Denna uppsats berör gymnasielärares förväntningar på sina elever samt hur dessa lärarförväntningar formas och förmedlas. Sex gymnasielärare har intervjuats om deras förväntningar på sina elever. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på processen kring formandet av lärarförväntningar samt vilka implikationer lärarförväntningar kan ha för eleverna. I denna studie fokuseras de faktorer som förväntningar kan grundas på samt vilka förväntningarna är och hur de förmedlas, ur ett lärarperspektiv. Denna studie stödjer tidigare resultat om att lärarförväntningar kan delas in i kategorier utifrån om de är positiva eller negativa samt precisa eller felaktiga. I studien framstår förväntningsområdet som komplext och känsligt då det finns en diskrepans mellan vad lärare faktiskt förväntar sig och vad de bör förvänta sig. Dessutom framkommer att lärare grundar sina förväntningar på tillgänglig information där elevers programtillhörighet, attityder, personliga egenskaper, överlämnandesamtal samt lärarens egna preferenser anges som viktiga faktorer för formandet av lärarförväntningar. Då lärarförväntningar enligt tidigare forskning kan ha en påverkan på eleven bör lärare – utifrån vad som framkommer i denna studie – vara ödmjuka inför den information de får om elever eftersom det kan grunda förväntningar. Lärare måste också försöka vara medvetna om sina förväntningar samt ha så positiva sådana som möjligt eftersom de kan förmedlas till eleverna. På detta sätt kan lärare öka elevernas möjlighet till utveckling och framsteg, istället för att enbart bekräfta elevernas nuvarande förmåga.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka coaching utifrån ett lärande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det är en växande marknad där fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgått ett coachingförlopp. Resultatet visar på att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en på sitt sätt har uppnått resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero på coachens metoder, frågemetodiken och samtalet. Forskning visar att det finns en avsaknad av forsknikng på området och flera pekar på vikten av så kallad klassisk designad forskning på området.

Bakgrund: Berättelserna om Harry Potter har intresserat många redan från bokseriens början 1997 och fick ett uppsving under 2016 i och med publicerandet av manuskriptet till pjäsen som utgör den åttonde berättelsen. Den tidigare forskningen behandlar inte bokserien i sin helhet, och då manuskriptet släpptes nyligen finns heller ingen forskning om detta, vilket öppnar upp för nya undersökningar av karaktärsutvecklingar och identitetsskapandet på Hogwarts. Då berättelserna nu finns att tillgå i sin helhet bidrar detta med nya perspektiv och insikter. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera den möjliga identitetsproblematik som kan uppstå i och med Hogwarts segregerade skolsystem. Metod: Genom undersökningar av karaktärsbeskrivningar av respektive hus på Hogwarts samt av utvalda karaktärer, görs analyser kring förutfattade meningar samt de konsekvenser de får på elevers självbild samt uppfattning av sin omgivning. Olika karaktärer kommer att diskuteras men primärt kommer Harry Potter att behandlas, och sekundärt hans son Albus Severus. Den teori som ligger till grund för analysen är forskning inom identitetsskapande och konformism. Resultat: Analysen uppvisar en problematik med elevernas identitetsskapande i och med Hogwarts segregerade skolsystem. Harrys generaliserande påverkar hans inställning till sin omgivning och hans egen identitetsutveckling drabbas av skolsystemet, och både han och hans son Albus uppvisar en oro för att inte bli placerad i "rätt" hus på skolan. Harry är den karaktär av de två som lever upp till sitt hus önskade karaktärsdrag, medan Albus snarare motsäger dem.

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma prov men fick innan olika information om provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS. Resultatet tyder på en viss skillnad mellan grupperna relaterat både till förväntningar om svårighet och till elevernas förkunskap i matematik. De elever som hade högre betyg i matematik presterade i större utsträckning bättre när de förväntades ha svåra uppgifter medan de med lägre betyg presterade bättre när de trodde att uppgifterna var lätta.

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?

