Denna studie handlar om den matematiska strategin bar modeling som är tagen från undervisingen i Singapores skolor. Syftet med studien är undersöka om bar modeling fungerar som matematisk strategi och hur eleverna upplever arbetssättet. Utöver att studera metoden i praktiken studeras också hur lärarna uppfattar bar modeling.        För att studera bar modeling och vad lärare har att säga om arbetssättet har två metoder använts; fem observationer av elevgrupper och fem intervjuer med lärare. Detta för att ta reda på elevernas respektive lärarnas uppfattning om metoden.     Resultatet i studien visar att lärarna är överrens om att bar modeling mycket väl kan hjälpa många elever vid problemlösningar. Alla lärare ser det simpla sättet att förenkla svåra och komplicerade matematiska problem som metodens största fördel. Observationerna av elevgrupperna visade att metoden underlättade processen av att lösa problemet när uppgifter var matematiskt utmanande. Något lärarna såg som en nackdel är att det kan vara svårt att få med en hel skola eller i alla fall sitt arbetslag att börja arbeta med den nya metoden. Vidare visade också resultatet från observationerna att metoden gav ett bra stöd vid problemlösningar som är mer utmanande rent kunskapsmässigt.

Singapore Math är ett undervisningssätt i matematik som bygger på hur matematikundervisningen sker i Singapore. Studien belyser hur några lärare i den svenska grundskolan upplever att införandet av Singapore Math har ändrat deras sätt att undervisa i matematik och hur de upplever att elevernas aktiva deltagande påverkas av modellen. De teoretiska utgångspunkter som studien bygger på är matematikämnet och dess läroplan i Singapore samt Lev Vygotskijs sociokulturella synsätt på lärande. I studien gjordes sju kvalitativa intervjuer med lärare i den svenska grundskolan och intervjumaterialet analyserades tematiskt. Resultaten visar att samtliga lärare ser problemlösning som en central del i sin undervisning med Singapore Math och att alla lärare upplever ett ökat aktivt deltagande hos eleverna efter införandet av modellen. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser sig lägga ned mer, men inte mycket mer, tid på planeringsarbete efter införandet av modellen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad Singaporemodellen innebär och vadsom är karakteristiskt för modellen. För att vi skulle kunna göra en kunskapsöversikt valde viatt fördjupa oss i Singapores matematikhistoria och vad som karakteriserar modellen. Eftersomdet i Sverige saknas relevant forskning om Singaporemodellen var det aktuellt för oss att se hurandra länder har gjort och med hjälp av det skapa en bild av vad modellen kan ha för betydelsei den svenska skolan.Vår digitala bakgrundsundersökning i sökmotorerna ERIC via Ebsco och GoogleScholar, resulterade i en variation av vetenskapliga artiklar som vi valde ut för att jämföra ochanalyseras. Resultatet av våra vetenskapliga artiklar gav en förståelse för hur Singaporesutbildningssystem i matematik är uppbyggt och hur man ständigt håller en hög standard på sinutbildning. Forskningsresultaten från andra länders implementering av Singapores matematikhar gett framgångsrika effekter.Påföljden av de vetenskapliga artiklarna har resulterat i att Singaporemodellen och desssärskilda struktur bidrar till ökade kunskaper i matematik för elever och hade varit till fördelför lärare i Sverige att ta efter.

Singaporemodellen har fått genomslag i Sverige och därav ämnar den här systematiska litteraturstudien undersöka gynnsamma arbetssätt för utvecklandet av problemlösningsförmågan samt om Singaporemodellen har stöd i den forskningen. En induktiv innehållsanalys av 15 artiklar resulterade i två olika perspektiv på utvecklandet av problemlösningsförmågan: gynnsamma arbetssätt och gynnsamma faktorer. Under dessa perspektiv presenteras underkategorier som är viktiga för studiens syfte. Dessa sätts sedan i relation till Singaporemodellens arbetssätt där slutsatsen blev att modellen har stöd i den granskade forskningen. Singaporemodellen skulle därför kunna anses vara ett gynnsamt arbetssätt för utvecklandet av problemlösningsförmågan.