina resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Signalteorin kan erbjuda en möjlighet för företagen att skicka positiva signaler till marknaden även om önskan att inte lämna för mycket information till konkurrenter kan sätta vissa begränsningar. Utifrån modellen för IC disclosure motivations förefaller företagen ha incitament att använda kommunikationen av IK genom årsredovisningen som ett medel för att bland annat stärka sina varumärkens position bland sina intressenter. / Program: Civilekonomprogrammet

Reformen för frivillig revision genomfördes med syfte att möjliggöra valfrihet för revisionsfrågan utefter småföretagens egna behov och resurser. Trots att reformen genomfördes för över ett decennium sedan är forskarna fortfarande oense om effekterna av den avskaffade revisionsplikten. Det senaste åren har debatten kring återinförandet av revisionsplikten varit aktuell där argumenten bakom återinförandet baseras på den ökade ekonomiska brottsligheten och minskade lönsamheten hos de bolag som valt bort revisionen. Även de olika fördelar som revisorns kompetens och legitimitet som skapar trygghet för företagens intressenter är argument för återinförandet av revisionsplikten. Denna studie bidrar med en ökad förståelse och vägledning för småföretag i valet om frivillig revision. Syftet med denna studie är därför att undersöka om reformen för frivillig revision har påverkat konkursrisken hos svenska aktiebolag, samt om det finns andra finansiella faktorer som kan påverka småföretagens långsiktiga överlevnad. Syftet besvaras med utgångspunkt i tre teorier: legitimitetsteori, informationsasymmetri och signalteori, som dessutom utgör en del av den teoretiska referensramen. Den kvantitativa studien utvecklar hypoteser genom teorierna och den tidigare forskningen. Dessa ligger till grund för dataanalysen som sker genom logistisk regression för att skapa en konkursprognostiseringsmodell. Datamaterialet som undersökts består av sekundärdata genererad från Retriever Business av småföretag i Västra Götaland under period 2019. Studiens resultat visar att det finns ett signifikant negativt samband mellan revisorn och konkursrisk. Studien visar därmed att revisorn har en effekt på konkursrisken, även om det är svårt att fastställa den exakta påverkan som revisorn har på konkursrisken. Resultatet ger trots det indikationer på att återinförande av revisionsplikten skulle gynna såväl småföretagare som myndigheter och bidrar på så sätt med stöd till debatten om återinförandet av revisionsplikten. / The reform for voluntary audit was implemented with the aim of enabling freedom of choice regarding audit matters based on the needs and resources of small businesses. Despite the reform being implemented over a decade ago, researchers are still divided on the effects of abolishing the mandatory audit requirement. In recent years, there has been a debate on reintroducing the mandatory audit requirement, with arguments based on increased economic crime and decreased profitability among companies that have opted out of audits. The various advantages of the auditor's expertise and legitimacy in providing security for stakeholders are also arguments for the reintroduction of the mandatory audit requirement. This study contributes to a better understanding and guidance for small businesses in the decision-making process regarding voluntary audits. Therefore, the purpose of this study is to examine whether the reform for voluntary audit has influenced the bankruptcy risk of Swedish limited liability companies and to identify other financial factors that may affect the long-term survival of small businesses. The purpose is addressed based on three theories: legitimacy theory, information asymmetry, and signaling theory, which also form part of the theoretical framework. The quantitative study formulates hypotheses based on these theories and previous research. These hypotheses form the basis for data analysis using logistic regression to create a bankruptcy prediction model. The data analyzed consist of secondary data generated from Retriever Business on small businesses in Västra Götaland during the period 2019. Therefore, this study is written in Swedish. The study's results show a significant negative correlation between the auditor and bankruptcy risk. Thus, the study demonstrates that the auditor has an effect on bankruptcy risk, although it is difficult to determine the exact impact of the auditor on bankruptcy risk. In spite of that, the results provide indications that reintroducing the mandatory audit requirement would benefit both small business owners and authorities, thus offering support to the debate on reintroducing the mandatory audit requirement.

Bakgrund & problem: CSR, Corporate Social Responsibility, är sedan länge ett väl utforskat område, både i Sverige och internationellt, där många tidigare studier behandlar dess koppling till finansiell prestation, framförallt inom stora företag. Ett område som är relativt outforskat är CSR inom idrottsvärlden och vidare inom fotboll, framförallt ur en svensk kontext. I vilken utsträckning engagerar sig svenska fotbollsföreningar i CSR-relaterade aktiviteter och vilken effekt har det för deras prestation? Syfte: Syftet med studien är att testa och förklara CSR-engagemangs påverkan på svenska fotbollsföreningars HR- och sociala prestation samt om organisationsstruktur i termer av formaliserings-, centraliserings- och komplexitetsgrad påverkar detta samband. Vidare är det praktiska syftet att bidra med vägledning för hur svenska fotbollsföreningar kan arbeta med CSR-engagemang för att uppnå en högre prestation. Avsikten är att belysa och förklara kopplingarna mellan CSR-engagemang, prestation och organisationsstruktur och på så sätt fylla det gap som existerar inom forskningsområdet. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats och tvärsnittsdesign. Insamlande av data har skett genom utskick av en enkät och studiens urval består av 223 fotbollsföreningar från Allsvenskan till Division 2. Slutsatser: Studiens resultat visar tydligt att CSR-engagemang påverkar såväl HR- som social prestation positivt inom svenska fotbollsföreningar. Vidare tyder resultatet på att organisationsstruktur i termer av formaliserings- och centraliseringsgrad samt komplexitet hierarki inte påverkar detta samband. Däremot finns det, trots viss osäkerhet i resultaten, en påverkan av komplexitet socialt kapital i relationen mellan CSR-engagemang och HR- prestation. / Background & problem: CSR, Corporate Social Responsibility, is since long ago a well explored area, both in Sweden and internationally, where many previous studies deal with the connection to financial performance, especially in large companies. An area which is relatively unexplored is CSR within the sports industry and further on within football, especially from a swedish context. To which extent do swedish football clubs engage in CSR-related activities and what effect does it have on their performance? Purpose: The purpose of the thesis is to test and explain the impact of CSR-engagement onswedish football clubs’ HR- and social performance and if organizational structure in terms of formalization, centralization and complexity affects this relationship. Furthermore, the practical purpose is to contribute with guidance on how swedish football clubs can work with CSR- engagement in order to accomplish a higher performance. The intent is to highlight and explain the connections between CSR-engagement, performance and organizational structure and thus fill the gap that exists within the research area. Method: The thesis is based on a quantitative research strategy with a deductive research approach and cross-sectional design. Data collection has been done by sending out a survey and the selection of the thesis consists of 223 football clubs from Allsvenskan to Division 2. Conclusions: The result of the study clearly shows that CSR-engagement positively affects both HR- and social performance in Swedish football clubs. Furthermore, the result indicates that organizational structure in terms of formalization, centralization and complexity hierarchy does not affect this relationship. However, despite some uncertainty in the results, there is an impact of complexity social capital in the relationship between CSR-engagement and HR- performance.