De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsberättelse bör intressenter och företag ha förtroende för. Revisorn ska vara en oberoende länk mellan intressenter och företag. Läsaren förväntar sig finna eventuella ekonomiska problem i årsredovisningen. Detta är dock inte alltid fallet. Det är viktigt att revisorerna kan göra en pålitlig bedömning över företagets möjligheter till fortsatt drift. Beslut om going concern-varning måste grunda sig på oberoende och god kunskap om företagets situation. En felaktig going concern-varning kan orsaka problem och intäktsbortfall för både företaget och revisionsbyrån. Intressenterna kan förlora förtroendet för företaget och företaget kan i sin tur byta revisor. Studien fokuserar på huruvida revisorerna kan vara sparsamma med att utge going concern-varning för att inte riskera att förlora företaget som klient och därmed förlora revisionsintäkter. Därför undersöker studien om det finns ett samband mellan förlorade revisionsarvoden och utfärdandet av en första going concern-varning bland svenska företag. Studien vill också visa ifall en going concern- varning ökar sannolikheten för konkurs den s.k. självuppfyllande profetian. Ett bidrag till tidigare forskning är att studien beaktar revisionsuppdragets längd i förhållande till going concern-varning. Från databasen Affärsdata har 432 företag selekterats ut från bokslutsåret 2009. Av dessa hade 216 erhållit en going concern- varning. Denna testgrupp har sedan jämförts med en kontrollgrupp med samma antal som varit finansiellt stressade men inte erhållit någon varning. Studien har använt SPSS som statistiskt program för att kunna göra önskade beräkningar. Studiens resultat visar at det finns ett samband mellan en första going concern-varning och revisorbyte. Studien visar också att längden på revisionsuppdraget påverkar benägenheten att ge en going concern-varning. Däremot finner undersökningen inte något belägg för den s.k. självuppfyllande profetian. / The information that the auditor provides in their audit report should be valid in the eyes of the stakeholders of the company. The auditor should be the independent link between the company and its stakeholders. When reading the audit report, one expects to find all the possible economic problems identified in it, however this is not always the case. It is crucial that the audit of a company’s going concern is reliable. Decisions regarding going concern-modified opinions should be independent and be based on valid information regarding the company’s economic situation. One faulty going concern-modified opinion can set off a whole range of issues and revenue loss for both the company and the audit firm. Consequently stakeholders can lose their trust in the company resulting in a change of audit firm. This thesis is focused on whether or not auditors might be reluctant to hand out going concern-modified opinions in fear of losing a client and the revenue associated with it. Therefore, the thesis investigates whether or not there is a relationship between lost revenue and the first instance of issuing a going concern-modified opinion for Swedish companies. This thesis is also investigating whether the issuance of a going concern-modified opinion will increase the possibility of the company going bankrupt, the so-called self-fulfilling prophecy. A contribution to the previous research regarding the going concern issue is the consideration of audit tenure. We have used 432 companies with fiscal year 2009 extracted from the database Affärsdata. Out of this selection, 216 had been issued a going concern-modified opinion. This test group is then compared to the control group with the same number of companies that were identified as financially distressed but without receiving a going concern- modified opinion. The thesis has used the statistical program SPSS to complete the calculations needed to complete the analysis. The result shows a positive relationship between the first going concern-modified opinion and the change of audit firms. The period of time the auditing requires also effects the predisposition to issue a going concern-modified opinion. However the study was unable to find any statistical evidence for the so-called self-fulfilling prophecy.

It`s blameful to do nothing. You should catch the day and its possibilities. Every second, minute and day, you have the potential to be constantly productive. Do not lose a second of time that you can use to create an imprint of your existence. Do not waste your time when you have the opportunity to create something measurably valuable. Soon you are gone and the competition is great. Doing nothing is a task that fewer and fewer are devoted to, to a lesser extent. We are expected to always be accessible and keep up to date with what is happening around us. There is a constant occupation of our sense of mind, thoughtfulness and rest is unprioritized. We try to maximize the part of our time when we are productive and active to absurdity. The goal seems to make as big imprint of our existence as possible. Fast and more is applauded until the day we burn ourselves out. In my work, I investigate passivity as backlash in a faster world, in a world where focus is on production, efficiency and results. A world where everything worth valuing is measurable. What is really a desired result and is it always possible to measure? Who really gets that gain from our fast life? Can passivity and slowness act as an activist act? Can one passively create something measurable? Is burning time perhaps our time´s most provocative act? With my work, I want to question my constant bad conscience about being insufficient and my feeling of not doing enough. If I can´t do enough, I do nothing instead. / Det är skuldbelagt att göra ingenting. Du bör fånga dagen och dess möjligheter. Varje sekund, minut och dag har du potential att vara konstant produktiv. Förlora inte en sekund av tid som du kan använda till att skapa ett avtryck av din existens. Slösa inte med din tid när du har möjlighet att skapa något mätbart värdefullt. Snart är du borta och konkurrensen är stor. Att göra ingenting är en syssla som allt färre ägnar sig åt. Vi förväntas alltid vara tillgängliga och hålla oss uppdaterade om vad som händer runt oss. Det sker ständigt en ockupation av våra sinnesintryck. Eftertänksamhet och vila prioriteras bort. Vi försöker att maximera den del av vår tid då vi är produktiva och aktiva till absurditet. Målet verkar vara att hinna sätta ett så stort avtryck av vår existens som möjligt. Snabbare och mer applåderas till den dagen då vi bränner ut oss. I mitt arbete undersöker jag passivitet som motreaktion till en snabbare värld, i en värld där fokus ligger på produktion, effektivitet och resultat. I en värld där endast det som är mätbart ges ett värde. Vad är egentligen ett önskat resultat och är det alltid möjligt att mäta? Vem är det egentligen som får vinsten av vårt snabba liv? Kan passivitet och långsamhet fungera som en aktivistisk handling? Kan man passivt skapa något mätbart? Är ”att bränna tid”  kanske vår tids mest provokativa handling? Med mitt arbete vill jag ifrågasätta mitt konstanta dåliga samvete om att vara otillräcklig och min känsla av att jag inte gör tillräckligt. Om jag inte kan göra nog så gör jag istället ingenting.